DET GÖTHISKKA KAPEL4AET. )
NOVELL ÅF ALEXANDRE DUMAS.
SJETTE KAPITLET.
Ett bud var förut afsändt till den vördiga
abbedissan, så att den sjuke vid sia enkomst
till klostret fann allt fårdigt till hans motta-
gande. Förelöparen blef naturligtvis på det
noggrannaste utfrågad; men han kunde icke ge
de unga damerna någon annan underrättelse än
han sjelf fått — hin kände blot utgången af
saken, hvilken deriganom zldeles icke förlorade
Något af sitt hemlighetsfulla romantiska intres:e.
Den unga grefven var i de unga nunnornas
tycke den vackraste cca mest älskvärda roman-
hjelte de någonsin i sina drömmar föreställt sig.
Doa Ferdinand blef icke aildeles sviken i de
förhoppn ngar ban gjort sig om förändring i sitt
lefnad:sitt. Genast lör:ta dagen blef dan otäcka
hafresoppan förvandlad till en tunn buljong
och derefter gaf man bonom en matsked sylt.
Det var likväl icke allt. Efter sftonbönen blet
en af de vackraste nunnorna införd til honom,
för ait vaka hos honom under naiten. Kanske
stred en sådan tolerans mot dep klosterliga
strängbeien, men den stickars patienten var
sannerligen så svag, att delta alldeles icke tyck-
tes medföra någon fara.
Följderna visade äfven, att abbedisssn Lkväl
icke varit så oförsigtig; ty bur vicker den Llla
sjukvakterskan än var, kunde patienten dock
icke låta bli att sofva tungt och godt hela nat-
ten. Följande dagen befann han sig också bit-
tre eter denna :sömna. Datta bestämde :bbe-
dissan att fortfara med denna kur. Don For-
dinand fick litet mer mat, oca om aftonen såg
han ett nytt znsigte, ännu vackrere, om de!
var möjligt.
Den sjuke talte ett par minuter med henne
och gjorde henne några komplimanger för hen-
Nes vackra snsigte; men smart gick sömnen af
med segren öfver galanteriet, han vände näsan
inåt Väggen och til!slöt ögonen, för att före nä-
sta morgon åter icke öppna dem.
Då den sårade med hvar dag befann sg bät-
tre, fick han den tredje dagen något frikasså,
SI A.B. 2 och 3.