Cepitol:um blifvit stormadt, i anseende dertlll
att den der qvarvarande milisen deri!rån mötte
engelsmännen med en stark musköteld (2
heavy muskel-!ire — pag. 412), hvilket visar,
att denna milis icke heller så helt och hållet
03 flyktenn. Hufvudstaden bestod också då
endast ef 400 bus, och dess intagande betydde,
i afseenie på det hela af kriget, föga eller
intet.
Dererot bar hr Hazelius rätt så till vida,
som amerikanerne befvo, slagne i sjelfva den!
föregående triffningen vid Bladensburg, och här-!
på bygger han nu en fullständig framgång åt
sitt pistående om milisers otjenlighet och talar
om en stor forblindelse hos det tyska bladetn.
Men hvarföre förbigår han med tystnad, att
denna i hans ögon så föraktliga milis i samma
krig segrade öfver engelsmännen i träffaingar-
na vid Bunkershill, vid Lexington, vid George-
towp, vid Saratoga och i många andra smärre
effärer? MHMvarföre hsr han icke 2lls känt till,
att den amerikanska milisen nu sednast varit
engagerad i 8 å 40 större och mindre träffaoin-
gar under kriget i Mexiko, och vunnit dem
alla? Kan detta boz sekreteraren i krigsveten-
skapsakademien härröra ifrån okunnighet om,
bvad man kan läsa i hvarje historia om det i-
rågavarande kriget? Eller är det med flit,
son hr Hozelius låtsar, att ej känna till de ?
Det förra är mindre troligt, och man har såle-
des svirt nog att icke tro, det hr H. i en ar-
titel, hvars tillsännasifna syftemil likväl varit
att upplysa, förfarit med en ensidighet, som må
tiliböra den blinde partimannen, men icke den
oväldige upplysaren. Det gifna är, att icke hr
Hazel moiståndare kär är den, som nwaf en
lycklig träffaing söker bevisa, hvad det öfriga
kriget vederlägger,; det är br Hazelius sjelf,
som begår detta stora fel.
Häreiter kommer i hr H:s artikel följande
stycke:
Vid krigets början, i Maj förlidne år, stod gene-
ral Taylor redan vid Matamoros, utmed Rio Grande.
Floden öfvergicks d. 48:de Maj. Icke förr än d. 19
Sept., fyra månader derefter, kom Taylor till Mon-
lerey, 20 svenska mil från Rio Grande, der han
slog mexikanerne. Först fvå månader derefter upp-
bröts till Salti:lo, 10 svenska mil från Monterey.
Här blef han, tre månader härefter, eller d. 22 Fe-
bruari detta år; angripen af Santa Anna och be-
segrade honom vid Buera vista.
Intet tvifvel är att kriget i dessa gräsöknar är
förknippadt med stora svårigheter, och ganska möj-
ligt är, att Taylors lilla krigshär, så illa försedd
som den varit, icke kunnat mera uträtta. Så tyc-
kes åtminstone af det bref, som Taylor skrifvit till
presidenten Polk d. 27 Nov. från Monterey, och
der han, jemte det bittraste klander af amerikan-
ska regeringens okloka politik, lemnar en exempel-
lös skildring å det dåliga tillståndet inom armåen,
hvilket besynnerliga bref, enligt bruket inom denna
republik, stod att läsa i alla amerikanska tidningar.
Således — ganska möjligt att Taylor ej kunnat göra
mera, än han gjort, men, intet begrepp om krig
och krigshistoria har den, som anser hans operatio-
ner knappt hafva sin like i snabbhel. Att äfven
hans segerära icke torde böra så högt prisas, derom
vittnar Taylor sjelf, troligen bättre underrättad än
det tyska bladet, då han, i det ofvannämnde bref-
vet till Polk säger, rörande träffningen vid Monte-
rey, att Mexikanernas aftåg derifrån, i anseende
till deras s ora öfverlägsenhet, hörer till oförklar-
liga händelser.
Sedan nyssnämnde drabbning, d. 22 Febr., har
man icke hört något om Taylor. Deremot är det
bekant, att amerikanska flottan i mexikanska viken,
som intagit flera kuststäder, bland annat Tampico,
äfven landsatt trupper under general Scott vid Vera
Cruz, som eröfrat staden, och nu är i marsch på
Mexikos hufvudstad, hvilket kan komma att hafva
de mest afgörande följder.
Men, bevisar äfven detta milisers krigiska för-
måga ?
Hör har hr öfverstelöjtnant Hezelius åter
lyckats göra en riktig wvppgi!t, nemligen i så
måtto, som det är grundsdt, att ett bref, un-
dertecknadt med general Taylors namn och af
ungefärligen den tendens, som hr H. uppgifver,
stod infördt i en amerikansk tidning och då
väckte ett oerhördt uppseende, samt derefter,
såsom det var naturligt med ett sådant doku-
ment, aftrycktes i nästan alla unionens tidnin-
gar, och jemväl omtalades i de engel;ka. Men
deremot har det sig icke bättre, än att hela
brefvet efteråt upptäcktes vara en mystfika-
tion, skrifven och tryckt af general Taylors fi-
ender, och möjligen af någon vän af stora stå-
ende armå6er, i anseende till dess dåliga skil-
dring af milisen — en milis, hvilken dock ut-
rättat det hufvudsakliga, nemligen att segra.
Det förundrar oss att hr Hazelius, som visar
sig hafva läst så mycket om det ifrågavarande
amerikanska kriget, ehuru han, såsom läsaren
finner, haft dåliga källor att rådfrågs, icke äl-
ven sett att det understuckna brefvet blifvit
officielt förnekadt, och detta beriktigande lika-
tedes öfverallt aftryckt.
Den sista meningen i det citerade stycket,
eller den som handlar om möjligheten att kust-
städerna kunna sköflas af infall från främman-
de meokter, är ett lite: quodlibet af hr H.hvil-
ket icke ber sammanhang med hufvudfrigan
emellan milisens stående armeer; ty det är ju
iydlist att oz sådana anfall ske, så bjelper det
ena hka litet eiler lika mycket deremot, som
det andra. En stor del af Europas hufvudstä-
der intogs ju af Napoleon, oaktadt de stående
armåerna.
Låtom oss nu citera hr öfverstelöj!nanten vi-
dare:
Mexikos inre tillstånd är af alla uppmärksamma
tidningsläsare kändt. Under loppet af några år har
nästan månadtiigen större eller mindre omhvälfnin-
gar timat inom styrelsen. Förvaltningen är i upp-
lösningstillstånd. Penningeväsendet alldeles förstördt.
Falheten allmän. Lagarna kraftlösa. Röfvareband
svärma stundom omkring hufvudstaden. Armåeen
rekryteras till en del ur fängelserna. Styrelsen är
så bekymmerslös, att, ehuru det af amerikanska
tidningar, redan i November, var bekant, att pre-
sidentens konsolj d. 25 i denna månad beslutat bom-
barderingen af Vera Cruz, så gjordes likväl, under
Iloppet af hela vintern ända till Mars, då amerika-
nerne landstego, ingenting för att försvara staden,
Joch den hade icke en gång lifsmedel för mera än
en månad. Lendstigningen, som skedde under två