gör ingen del af monarkien ; dem emellan finnes
ingenting gemensamt, utom att konungen i
Preussen är tillika furste af Neufcbatel och
Valmedis. Följaktligen kunna hvarken Preus-
sens statsmedel eller stridskrafter 2nvändas till
legitimitetens upprätthållelse i Neufchatel, eller
till understöd för dess ohörsamhet. Snarare
skulle det framdeles kunna sättas i fråga hos
våra landständer, med hvad rätt (eller orätt)
Neufchatels invånare kommit i åtnjutande af
sina stora undantagsförmåner vid införseln till
Preussen af deras viner och andra varor, till
följd hvaraf Preussens statskassa årligen får
vidkännas en icke oansenlig minskning i tull-
inkomster. Oss kan det vara alldeles likgil-
tigt, om Neufcatel ändrar sin statsförfattning,
om det vill omskapa sig helt och hållet till
republik och fullständigt införlifva sig med
Schweiz, eller icke. Vi skulle deraf snarare
skörda fördel än sk:da; och för monarken sjelf.
om han försakade en suveränitet utan allt
verkligt värde, skulle ing ntisg gå förloradt;
ty oberäknadt att de 80,000 schweizerfranker,
som furstendömet: alkastar i statsinkomster,
qvarstadna derstädes till enbetsmannalöner, o.
sS. V., så afgå icke obetydliga summor årligen
ur konungens handkassa, såsom pensioner, nå-
degåfvor och dylikt, till det lilla landet vid
Juraberget. I trots häraf vill man icke släppa
denna besittning, och utan tvifvel ifrar Preus-
sen företrädesvis för upprätthållelsen af det
vanliga tillståndet i Schweiz och dena söndran-
de toikningen af kantonalsuveråniteten, samt
alla andra grundsatser i den af de stora mak-
terna garanterade edsförhundsurkunden af 48453,
och skall på det mest afgjorda vis motsätta
sig omdanandet af Schweiz will ett statsförbund,
liknande det Nordamerikanska. kvilket de schwei-
ziska patrioterna, sedan många år tillbaka,
åsyfta.
Hr vcn Pfuel, konun;ens general i Neufchza-
tel, hsr, som man hör, rest till Paris, för att
underbandla med Franska kabinettet; den sluge
och skicklige general von Radow:itz, Preussens
fullmäktig i krigsförbundskoromissionen i Frank-
furt, kallades deremot till Berlin och har här-
ifrån skickats till Wien, att sköta angelägen-
beten. Sålunda synes Preussen vara mycket
verksam i saken. Valet af general Radowitz
bekräftar det påtagligt; han är en af konungens
gunstlingar och en ibland de förnärn sta bofräm-
jarne af det närvsrande systemet härstädes.
Slug, kunnig och vältalig, är h:n måhända den
talangfullaste bland konungens förtrogne, ch
den mest sfundade, men tillika f:uktade, bland
bars rådgifvare. Det påstås att grunddragen
till den samhällsordning, som åsyftas genom
patentet af den 3 Februari, äro till största de-
len hans verk; och då han tillika är katolik
och ken i gudlighet mäta sig med hvem som
helst, bar ryktet till och med gjort honom till
jesuit i verldslig drägt (affiliatus universalis).
Detia kan man likväl ej veia med visshet; men
väl att br von Redowiiz är en ifrig och skick-
lig stridskämpe mot hvarje frihetsrörålse, och
sålunda äfven en vederdeloman af den frisin-
nade Edsfö: bundsdagen i Schweiz, som i bonom
kan räkna en ibland sina mest inflytelserika och
farliga m-ts.åndare.
Visserligen faller det sig oligligt för veder-
börandes planer, att det frisinnade partiets se-
ger i Schweiz blifvit så oförväntadt hastigt af-
gjord. Hofpartiet i Berlin förmodade, lika litet
som de i Wien och Paris, någon dylik utgång.
Man xsar kär vid godt mod, och tröstade sig
öfver nyheten orm radikalernes militäriska öf-
verlägserhet, med förlitandet på folkets hönfö-
relse inom söndringsförbundskantonerna, på ur-
kantonernas brådjup och klyftor, på männens :
Schwyz och Uri fanatiska stridslystnad, och på
det bistånd, som de fått genom österrikiska
officerare, vid städernas befästande samt anlägg-
ningarne af skanssr, minor och förhuggningar.
Det brådstörtade fallet af Freiburg; Luzern och
hela söndringsförbundet kunde således ej annat
än väcka häpnad; och på flera håll anser man
konferenserne nu komiza för sent och sakna
ändamål, eller — om väl ej någonsin detta —
åtminstone ett brukbart svepskäl. Glädjen öf-
ver den goda sakens seger är i Tyskland all-
män; och äfven de annars mest kalla och fik-
nöjda härstädes dela den. En aning hviskar
åt tyskarne, att om söndringsförbundet hade
segrat, så skulle reaktionen äfven i Tyskland
vunnit fastare grund, och uppträdt långt våld-
sammare och mera skoningslöst än hittills. Man
känner deremot inom sig, att frihetens seger i
Schweiz icke saknar betydelse äfven för oss;
stora poliiiska hvälfningar angå hela mensklig-
heten. Sålunda låter det förklara sig, att man
har ifrån Baden, Sachsen, Braunschweig, cch
hvar annars ifrån, som det utan våda kunnat ske,
skickat adresser till edsförbundet, för att önska
det lycka och förklara tyska folkets deltagande
i dess segerglädje.
Allt beror nuizera på, alt schweizarne veta
med värdighet och kraft hägna sin sjelfständig-
het, genom att afböja hvarje stormakternas in-
blandning i deras inbördes angelägenheter, och
att dessa makters hotelser, ja till och med åt-
gärder, icke förmå rubba de edsförbundnas mod.
Icke utan vigt är äfven det bistånd de kunna på-
räkna från England. Spärras Schweiz, så kommer
det likväl icke att lida ensamt; äfven naboländerna
skulle vidkännas oerhörd skada derigenom; och
blend en del af de tyska nabosta!ernas befolk-
ning, särdeles i Baden, heriskar redan den y:-
tersta oro vid blotta tanken på möjlighe en af