KONGL. MAJ:TS FÖRSLAG TILL
TULLTAXA ).
Garn. Då efter hvad upplyst blifvit, de å hvitt
bomullsgarn utförde tullvärdens nemligen 32 sk. å
det under 4 26 och 4 rdr I å de finare slagen
icke obetydligt öfverstiga de verkliga, samt den till
6 sk. per T å det förra nu bestämda tull i följd
deraf kan antagas motsvara ungefärligen 235 proc.
ä rätta värdet, hvilken tullprocent dock icke skä-
ligen lärer böra tillåmpas å en vara, som, ehuru i
icke ringa måna förådlad, likväl utgör ett råämne,
för den både såsom fabriksnäring och busslöjd
inom landet vidt utsträckta tillverkningen af bom-
ullsväfoader, så, och enär, enligt oMicielt gjord an-
mälan, en bomullsspånads-fabrik, hvarest de finare
garnsorternpa, eller de öfver JM 26, hvilka tillförene
ej i allmänhet vid de inhemska spinnerierna åstad-
kommits, äro afsedde att tillverka till en årlig qvan-
titet, som vida skulle öfverstiga den hittills varan-
de importen deraf, nu är under anläggning, hvar-
före ock en eljest af den stora förbrukningen på-
kallad nedsättning i den å berörde slags garn gäl
lande införsels-tullen, 5 sk , icke nu synes böra
föreslås, hemställes i underdånighet att, med ned-
sättning af iaförsels-afgiften å de gröfre sorterna
från 6 till ö sk., allt otvinnadt, ofärgadt bomulls-
garn må sammanföras under en gemensam rubrik
med sistberörde införselstull per G.
Enär vidare, beträffande färgadt bomullsgarn, det
örekommer, att af turkiskt rödt med 8 sk. tull
under åren 1843—1845 införts i medeltal något
öfver 100.600 , men af annat färgadt garn mot
42 sk. tull endast 4500 E, synas särskilda tullbe-
stämmelser för det färgade garnet icke vara erfor-
derlige, utan torde allt färgadt bomullsgarn lämp-
ligen kunna få införas mot en gemensam agilt af
8 sk. TT.
Den i taxan intagna föreskrift huru förhållas bör
då villrådighet uppstår öfver en angifven varas hän-
förlighet till garn eller tråd, torde, såsom endast
innefaitande ett reglementariskt stadgande om hvad
vederbörande tulltjenstemän hafva att vid taxans
tillämpnirg i denna del iakttaga, och hvilket blif-
vit dem genom särskildt cirkulär meddeladt, lämp-
ligen böra ur tariffen utgå.
Deremot och då rubriken träd, der densamma
längre fram i tariffen förekommer, omfattar sådan
vara, så väl af metaller som af växtämnen; men
det synes lämpligare, att tullbestämmelserna för de
särskilda slagen deraf komme att intagas under de
ämnen, hvaraf tråden består, så och efter det
denna åtgärd redan blifvit föreslagen för tråd a!
guld och silfver genom dess inbegripande under
gulddragare-arbeten, hemställes, bvad nu först an-
går bomullstråd, att för densamma må näst under
bomullsgarn inrymmas en särskild ruhrik,
För sådant ändamål och jemte det klassifikatio-
nen af bomullsgarn i kvill och fårgadt hellre tor-
de blifva den i ofärgadt och färgadt, föreslås ati
nämde slags garn må fördelas jemväl i otvinnadt
och tvinnadt, och å det sednare eller tråd, alla
slag, införselstullen, bvilken för närvarande utgör
24 sk. G för nystad tråd och 46 sk. per I för tråd
i härfvor, böra med afseende å den föreslagna ned-
sättningen i införselsafgiften å gröfre bomullsgarn,
äfvensom derå, att med dylik tråd smuggling är att
befara, bestämmas endast till hvad-för tråd i härf-
vor nu är stadgadt eller 46 sk. T.
Med bibehållande af den å ofärgadt, otvinnadt
och odubbleradt kamelgarn till 4 sk. IE bestämda
tull, bemställes, att då skilnaden deremellan och
den nu gällande införselsafgiften 46 sk.-för det
som är färgadt, tvinnadt och dubbleradt, synes vara
större än som af skiljaktigheten i det ömsesidiga
varuvärdet och af den å det sednare tillkomna för-
ädlingen må kunna rättfärdigas, sistnämde tullaf-
gift må till nära likhet med norska tullsatsen å
färgadt kamelgarn nedsättas till 40 sk. T.
För korder eller sejlergarn, hvilket slag, såsom
af imporitabellerna synes, numera icke förekommer
i bandeln, torde särskild tullbestämning icke erfor-
dras, utan rubriken få utur tariffen uteslutas.
De nuvarande tullbestämmelserna vid införsel af
kamulls- eller redgarn, utgöra, för det ofärgade,
otvinnade och olubblerade 6 sk. och för det som
är färgadt, tvinnadt eller dubbleradt 8 sk. E. I
afseende åter å kardullsgarn, blef, med bibehållan-
de af den äldre införselstullen å det färgade, tvin-
nade eller dubblerade eller s.k. Brodergarn 46 sk.;
för otvinnadt och odubbleradt kardullsgarn, hvil-
ket intill 4845 års slut var till införsel förbjudet,
vid sednaste tulltaxereglering, sedan uppå Rikets
Ständers hemställan, sagde förbudsbestämmelse då
upphört, stadgad en tull af 48 sk. för ofärgadt och
20 sk. för fårgadt sådant garn, dock sålunda, att
8. k. streichgarn, hvilket endast genom en lösare
snodd skiljer sig från vanligt kardvlisgarn, kan,
med särskildt tillstånd af kommerskollegium, få för
fabriksväfnad införas, ofärgadt mot 8 och färgadt
mot 40 sk. B.
Vid bestämmandet äf dessa tullafgifter å kard-
ullsgarn afsågs dels att bereda en öfvergång från
förbudsstadgandet, dels den då gällande och till
förtsatt tillimpning fastställda införselstullen å ull,
hvilken för de finare slagen utgjorde 8 sk. . På
sätt ofvan är omförmäldt, har emellertid nu blifvit
för all ull föreslagen en gemensam införselstull af
2 sk. KE, eller lika med hvad- för närvarande är
bestämdt för de gröfre sorterna samt med hvad
som enligt 4835 års tulltaxa egde rum före 18492;
och torde här, i sammanhang med frågan om af-
giftsbestämmelserna å kamulls- och kardullsgarn,
vara på silt ställe att närmare redovisa för de
skäl hvarpå detta tillstyrkande grundats. Dessa
hafva varit: svårigheterna att vid tullbehandlingen
kunna ens approximativt afgöra om den angifna
varan borde såsom fin eller grof draga den högre
eller lägre afgiften och hvilka svårigheter blifvit
betydligt förstorade genom den utsträckning, som
uti 1845 års taxa gifvits åt den rubrik, som af-l:
fattade den grofva ullen, derigenom att i stället
för grof, Jutsk och Isländsk, såsom den lydde i
4841 års taxa, dertill lagts orden eller annan här-
med jemförlig ; vidare det förhållande att underi
de fyra åren 4841 års taxa var gällande, nemligenls
1842—1845, importen af den förra utgjort sam-
manlagdt 4,714,043 I, eller i medeltal 4,178,510