KONGL. MAJ:TS FÖRSLAG TILL TULLTAXA ). Garn. Då efter hvad upplyst blifvit, de å hvitt bomullsgarn utförde tullvärdens nemligen 32 sk. å det under 4 26 och 4 rdr I å de finare slagen icke obetydligt öfverstiga de verkliga, samt den till 6 sk. per T å det förra nu bestämda tull i följd deraf kan antagas motsvara ungefärligen 235 proc. ä rätta värdet, hvilken tullprocent dock icke skäligen lärer böra tillåmpas å en vara, som, ehuru i icke ringa måna förådlad, likväl utgör ett råämne, för den både såsom fabriksnäring och busslöjd inom landet vidt utsträckta tillverkningen af bomullsväfoader, så, och enär, enligt oMicielt gjord anmälan, en bomullsspånads-fabrik, hvarest de finare garnsorternpa, eller de öfver JM 26, hvilka tillförene ej i allmänhet vid de inhemska spinnerierna åstadkommits, äro afsedde att tillverka till en årlig qvantitet, som vida skulle öfverstiga den hittills varande importen deraf, nu är under anläggning, hvarföre ock en eljest af den stora förbrukningen påkallad nedsättning i den å berörde slags garn gäl lande införsels-tullen, 5 sk , icke nu synes böra föreslås, hemställes i underdånighet att, med nedsättning af iaförsels-afgiften å de gröfre sorterna från 6 till ö sk., allt otvinnadt, ofärgadt bomullsgarn må sammanföras under en gemensam rubrik med sistberörde införselstull per G. Enär vidare, beträffande färgadt bomullsgarn, det örekommer, att af turkiskt rödt med 8 sk. tull under åren 1843—1845 införts i medeltal något öfver 100.600 , men af annat färgadt garn mot 42 sk. tull endast 4500 E, synas särskilda tullbestämmelser för det färgade garnet icke vara erforderlige, utan torde allt färgadt bomullsgarn lämpligen kunna få införas mot en gemensam agilt af 8 sk. TT. Den i taxan intagna föreskrift huru förhållas bör då villrådighet uppstår öfver en angifven varas hänförlighet till garn eller tråd, torde, såsom endast innefaitande ett reglementariskt stadgande om hvad vederbörande tulltjenstemän hafva att vid taxans tillämpnirg i denna del iakttaga, och hvilket blifvit dem genom särskildt cirkulär meddeladt, lämpligen böra ur tariffen utgå. Deremot och då rubriken träd, der densamma längre fram i tariffen förekommer, omfattar sådan vara, så väl af metaller som af växtämnen; men det synes lämpligare, att tullbestämmelserna för de särskilda slagen deraf komme att intagas under de ämnen, hvaraf tråden består, så och efter det denna åtgärd redan blifvit föreslagen för tråd a! guld och silfver genom dess inbegripande under gulddragare-arbeten, hemställes, bvad nu först angår bomullstråd, att för densamma må näst under bomullsgarn inrymmas en särskild ruhrik, För sådant ändamål och jemte det klassifikationen af bomullsgarn i kvill och fårgadt hellre torde blifva den i ofärgadt och färgadt, föreslås ati nämde slags garn må fördelas jemväl i otvinnadt och tvinnadt, och å det sednare eller tråd, alla slag, införselstullen, bvilken för närvarande utgör 24 sk. G för nystad tråd och 46 sk. per I för tråd i härfvor, böra med afseende å den föreslagna nedsättningen i införselsafgiften å gröfre bomullsgarn, äfvensom derå, att med dylik tråd smuggling är att befara, bestämmas endast till hvad-för tråd i härfvor nu är stadgadt eller 46 sk. T. Med bibehållande af den å ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt kamelgarn till 4 sk. IE bestämda tull, bemställes, att då skilnaden deremellan och den nu gällande införselsafgiften 46 sk.-för det som är färgadt, tvinnadt och dubbleradt, synes vara större än som af skiljaktigheten i det ömsesidiga varuvärdet och af den å det sednare tillkomna förädlingen må kunna rättfärdigas, sistnämde tullafgift må till nära likhet med norska tullsatsen å färgadt kamelgarn nedsättas till 40 sk. T. För korder eller sejlergarn, hvilket slag, såsom af imporitabellerna synes, numera icke förekommer i bandeln, torde särskild tullbestämning icke erfordras, utan rubriken få utur tariffen uteslutas. De nuvarande tullbestämmelserna vid införsel af kamullseller redgarn, utgöra, för det ofärgade, otvinnade och olubblerade 6 sk. och för det som är färgadt, tvinnadt eller dubbleradt 8 sk. E. I afseende åter å kardullsgarn, blef, med bibehållande af den äldre införselstullen å det färgade, tvinnade eller dubblerade eller s.k. Brodergarn 46 sk.; för otvinnadt och odubbleradt kardullsgarn, hvilket intill 4845 års slut var till införsel förbjudet, vid sednaste tulltaxereglering, sedan uppå Rikets Ständers hemställan, sagde förbudsbestämmelse då upphört, stadgad en tull af 48 sk. för ofärgadt och 20 sk. för fårgadt sådant garn, dock sålunda, att 8. k. streichgarn, hvilket endast genom en lösare snodd skiljer sig från vanligt kardvlisgarn, kan, med särskildt tillstånd af kommerskollegium, få för fabriksväfnad införas, ofärgadt mot 8 och färgadt mot 40 sk. B. Vid bestämmandet äf dessa tullafgifter å kardullsgarn afsågs dels att bereda en öfvergång från förbudsstadgandet, dels den då gällande och till förtsatt tillimpning fastställda införselstullen å ull, hvilken för de finare slagen utgjorde 8 sk. . På sätt ofvan är omförmäldt, har emellertid nu blifvit för all ull föreslagen en gemensam införselstull af 2 sk. KE, eller lika med hvadför närvarande är bestämdt för de gröfre sorterna samt med hvad som enligt 4835 års tulltaxa egde rum före 18492; och torde här, i sammanhang med frågan om afgiftsbestämmelserna å kamullsoch kardullsgarn, vara på silt ställe att närmare redovisa för de skäl hvarpå detta tillstyrkande grundats. Dessa hafva varit: svårigheterna att vid tullbehandlingen kunna ens approximativt afgöra om den angifna varan borde såsom fin eller grof draga den högre eller lägre afgiften och hvilka svårigheter blifvit betydligt förstorade genom den utsträckning, som uti 1845 års taxa gifvits åt den rubrik, som af-l: fattade den grofva ullen, derigenom att i stället för grof, Jutsk och Isländsk, såsom den lydde i 4841 års taxa, dertill lagts orden eller annan härmed jemförlig ; vidare det förhållande att underi de fyra åren 4841 års taxa var gällande, nemligenls 1842—1845, importen af den förra utgjort sammanlagdt 4,714,043 I, eller i medeltal 4,178,510