MaDSKapCLS ULLaRANUGC bill VE pPTIRVINIg. OLULI HU
den 9 September 1847. Gust. Peyron.
JACOB GRÅBERG AF HEMSÖ ).
Florens d. 30 November. I går afton dog i
Toscan2as hufvudstad Jacob Griberg af Hemsö
vid 72 års ålder. Han var född på ön Gott-
land, den 7 Maj 1776, och tillhörde en högak-
tad slägt. Såsom yngling ingick han i engelsk
sjötjenst, men bosatte sig sedan i Genua, der
han sysselsatte sig med litterära arbeten och
blef svensk vicekonsul. Sedan han länge vistats
i Italien, förordnades ban att förestå general-
konsulatet i Tanger, och blef sedan konsul i
Tripoli, hvarifrån han år 4828 kom till To-
scana, med afsked och pension. Här lefde han
sedan, och öfrertog i de sednare åren befatt-
ningen som bibliotekarie i la Palatinan, stor-
bertigens rika och praktfulla privatbibliotek;
storhertigen utnämnde bonom äfven till sin
kammarherre. Sålunda slutade han i veten-
skapens tjenst en lång, mingfaldigt störd, ren
alltid verksam lefasd. Gråbergs förtjenster om
geografien och statistiken äro allmänt erkända.
Vid närvarande årbundrades början begynte han
offentliggöra sina forskningar, i de af honoas ut-
gifna annaler för geografiska kunskaper, och
alltintill sin död bearbetade han detta fält out-
tröttligt; sedan 1339 gaf han årligen, vid de
vetenskapliga mötena i Italien, en öfversigt af
de nyaste resultaterna af resor, ortsbestämmel-
ser och jordmätningar, samt hithörande litterära
företeelser; sista gången på mötet i Venedig sistl.
September. Från honom kan första impulser
till ett ifrigare studium af statistiken sägas vara
gifven i Italien, och han kunde med grundad
tillfredsställelse öfverskåda de många förtröffl ge
frukter af detta studium, för hvilka Italien har
sina lärda att tacka under de gednare åren.
Äfven för geografiens historia, synnerligen me-
deltidens, bar han varit nyttigt verksam; först
i den ofvannämnda tidskriiten, sedan i en följd
af särskilda uppsatser, bland hvilka hans i An-
tologia Fiorentina förekommande granskning 2
Deppings Historia om Handelsförbindelserna mel-
lan Europa och Asien, förtjenar särskildt näm-
nas. I denna kunskapsgren skulle man kunnat
vänta mer af honom, så framt hans embetsbe-
fatiningar icke hade sflägsnat honom ifrån Ge-
nua, der han ägde så rik tillgång på urkunder
i ämnet.
Jemte geografien sysselsatte han sig äfven
med stud er öfver landtbruket och den dermec
sammanhängande industrien; och likasom har
lemnat utmärkta bidrag härtill i sina skildrin
gar öfver landtbruksförhållandena i norra deler
af Moarocko, så voro flera bland hans sednastc
arbeten egnade åt samma ämne med hänseend:t
till Algeriets industriella tillstånd, Toscanas berg:
verk, arbetena i le Maremmen 0. s. Vv; hvar-
öfver kan dels föredrog uppsatser i PAcademi:
dei G20rgofili, dels lät trycka sådana i italiensk:
tidskrifter.
Afven med forskningar öfver arabernas språl
och litteratur, har han arbetat mångfaldigt cel
med framgång. Hans långvariga vistelse inor::
Afrika hade förskeffat honom tillfälle till nog:
grann bekantskap så väl med folkdialektern:
som skriftspråket, och han var en ibland de
första, som meddelade underrättelser om Ibr
Khalduns historiska verk, af hvilket ett vacker!
manuskript af hans hand befinrnes i universi
tets-biblioteket i Leyden. Genom sina uppsit
ser angående arabiska ortnamn, m. m., särde
les i asiatiska samfundets i London journal
har han mycket befordrat kännedomen om norr:
Afrika.
Mer än genom andra skrifter skedde dett:
dock genom hans utmärkta verk: Beskrifning
om Marocko,. Det utgafs först på tyska —
Stuitgart 1833 —; men följande året utkom de
på italienska författade originalet i Genuzr. Se
dan den tiden bar väl vår bekantskap met
Moghrib-ul-AÅgså — den yttersta vestern —
blifvit mångfaldigt utvidgad, och Sheiifferne
Rike, höljes ej mer af det dunkel, hvarur de
först framskymtade för europcernas ögon; mel
Gråbergs verk står ärnu i främsta ledet, nä
frågan är om kunskapen om de särskilda folk
slagen dersiädes, Schellucker och Amrzzirger
deras bildning, deras jordbruk, konstflit och lef
nadssätt. Författzrens ställning i landet, han
mångfaldiga förlållanden till mecniskor af fol
ket, skaffade honom flera tillfällen än nizor
annan europ ati vinna kännedom häroro. Han
) Denna nekrolog öfver vår landsman förekommer
en till Augsb. Allgem. Zeitung insänd artikel.