—
det L gamla bar viset occb I hofvet Fara 1 sjeli
va lag.rne samt redligtiet oca upprigtigh t vic
deras ilempning.
Statsf.ngelserna cch konfi-kationerna hafvs
försvunnit i den konstitu i: nella monarkien
Stympning bade biifvit återinförd för majestäts-
brott och helserån, men har åter försvunnit uu
lagen för år 4830, likaså förtegenhetsbrotter
som vari: införd: efter exemplet af det förfal-
lande romerska kejsa: riket.
Baice kejs-riömet och restaurationen hade
siva undantagsdomstolar, domare uwan jury
prevöts, militärkommissioner! — 4830 har lof-
vat, att de avklagade icke mera skola dragas
ifrån de domstola , dit de naturligen vöra, och
att nga extaordinära kommi-sioner ell-r dom:
-tolar skola tillsätt-s, under hvilken benäwm.
ning det vara måtto; och året 4830 bar hal-
ut ord.
Dat är den enda regering under sextio års
tid, som icke försökt omarbeta domaremaktens
Organis.tion, ned afsigt att hafva domaren för
sim rökning. Det är den enda, som under saw-
ma fid undvikit ända till minsta skymt att såra
ipamovibilitetens grundsats och hyst fullkomlg!
förtroende för personer, hvilka den icke-sjei
valt, men hvilket förtroende utgången pi et
äcelt sätt rättfärdiga. Derigenom bar d-nn;
regering förekommit öfverflyglandet af en per-
sonaj, som skulle medfört pregeln af politiska
passioner,anklagat styre sen f r reaktion och Miss-
krediterat lagskip ingen. Huru mycke: skulle
ej den nya regeringens fiend r och den gamle
styreisens vänner baft att beklaga sig, om de
brag s inför såtsna tribunaler, som voro tillsatts
af den iördrifua styrelen?
Uti revisionen sf år 18352 har man ända til
yitersta gränsen dofvit str. ff-förmildringen; 1e-
orien for mildrande omstanjiigheters har sat
sitt insegel derpå.
Lagstiftningen om dueller hade ett ögonblch
förvilsat sig; den har nu af eder blifvit åter:
förd till sin rätta basis, och har derigenom åter-
gifvit åt lagen dess kraft och åt mora!en des:
värdigbet. Denna l-gst:ftning upprättbåller för-
budet att döda sia nästa — med und-ntag al
vissa fall, der laven bestämdt erkänner ursakt-
ligheten dera. Denna 1:g är, från en annan
synpunkt sedd, e:t uttryck af den grundsatsen,
att i ett civiliseradt samnäille ingen kan taga
sig rätt sjelf, utan miste söka den hos styrel-
sen, helst under en konstitutionel regering, d.
v. s. en som sjelf är lagbunden.
Fängelserna hede uutder sista tiden af den
förra dynastiens regericg blifvit af denna sjell
angifna såsom osunda och illa styrda; — re-
staurationen hade ock-å haft för afsigt att göra
dem sur dare och b:ttre; men de hafva aldrig
erf-rit vigtigare förändringar än efter år 4830
Reparationer på de gamla fängelserna; ny-
byggnad ef eu sturt anta!, på en stor sksla och
efier nya ider; — fångarnes klass fikation och
dermed följande skilload; — arhetets ordnande
i reklusionstängelserna: tystnaden om dagarna,
afskiljandet om nätterna; sundhetsföreskrifterna;
klagouåls upptisgande; — en t:rka på moralisk
förbättring, som man låter inträvga i dessa
sorgliga hemvist; — undervisningen för unga
fångar; — ädla besök f b-styddare för unga
frigifna, under tillsyn af värdiga embetsmän;
— åkerbrukskolonier erbjudna såsom tillflykt
åt de fällda, — allt detta utgör i sanning både
många och stora förbättringar !
Till denna tafla må ännu läggas benådnings-
rättens utöfvande med en viss ganska stor fr:ko-
sigbet, till och med vid tillfällen der de fordna
parlamenterna skulle hafva vigat sätta sig emot
kronans rätt att utöfva densamma.
Vackra prof på amnesti efteråt .edan personerna
blifvit fällda, hvarigenom billighet och politik
ått sammansmälta.
Slutligen har man, utom lagväsendet, haft en
yrottmålsstatistik, som tillåtit oss att studera
agskipningens hela ging. Msn har der inför
ig brottens antal, natur och karakter, felen vid
ättegångssättet, användningen af straffen, med
it ord alla de omständigheter, af hvilka l2g-
tiftaren kan hemta upplysning. I