tryckningstragan skulle nedalaggas.
Efter de herrar, som afsagt sig suppleantska-
pet i åtskilliga utskott, hade elektorerne utsett
till ledamöter: i Koastitutsk. hr af Wetter-
stedt, N.; i Lagutskottet hr Kröningsvärd, C.
G.; i Esonomiutsk. brr Rosensvärd, J. H. och
Scheffer, Pehr; i Bevillaingsutsk. hr Norden-
svahn, Oito. -
Till bänkman i 3 afdelaingen utsågs frib. von
Knorring, och genom afsigelser bafva 4 bänk-
mans- och 4 elektorsplais blifvit lediga.
oo— Hos Presteståndet förekom Kongl. Maj:ts
förslag till ny iulltaxa, hvilket, beledsagadt af
några allmänna anmärkningar af doktor Sand-
berg, remitterades till Bevillningsutskottet. Den
Kongl. skrifvelsen angående representationsfrå-
gan lades till handlingarne; hviremot biskop
Holmström och doktor Sandberg reservations-
vis anförde, att de skulle ansett i sin ordning
att skrifvelsen öfverlemnats till Konstitutions-
utskottet: nu kunde det synas, anmärkte d:r
Sandberg, som Ståndet ej fästat vederbörlig
uppmärksamhet på frågar. De öfriga i föregå-
ende plenum emottagna Kgl. propositioner, äf-
vensom åtskilliga då bordlagda motioner, remit-
terades. För öfrigt upptogs tiden af nya mo-
tioners läsning.
— Hos Borgareståndet föreföllo åtskilliga län-
gre diskussioner. Hr Kocks förut omnänrmnde
motion om bevillning af privatbankeines divi-
dender löranledde en längre diskussion. Hr Hörn-
stein bestred den kong!. propositionen rörande
afskrining af undsättningslånen till Halland. I
anledning af propositionen om pension till öf-
verstelöjtnanten J. Edström, upplyste hersar Berg.
och Brinck, att Edström hade fått sig en årlig
pension af 4000 rdr bko af Strömsholms kanal-
bolag.
Den kongl. skrifvelsen om representationsfrå-
gans behandling framkallade äfven en längre
diskussion.
Hr Schartau yttrade: Ingen kan hafva glömt
den sinnesstämning, som genomgick ej blott riks-
dagen, utan hela riket, då den af 4840 och 1841
årens Ständer beredda representationsreform- frågan
bebandlades och, i det skick den hade erhållit, för-
kastades vid det första möte, som för 3 !, år sedan
egde rum emellan Svenska folkets representanter,
sådana våra grundlagar känna dem, samt den af
förhoppningarnas morgonsol omstrålade och af den
mest lifliga och förtröstansfulla tillgifvenhet om-
slutne Konungen. — Jag återkallar hågkomsten
bäraf, för att tillika få upplifva minnet af det lug-
nande och tillfredsställande budskap, som skänkte
oss en löftesrik försäkran, att den stora national-
angelägenheten vore en fråga, som ej kunde falla.
Innebar denna försäkran ett bevis för det nya
regeringssystemets uppriktiga benögenhet för vår
tids önskningar och behof? — (Fäderneslandet trod-
de så och jublade) — eller var det endast en öfver
horizonten blixtrande meteor, utan kärna, som gaf
upphoef åt sköna drömbilder? — Svaret lemnas af
allmänt bekante händelser; den uppmärksamme lä-
saren finner det uti Representations-kommitttens.
tryckta protokoller och nu äfven, i viss mån, skrift-
ligt på Rikets Ständers bord.
Borgareståndet. har emottagit underrättelse om
den handläggning Konseljen egnat åt landets stör-
sta och vigtigaste fråga: jag hemställer till eder,
mina herrar, huruvida detta meddelande innefattar
allt önskvärdt intresse för den genomgripande sam-
hällsangelägenhet, som mest ligger svenska folket
om hjertat; jag hänskjuter till br talmannen och
ståndet, huruvida den kongl. skrifvelsen kan här,
med lagliga formers iakttagande, gå annat öde till
mötes, än att hemfaila till arkivets. dammiga sam-
lingar. Men jag dristar tro att det öfverensstäm-
mer med borgareståodets allmänna åsigt, då jag ut-
trycker min bedröfvelse öfver detta dagens skåde-
spel och den anledning, som dermed sammanhän-
ger, att moln draga upp på vår lefnads himmel.
Folken i konstitutionella stater hafva den lyckan att
kunna tala öppet till regeringarne. Förtroendet e-
mellan de förra och de sednare är vilkoret för det
rättmätiga väldets upprätthållande och välsignelse-
rika utöfning, likasom för en allmän prospe-
rite, belåtenhet och trygghet mot inre och yttre
fiender. Derföre påkallar, sjelfva klokheten, att
med omsorg vårda detta förtroende; föreställnin-
gen att ett redligt och upplyst folk skulle vara gri--
pet af förblindelse, eller sinnadt;att af nyck tillsluta
sina ögon för det, som till dess egen fred och båt-
nad hörer, vore lika betänklig som den, att en men-
niskoälskande och högsinnad regering skulle gifva
rum åt mera gynnsamma tänkesätt, mera tillit för
den ena medborgareklassen än för den andra. Upp-
står ett vacklande i den rådande tillförsigten om
rättvisa, oväld och humanitet emot alla, eller om en
inneboende fast vilja att städse befordra mensklig-
hetens förädling och lycksaliggörelse i sin helhet —
så behöfs sedan endast några få steg, för att sätta
det oskattbara förtroendet i våda; och ve den dag,
då sådant sker!
Smickret och det blomsterrika tungomålet tillhö-
ra ej detta samlingsrum; jag har derföre här yttrat
mig okonstladt och oförbehållsamt om faran af de
som kunna uppspira ur förändrade sympa-
thier.
Må Gud härifrån bevara Konungen och Foster-
jandet!
Härefter debatterades derom, huruvida den
kongl. skrifvelsen skulie läggas till nandlingarne
eller remitteras till konstitutionsutskotltet. Som
letta likväl ej ansågs grundl:gsenligt kunra
ke, blef den kongl. skrifvelsen lagd till band-
ingarne. Hr MHörnstein yttrade, att denna
råga vore så vigtig, att för den ministöre, som
äte den falla, måste ödet ovilkorligen blifva
tt afträda från ledningen af landets sngelägen-
ieter. Hr vice talmannen ville ej tala om
mru frågan blifvit, oaktadt förre justitie
tatsministerns bekanta yttrande, behandlad
f regeringen, samt uti den tillsatta kom-
titteen. Talsren erkände att den närvarande
tgeringen vidtagit flera reformer, än förut blif-
it på 30 år genomförda. TLikv2l hade denna
riga ej rönt den behandling, som vederbort.
Jen borde äfven melan riksdegarna sgiteras,
eb om icke annat blefve öfrigt, måste man
remtvinga regeringens biträde till dess lösning,
medan den utgjorde ett oundvikligt vilkor för
indets framtida väl. Atskilliga ledamöter för-
larade, att de boppades frågan jemte skrifvel-
en icke skulle läggas til..handlingarne, utan
ållas vid Yif al konstitutions-utskottet, och in-
kmde fö jöfrigt flere med hr Schartav.
Tförefler förefsll om län Pa diskas
75