— det L gamla bar viset occb I hofvet Fara 1 sjeli va lag.rne samt redligtiet oca upprigtigh t vic deras ilempning. Statsf.ngelserna cch konfi-kationerna hafvs försvunnit i den konstitu i: nella monarkien Stympning bade biifvit återinförd för majestätsbrott och helserån, men har åter försvunnit uu lagen för år 4830, likaså förtegenhetsbrotter som vari: införd: efter exemplet af det förfallande romerska kejsa: riket. Baice kejs-riömet och restaurationen hade siva undantagsdomstolar, domare uwan jury prevöts, militärkommissioner! — 4830 har lofvat, att de avklagade icke mera skola dragas ifrån de domstola , dit de naturligen vöra, och att nga extaordinära kommi-sioner ell-r dom: -tolar skola tillsätt-s, under hvilken benäwm. ning det vara måtto; och året 4830 bar halut ord. Dat är den enda regering under sextio års tid, som icke försökt omarbeta domaremaktens Organis.tion, ned afsigt att hafva domaren för sim rökning. Det är den enda, som under sawma fid undvikit ända till minsta skymt att såra ipamovibilitetens grundsats och hyst fullkomlg! förtroende för personer, hvilka den icke-sjei valt, men hvilket förtroende utgången pi et äcelt sätt rättfärdiga. Derigenom bar d-nn; regering förekommit öfverflyglandet af en personaj, som skulle medfört pregeln af politiska passioner,anklagat styre sen f r reaktion och Misskrediterat lagskip ingen. Huru mycke: skulle ej den nya regeringens fiend r och den gamle styreisens vänner baft att beklaga sig, om de brag s inför såtsna tribunaler, som voro tillsatts af den iördrifua styrelen? Uti revisionen sf år 18352 har man ända til yitersta gränsen dofvit str. ff-förmildringen; 1eorien for mildrande omstanjiigheters har sat sitt insegel derpå. Lagstiftningen om dueller hade ett ögonblch förvilsat sig; den har nu af eder blifvit åter: förd till sin rätta basis, och har derigenom återgifvit åt lagen dess kraft och åt mora!en des: värdigbet. Denna l-gst:ftning upprättbåller förbudet att döda sia nästa — med und-ntag al vissa fall, der laven bestämdt erkänner ursaktligheten dera. Denna 1:g är, från en annan synpunkt sedd, e:t uttryck af den grundsatsen, att i ett civiliseradt samnäille ingen kan taga sig rätt sjelf, utan miste söka den hos styrelsen, helst under en konstitutionel regering, d. v. s. en som sjelf är lagbunden. Fängelserna hede uutder sista tiden af den förra dynastiens regericg blifvit af denna sjell angifna såsom osunda och illa styrda; — restaurationen hade ock-å haft för afsigt att göra dem sur dare och b:ttre; men de hafva aldrig erf-rit vigtigare förändringar än efter år 4830 Reparationer på de gamla fängelserna; nybyggnad ef eu sturt anta!, på en stor sksla och efier nya ider; — fångarnes klass fikation och dermed följande skilload; — arhetets ordnande i reklusionstängelserna: tystnaden om dagarna, afskiljandet om nätterna; sundhetsföreskrifterna; klagouåls upptisgande; — en t:rka på moralisk förbättring, som man låter inträvga i dessa sorgliga hemvist; — undervisningen för unga fångar; — ädla besök f b-styddare för unga frigifna, under tillsyn af värdiga embetsmän; — åkerbrukskolonier erbjudna såsom tillflykt åt de fällda, — allt detta utgör i sanning både många och stora förbättringar ! Till denna tafla må ännu läggas benådningsrättens utöfvande med en viss ganska stor fr:kosigbet, till och med vid tillfällen der de fordna parlamenterna skulle hafva vigat sätta sig emot kronans rätt att utöfva densamma. Vackra prof på amnesti efteråt .edan personerna blifvit fällda, hvarigenom billighet och politik ått sammansmälta. Slutligen har man, utom lagväsendet, haft en yrottmålsstatistik, som tillåtit oss att studera agskipningens hela ging. Msn har der inför ig brottens antal, natur och karakter, felen vid ättegångssättet, användningen af straffen, med it ord alla de omständigheter, af hvilka l2gtiftaren kan hemta upplysning. I