gör ingen del af monarkien ; dem emellan finnes ingenting gemensamt, utom att konungen i Preussen är tillika furste af Neufcbatel och Valmedis. Följaktligen kunna hvarken Preussens statsmedel eller stridskrafter 2nvändas till legitimitetens upprätthållelse i Neufchatel, eller till understöd för dess ohörsamhet. Snarare skulle det framdeles kunna sättas i fråga hos våra landständer, med hvad rätt (eller orätt) Neufchatels invånare kommit i åtnjutande af sina stora undantagsförmåner vid införseln till Preussen af deras viner och andra varor, till följd hvaraf Preussens statskassa årligen får vidkännas en icke oansenlig minskning i tullinkomster. Oss kan det vara alldeles likgiltigt, om Neufcatel ändrar sin statsförfattning, om det vill omskapa sig helt och hållet till republik och fullständigt införlifva sig med Schweiz, eller icke. Vi skulle deraf snarare skörda fördel än sk:da; och för monarken sjelf. om han försakade en suveränitet utan allt verkligt värde, skulle ing ntisg gå förloradt; ty oberäknadt att de 80,000 schweizerfranker, som furstendömet: alkastar i statsinkomster, qvarstadna derstädes till enbetsmannalöner, o. sS. V., så afgå icke obetydliga summor årligen ur konungens handkassa, såsom pensioner, nådegåfvor och dylikt, till det lilla landet vid Juraberget. I trots häraf vill man icke släppa denna besittning, och utan tvifvel ifrar Preussen företrädesvis för upprätthållelsen af det vanliga tillståndet i Schweiz och dena söndrande toikningen af kantonalsuveråniteten, samt alla andra grundsatser i den af de stora makterna garanterade edsförhundsurkunden af 48453, och skall på det mest afgjorda vis motsätta sig omdanandet af Schweiz will ett statsförbund, liknande det Nordamerikanska. kvilket de schweiziska patrioterna, sedan många år tillbaka, åsyfta. Hr vcn Pfuel, konun;ens general i Neufchzatel, hsr, som man hör, rest till Paris, för att underbandla med Franska kabinettet; den sluge och skicklige general von Radow:itz, Preussens fullmäktig i krigsförbundskoromissionen i Frankfurt, kallades deremot till Berlin och har härifrån skickats till Wien, att sköta angelägenbeten. Sålunda synes Preussen vara mycket verksam i saken. Valet af general Radowitz bekräftar det påtagligt; han är en af konungens gunstlingar och en ibland de förnärn sta bofrämjarne af det närvsrande systemet härstädes. Slug, kunnig och vältalig, är h:n måhända den talangfullaste bland konungens förtrogne, ch den mest sfundade, men tillika f:uktade, bland bars rådgifvare. Det påstås att grunddragen till den samhällsordning, som åsyftas genom patentet af den 3 Februari, äro till största delen hans verk; och då han tillika är katolik och ken i gudlighet mäta sig med hvem som helst, bar ryktet till och med gjort honom till jesuit i verldslig drägt (affiliatus universalis). Detia kan man likväl ej veia med visshet; men väl att br von Redowiiz är en ifrig och skicklig stridskämpe mot hvarje frihetsrörålse, och sålunda äfven en vederdeloman af den frisinnade Edsfö: bundsdagen i Schweiz, som i bonom kan räkna en ibland sina mest inflytelserika och farliga m-ts.åndare. Visserligen faller det sig oligligt för vederbörandes planer, att det frisinnade partiets seger i Schweiz blifvit så oförväntadt hastigt afgjord. Hofpartiet i Berlin förmodade, lika litet som de i Wien och Paris, någon dylik utgång. Man xsar kär vid godt mod, och tröstade sig öfver nyheten orm radikalernes militäriska öfverlägserhet, med förlitandet på folkets hönförelse inom söndringsförbundskantonerna, på urkantonernas brådjup och klyftor, på männens : Schwyz och Uri fanatiska stridslystnad, och på det bistånd, som de fått genom österrikiska officerare, vid städernas befästande samt anläggningarne af skanssr, minor och förhuggningar. Det brådstörtade fallet af Freiburg; Luzern och hela söndringsförbundet kunde således ej annat än väcka häpnad; och på flera håll anser man konferenserne nu komiza för sent och sakna ändamål, eller — om väl ej någonsin detta — åtminstone ett brukbart svepskäl. Glädjen öfver den goda sakens seger är i Tyskland allmän; och äfven de annars mest kalla och fiknöjda härstädes dela den. En aning hviskar åt tyskarne, att om söndringsförbundet hade segrat, så skulle reaktionen äfven i Tyskland vunnit fastare grund, och uppträdt långt våldsammare och mera skoningslöst än hittills. Man känner deremot inom sig, att frihetens seger i Schweiz icke saknar betydelse äfven för oss; stora poliiiska hvälfningar angå hela menskligheten. Sålunda låter det förklara sig, att man har ifrån Baden, Sachsen, Braunschweig, cch hvar annars ifrån, som det utan våda kunnat ske, skickat adresser till edsförbundet, för att önska det lycka och förklara tyska folkets deltagande i dess segerglädje. Allt beror nuizera på, alt schweizarne veta med värdighet och kraft hägna sin sjelfständighet, genom att afböja hvarje stormakternas inblandning i deras inbördes angelägenheter, och att dessa makters hotelser, ja till och med åtgärder, icke förmå rubba de edsförbundnas mod. Icke utan vigt är äfven det bistånd de kunna påräkna från England. Spärras Schweiz, så kommer det likväl icke att lida ensamt; äfven naboländerna skulle vidkännas oerhörd skada derigenom; och blend en del af de tyska nabosta!ernas befolkning, särdeles i Baden, heriskar redan den y:tersta oro vid blotta tanken på möjlighe en af