(Insändt.)
Verkställbart projekt till armeens organisation;
för landet gegneligt så väl i moraliskt och
fysiskt, som ekonomiskt afseende.
Armeen förblifver, som nu, indelt i distrikter;
hvarje distrikt indelas i bataljoner, då regements-
chefer upphöra och dess löner besparas.
Öfver- och under-befäl bör finnas för en armå af
400,000 man.
Truppen reduceras på så sätt, att af:
Artilleriet indrages hälften, kavalleriet fyra-femte-
delar och infanteriet nio-tionde-delar. — Med rust-
och rotehållarne för den indragne styrkan: uppgöres!
kontrakt om vakans-afgiften.
Insändaren skulle ej anse rådligt göra någon re-
duktion med hefälet, emedan det behöfves en längre
tid för att evertuera sig i hvad till dess tjenst hörer.
tminstone hvad kavalleri och artilleri beträffar,
erfordras åratal för ernående af full skicklighet, och
des vore för sent att, först i händelse af ett krig,
antaga sådana. Infanteribefälet behöfves årligen till
nationalgardets eller beväringens excercerande.
Som man bör fordra af befälet en utmärkt skick-
lighet i hvad till dess tjenst hörer — insändarens
afsigt är derföre icke, att de behöfva göras till för-
lästa magistrar, emedan sådane sällan blifva särdeles
användbara i krig — böra dess löner så pass n:yc-
ket förbättras, att de dera! kunna anständigt existe-
ra, som nu ej är fallet.
Den liila trupp, som fianes, bör bildas till instruk-
törer, för att såsom sådane begegnas vid arimöens
komplettering; hvarföre är nödvändigt, att exercis-
viden förlänges, som jag skulle projektera årligen
borde blifva för:
Artilleriet, såsom värfvad trupp, obegränsadt räcka
ända till 6 månader, i fall de ej blifva förr
approberade;
Kavalleriet 4 månader;
Infanteriet 2 å 3 månader.
Som hvarje kavalleriregemente nu äger en exercis-
sqvadron ai 400 man under 3 månader, och dess-
utom för hela regementet 6 dygns fot-, 47 dygrs
regementsmöte utom befälsmöte, samt infanteriet
sina befäls- och regementsmöten, bör den förlängda
mötestiden med denna lilla stamtrupp ej kunna öka
möteskostnaderne.
Tjensttiden för den indelta truppen bör vara be-
gränsad, t. ex. tills karlen blir fylda 30 år, då han!
ingår i landtstormen. Kanhända mången anser den-
na tid kort; men ju flere exercerade i landtsiormen,
ju mera gagn har man deraf i händelse af behof
vid ett krig, ser ing. intet som hindrar de till landt-
stormen afgångne att taga tjenst som friviliige,
hvilkot de som hefva lust för yrket ej lära under-
jåta. Det är bältre få 100 frivilliga, än flere hun-
drade, som tvånget ålagt att gå emot fienden. Ord-!
språket säger: Den hunden, som skall motas till!
skogs, drifver ej många harar.
Den nuvarande beväringen borde förändras till ett
netionalgarde, hvaruti alla, utan undantag, böra del-
taga. Att lega karl i sitt ställe skulle ej tillåtas.
Vid 22 års ålder borde bvar och en vara sjelfskrif-
ven till nationalgardist. På längden bör ej fästas
afseende, emedan erfarenheten visat, att tapperbeten
ej mätes med tumstock. Vid 30 år upphör skyl-
digbeten som nationalgardist; då inträdes i lendt-
stormen, som uppbådas först i sista behofvets stund;
deruti förblifeer mannen tills han är fyllda 50 år.
Då ynglingen inträder i nationalgardet, bör han
äga rättighet att välja, om han vill inträda i sjö-
elter landttjenst, samt i sednare fallet till hvilken
sorts vapen han vill gå; dock får ingen välja artil-
lerivapnet, så vida detta ej finnes i grannskapet för-
lagdt, om han ej af egna medel betalar sin resa till
asta stationen af detta vapen. Den som vä!
jer kavalleri-vapnet, skall hålla sig häst och mun-:
dering sjelf, emot ersättning af slitningspengar för
muaderingen. Ingen annan än de förmögnare lär
välja detta vapen och hafva de då troligen förut
skaffat s:g underbyggnad i ridkovsten, då tiden un-
i 1 Obetydiigt betöfver användas till en-
dä
sh I g.
Första året ynglingen inträder i nationalgardet
hör hans exercis-tid vara åtminstone 4!, månad.
Nationalgardet: fördelas på i orten förlagde batal-
joner.
Med det nationalgarde, som finnes inom Stock-
holm och Götheborg, ja kanhända flerestädes, göres
den förändring, ett de välja sitt eget befäl inom sig
sjelfva, samt exercera hvarje år 45 dagar, att de
hafva sina egna vakter, hela året om göra garni-
sons-tjenst. Deraf kunde äfven en brandcorps for-
meras.
Innan ett krig med oss utbryter, bör regeringen
derom genom sina sändebud kunna vera underrät-:
tad tidigt på förhand, åtminstone flere veckor förut,
hvilken tid vi hafva att bereda 0s9 derpå, då armeen
genast bör kompletteras med pationalgardet. Säkert
tv!far ingen på, att infanteriet ej på 5 å 6 veckor
kan blifva fullkomligt exerceradt. Artilleriet äfven-
så; synnerligast som inom servicen finnas flere min-
dre maktpåliggande nummer, som kunna upptagas
af de sämst exercerade. Kavalleristerne låta väl
jemka med sig hvad truppen beträffsr, men att få
hästarna fullt tjenstbara, anse de omöjligt, med un-
danag af en och annan. Orsaken dertill är, enligt
hvad jag tor mig veta, att ej sjettedelen af viraj
kavalleriofficerare äro rätt hemma i att dressera en.
ramont på någorlunda skaplig tid, samt att koap-
past en-tiondsdel gör det fort och säkert, utan att
begå misstag, som onödigt förlänger dressuren. Det
är kändt; att våra kavalleriofficeraro i allmänhet
alltför otillräckligt vinnlägga sig om ridkonsten. En
numrmer-remont bör på en månads tid blifva fulit
tjenstbar för kavalleristen, så vida den förut ej
bortskämd af så kallade stallmästare, som ofta äro
klåpare. Jag medger, att i det sticket ridkonsten
för närvarande här befinnes, blir det med massan af
nummer-remonter svårt, emedan de, som kjelpligt
kunna dressera en häst, äro få, och följaktligen än
fårre, som med säkerhet lyckas på denna korta tid.
Dertill fordras skicklighet, vana, eit säkert omdöme
samt alt inga misstag begås. : Denna brist kan äf-
ven afbjelpas och skall längre fram visas huru detta
kan ske. Således bör, sedan nyssnämnde hinder är
afbje!pt, landet, i händelse af krig, inom 4V, må-
nad kuana äga en armå, fullt exercerad och stridbar,
af 100,009 man.
För att dock tidigt bilda nationen till stridbarhet,
bör vid hvarje högre lärdomsskola anställas en exer-
cismästera, som tillika är gymnastik- och fäktmä-