Article Image
Bickel, öfverappellationsrådet Mänsher och re-
gerin;srådet Schröder.
Alla det kurfurstliga husets agnater bade nu
erkänt konstitutionen.
I Berlin bar ett nu börjadt åtal mo: gehei-
mehofrådet Wedecke väckt större uppmärk-
samhet, än nästan hela processen med Polac-
karne. Det lärer snarare kunna likn:s vid den
ryktbara halsbandssaken, än vid den 1 år
förekomna anklagelsen mot Teste och Cubieres.
I Wedeckes sak synas höga personer vara in-
vecklade, och han sjelf påstår, att det äro de
som anklagat honom. Han har blifvit begag-
nad till hemliga polisuppdrag i många länder;
står i förbindelse till flera inflytelserika perso-
ner der; och hans brefvexling, som nu ir för
domstolen tillgänglig, skall innebålla mycket
måirkvärdiga upplysningar angående de euro-
peiska statsförvaltningarnes machineri.
SCHWEIZ.
Edsförbundsdagen troddes komma att upphöra
under julhelgen. Imedlertid hade Freiburgs och
Luzsros nya fullmäktige redan anländt dit. De
från Freiburg (juris d:r Bussard och öfverdo-
maren Page) hade i sin instruktion fått sig å-
lagdt, bland annat, att förklara kanton Freiburgs
beredvillighet till samverken för en edsför-
bundsrevision, vemedan de sednare årens hän-
delser tillräckligt visat nödvändigheten deraf...
Luzerns fullmäktige (med. d:: Sieiger och advo-
katen Pl. Meier) voro bemyndigade att å kan-
ton Luzerns vägnar framställa: 4) frånträjandet
från söndringsförbundet; 2) tillkännazifvandet
om jesuiternas och deras affiliationers förviss-
ning från Luzerp, under medverkan till deras
förvisning från hela Schweiz; 3) afvisande, med
all kraft, af hvarje utlindsk inblandning i
schweiziska angelägenheterna; 4) deltagande i
en edsförbundsrevision. Slutligen ålåg den äf--
ven att 35) söka förminskning i ockupations-
kostnaderna eller åtminstone förlängning på
betalningstiderna.
Efter det nu äfven i kanton Wallis verk-
ställda valet till storråd (representation) befin-
nas 30 bland de 853 storråden, som tillhöra der
afgjordt frisinnade meningen.
ITALIEN.
Tvisten emellan påfven och Österrike om be- -
sättningen af Ferrara är nu fredligt afslutad.
Ferraras legat, kardinal Ciacchi, skulie från
Rom återresa till Ferrara, der österrikarne
komma att, efter Wienertraktatens uttryckliga
bestämmelse, besätta kastellet. Tilhka :å de
äfven inom stadens område behålla två kaser-
ner medmagasiner, hvilka de i flera år innehaft,
emot hyra till påfliga styrelsen.
Pius IX tros hafva af jesuitpartiet blifvit
bragt i den ställningen, att han icke längre kan
bibehålla sin neutralitet; och i detta hänseende
väntades af Romarne, med den högsta spänning,
karainalkongregationen den 46 December. Man.
visste nemligen, att påfven skulle öppna denna
kongregation med ett tal, hvari han förklarar
sina tankar om jesuitorden och des framtida
forhållande till romerska stolens. Det för or-
den gynnsamma partiet har formligen uppfor-
drat honom att bestämdt yttra sig öfver ordens
ide och betydelse, samt att antingen upphäfva
detta samfund eller taga det under sitt hägn,
;emot dess vederdelomäns otaliga och dagligen
ökade anfall; helst påfvens fortsatta tystnad
skulle föranleda hvarje ordenssamfundets fiende
till den tron, att H. H. icke vore obenägen.
för hans åsigtern. .
I Eombardiet har någonting inträffat, som
ned skäl räknas bland ovanliga tidstecken un-
ler Österrikes italienska välde. Inom det slags
ombardiska representation, som finnes i Milano, .
under namn af C-ngregazione centrale,, har
ullmöktigen för de sicke adliga godsägarnen i
orovinsen Bergamo, signor Giovanni Noazzari,
ngifvit en så kallad böneskrift, hvari han till
n början utan omsvep säger någon stor skarp-
ynthet icke vera erforderlig, för att märka
nuru allmänna tänkesättet har, sedan någon
id, afgjordt förklarat sig emot styrelsenn.
Säsom högst önskansvärdt förklaras dock en
örbättring häri och en återställelse af det goda
örstånd emellan de styrande och dej styrda
pgli amministranti e gli amministrati), hvilket:
nsamt betryggar allmänna lugnets, så föreslås
tt centralkongregationen måtte inom sig välja
tt u:skott, af lika många ledamöter som di-
trikterna i Lombardie, hvilket utskott borde
Thumbnail