Markisen dog, då man minst väntade de, och
tog hemligheten om de underjordiska hvalfven
mel sig i grafven. Vi måste dock tillstå, att
det ej var denna hemlighet, som grefven af
San Floridio mest saknade, utan en summa af
fertio till sextio tusen dukater i reda pengar,
hvilka man visste måste finnas i den aflidnes
gömmor och hvilka man ej kunde upptäcka,
oaktadt de mest noggranna undersökringar. Den
stackars Cantarello var alldeles fö tviflad der-
öfver; ty man kuude ju misstänka honom för
att hafva tagit dem. Grefven tröstade honom
så godt ban kunde och försäkrade, att hans och
hans förfåders trohet mot huset San Floridio
vore alltför känd, att en slik misstanke kunde
falla på honom; och för att visa honom, att
det var hans uppriktiga mening, erbjöd han
honom samma plats hos sig, som han innehaft
hos dess broder. Men Cantarel!o svarade, att
han numera icke vilie träda i någons tjenst,
sedan han mist en så god herre. Grefven frå-
gade honom då, om han kände dena underjor-
di.ka hemligheter, hvartill Cantarello svarade
nej. En icke obetydlig summa, som grefven
efter detta samtal erbjöd Cantarello, vägrade
den trogne tjenaren att mottaga och drog sig
undan till ett ställe i närheten af Catania, hvar-
efter man icke hörde vidare talas om honom.
Grefven af San Floridio tog sin broders omät-
liga förmögenhet tillika med hans markistitel i
besittning.
Sedan denna tilldragelse voro tio år förflutna
och markisen af San F:oridio, som lät åter-
uppbygga sin broders palats, bodde om som-
maren i Messina och om vintern i Syrakusa;
men antingen han vistades på det ena eller an-
dra stället, försummade han likväl aldrig att
hvarje år i familjkapellct låta lisa en messa
för den aflidne. Denna messa höl: just vid
den timman, då olyckan timat — klockan nio
om aftonen. i
Den tionda årsdagen nalkade:, då högtidlig-
heten med vanlig ståt skulle firas i kapellet.
Denna gång skulle en ny person deltaga, hvil-
sen spelar en bufvudroll i vår berättelse. Det
var den unge doni Ferdinad, grefve af San Flo-
sidio, som vid aderton års ålder slutat sina
tlassiska studier Och nyligen återkommit från
Palermo.
Don Ferdinand visste mycket väl, att han bar
stt af de vackraste namn och skulle ärfva en
if de största förmögenheter på Sicilien. Han
var också en fullkomlig adelsman — en vac-