Summa 20 mötesdagar.
Hvartill komma marchedagar till och
från regementsmötet i medeltal 6 dgr
likaledes till kompanimötena
fram och åter . . . . .94 d:o 30 marchdagar
tillsammans 356 dagar,
under hvilka trupperna årligen voro uppkallaagf
samt i tillfäle att erhålla öfning och discip!d,v
beräknadt de så kallade kyrkovalisexewssringar
hvilka på chefernes eget föranstaltande anställdes.
Man har i sednare tider trott sig böra ogilla de
många och korta kompanimötena, men dervid glömt
hvilket vigtigt medel de voro till krigsmannens vän
jande vid ordning och lydnad. Landstigningen på
Secland, slaget vid Narva, öfvergången af Duna m.
0. ärofulla krigsföretag lemna de mest lysande be-
vis på armeens då egande bildning, frukten af Carl
XI:s ordnande snille.
Efter 47214 års fredsslut inskränktes kompanimö-
tenas antal från 42 till 2 å 3, hvarigenom den år-
liga exercistiden minskades från 26 till 46 å 47 da-
gar, och marchedagarne från 30 till 10 å 12, så
att soldaten, i stället för 56 dagar, blott var i 26
å 29 dagar anbefalld och i tillfälle att vinna öfning
och disciplin. För hefrielsen från de öfriga koru-
panimötena erlade manskapet en viss kontant af-
gift till den så kallade Generalsförrådskassan. Så
fortgick under 20 fredsår. Man köpslog med sol-
daten om mötens hållande eler icke. Generalsför-
rådskassan förkotrades, men soldatbildningen aftog
i samma förhållande, till 4741 års krig med Rjss-
land utbröt, som sorgligt ådagalade följderne a!
detta förfarande: nederlag och neslig fred.
Kronprinsen Adolf Fredrik, utnämnd till genera-
lissimus, fästade Riksens Ständers uppmärksamhet
på angelägenheten att snart vidtaga flera hufvud-
sakliga förbättringar i försvarsverket; alla medgåfvo
nödvändigheten och berömde förslaget, men verk-
ställigheten uteblef. Det erfordrades ännu ett för
svenska vapnen nära lika litet hedrande krig, som
det sednast öfverståndna, för att öppna mängdens
ögon och framtvinga åminstone de nödvändigaste
f rbättringarne. Ett sådant krig ver öfverståndet
då krigsbefälot vid 4761 års riksdag till Kong-
Maj:t afgaf ett underdånigt betänkande, rörande ar.
måens angelägenheter, hvilket, såsom utgånget från
armeens ypperste män och grundadt på en bitter
erfarenhet, förvärfvad under tvenne på hvarandra
följande krig, förtjenar särdeles uppmärkeamhet.
Ibland annat nyttigt, samma betänkande innehål-
ler, förekommer äfven ett förslag rörande armåens
regementsmöten. Deri yrkas, att kompanimötena
skulle afskaffas och regementsmötenas längd blifva
52 dagar,
marchedagar... - . -— . . .... 6 do
besparade marchedagar genom kompani-
mötenas indragning . . . . . . .48 do
summa 36 dagar,
hvarigenom manskapet i 38 dagar årligen skuile
vara uppkalladt sarotj i tillfälle att under befälets
hand vinna nödig skicklighet i tjensten.
Om större öfningsläger.
En olycklig fördom har i sednare tider hos oss
gilvit dessa namn af lustläger, och derigenom hos
mängden, som ty värr oftare dömer efter ytan, än
efter sakens inre beskaffenhet och värde, uppväckt
och rotfästat den föreställningen, att dessa större
truppsamlingar icke annat äro än en militärisk tek
och lustbarhet, en cnödig och fåfäng lyx, som för-
orsaka landet kostnader utan motsvarande gagn och
nytta. Denna falska föreställning måste häfvas och
ett upplystare tänkesätt rörande denna vigtiga an-
gelägenhet göra sig gällande, emedan önskan att se
fäderesslan dets försvarsverk tillbörligen ordnadt, och
oviljan att härtill lemna nödiga anslag, måste för-
utsättas hos hvarje fosterländskt sinnad man.
Större öfningsläger, dervid trupper af alla vapen
lcmnas tillfälle att under samfälda vapeuöfningar
lära sig använda och tillämpa den särskilda kunskap s
hvarje vapen tillhör, äro icke ett nyare tiders på-
fund eller tilifälliga hugskott, utan en gammal god- I
känd militärisk inrättning, som i alla tider och hos ,
alla folk, som förstått vårda sin krigsmakt och der-
igenom trygga sin sjelfständighet, ansetts såsom ett
bufvudvilkor för krigsmaktens .behöriga daning, och
historien intygar, att nederlag och olyckor blifvit,
det folks sorgliga lott, som af okunnighet förbisett (
eller al likgiltighet försummat den angelägna del af 1
sin krigsbildning, och beklagligen äro fäderneslan- i
lets egoa tideböcker i detta fall icke de minst var-
gande,
Rosdan 1735 d. 44 Febr. yttrades af Riksens Stän-
ler, i anledning af Sekretakommissionens föreställ-.,
ning, det vara mycket godt och nyttigt att på ett t
tälle låta sammandraga och mönstra flera regemen- l
er, nemligen ett af kavalleriet och ett eller tvennel,
f infanteriet, hvarest det låter sig göra, att öfvalr
ig i de stycken, som i fält vid kamperingarne böra t
idtagas, samt att officerare af de närmast gränsan-e
ie regementer måga få befallning vid sådena mön-j
triogar och regementsmöten vara tillstädes, så vidajs
tan deras alltför stora clägenhet kan ske, emedan ,
ederbörande myeket lära uppmuntras, att med större fö
håga och flit förrätta sina sysslor, när de veta sig!
afva många sådana åskådare, som förstå sig derpål,
ch derom kunna dömax. d
Af krigskollegii riksdagsberättelsa den 42 Junilst
756 inhemtas, att 44,000 daler silfyvermynt årligen
oro beräknade för att bestrida kostnaderna för nå-
ra regementers sammandragande årligen.
I kronprinsens, sedermera konurg Adoif Fredriks,
romemoria till Riksens Ständer af d. 48 Nov. 1743,
rekommer, rörande sådana större öfningar, följan- he
;: VVid zuötens hållande skulle det ock skaffa enlre
ns och I.ndets allt för stora känning ske kan,lve
ötte tillsammans på sina mötesplatser, helst kaval-len
ri och iafanteri tillhopa; ty då kunde de exerce-
3 uti attack emot hvarandra, samt marcherandeloc
h flera nödiga stycken. Derigenom kunde ock enljer
lite erhållas uti armeens exercis, helst om ifrån lan
dra regementer sig der då officerare ville infiana,ior
h till det vinna redigt begrepp om sysstoraa i fält, ras
kuode infanteri och kavaferi tillsammans formera stä
1å läger till undervisning icke allenast uti sådaneen
igsaperationer, som vid en arme dagligen förefalla, nin
ock i sådana, som annars vid hvar och en si-len
ations ombyte sig ändra. Ean sådan öfning skullelvis
då verka en större nytta, om någon del af fält- nir
ifierist och infanteriet derigenom finge begrepp ibev
I styckens göromål och effekt i fåt. de
TT lei sc hafslot2 Af vennärnnda nnHtardånIlana