Cepitol:um blifvit stormadt, i anseende dertlll att den der qvarvarande milisen deri!rån mötte engelsmännen med en stark musköteld (2 heavy muskel-!ire — pag. 412), hvilket visar, att denna milis icke heller så helt och hållet 03 flyktenn. Hufvudstaden bestod också då endast ef 400 bus, och dess intagande betydde, i afseenie på det hela af kriget, föga eller intet. Dererot bar hr Hazelius rätt så till vida, som amerikanerne befvo, slagne i sjelfva den! föregående triffningen vid Bladensburg, och här-! på bygger han nu en fullständig framgång åt sitt pistående om milisers otjenlighet och talar om en stor forblindelse hos det tyska bladetn. Men hvarföre förbigår han med tystnad, att denna i hans ögon så föraktliga milis i samma krig segrade öfver engelsmännen i träffaingarna vid Bunkershill, vid Lexington, vid Georgetowp, vid Saratoga och i många andra smärre effärer? MHMvarföre hsr han icke 2lls känt till, att den amerikanska milisen nu sednast varit engagerad i 8 å 40 större och mindre träffaoingar under kriget i Mexiko, och vunnit dem alla? Kan detta boz sekreteraren i krigsvetenskapsakademien härröra ifrån okunnighet om, bvad man kan läsa i hvarje historia om det irågavarande kriget? Eller är det med flit, son hr Hozelius låtsar, att ej känna till de ? Det förra är mindre troligt, och man har således svirt nog att icke tro, det hr H. i en artitel, hvars tillsännasifna syftemil likväl varit att upplysa, förfarit med en ensidighet, som må tiliböra den blinde partimannen, men icke den oväldige upplysaren. Det gifna är, att icke hr Hazel moiståndare kär är den, som nwaf en lycklig träffaing söker bevisa, hvad det öfriga kriget vederlägger,; det är br Hazelius sjelf, som begår detta stora fel. Häreiter kommer i hr H:s artikel följande stycke: Vid krigets början, i Maj förlidne år, stod general Taylor redan vid Matamoros, utmed Rio Grande. Floden öfvergicks d. 48:de Maj. Icke förr än d. 19 Sept., fyra månader derefter, kom Taylor till Monlerey, 20 svenska mil från Rio Grande, der han slog mexikanerne. Först fvå månader derefter uppbröts till Salti:lo, 10 svenska mil från Monterey. Här blef han, tre månader härefter, eller d. 22 Februari detta år; angripen af Santa Anna och besegrade honom vid Buera vista. Intet tvifvel är att kriget i dessa gräsöknar är förknippadt med stora svårigheter, och ganska möjligt är, att Taylors lilla krigshär, så illa försedd som den varit, icke kunnat mera uträtta. Så tyckes åtminstone af det bref, som Taylor skrifvit till presidenten Polk d. 27 Nov. från Monterey, och der han, jemte det bittraste klander af amerikanska regeringens okloka politik, lemnar en exempellös skildring å det dåliga tillståndet inom armåen, hvilket besynnerliga bref, enligt bruket inom denna republik, stod att läsa i alla amerikanska tidningar. Således — ganska möjligt att Taylor ej kunnat göra mera, än han gjort, men, intet begrepp om krig och krigshistoria har den, som anser hans operationer knappt hafva sin like i snabbhel. Att äfven hans segerära icke torde böra så högt prisas, derom vittnar Taylor sjelf, troligen bättre underrättad än det tyska bladet, då han, i det ofvannämnde brefvet till Polk säger, rörande träffningen vid Monterey, att Mexikanernas aftåg derifrån, i anseende till deras s ora öfverlägsenhet, hörer till oförklarliga händelser. Sedan nyssnämnde drabbning, d. 22 Febr., har man icke hört något om Taylor. Deremot är det bekant, att amerikanska flottan i mexikanska viken, som intagit flera kuststäder, bland annat Tampico, äfven landsatt trupper under general Scott vid Vera Cruz, som eröfrat staden, och nu är i marsch på Mexikos hufvudstad, hvilket kan komma att hafva de mest afgörande följder. Men, bevisar äfven detta milisers krigiska förmåga ? Hör har hr öfverstelöjtnant Hezelius åter lyckats göra en riktig wvppgi!t, nemligen i så måtto, som det är grundsdt, att ett bref, undertecknadt med general Taylors namn och af ungefärligen den tendens, som hr H. uppgifver, stod infördt i en amerikansk tidning och då väckte ett oerhördt uppseende, samt derefter, såsom det var naturligt med ett sådant dokument, aftrycktes i nästan alla unionens tidningar, och jemväl omtalades i de engel;ka. Men deremot har det sig icke bättre, än att hela brefvet efteråt upptäcktes vara en mystfikation, skrifven och tryckt af general Taylors fiender, och möjligen af någon vän af stora stående armå6er, i anseende till dess dåliga skildring af milisen — en milis, hvilken dock uträttat det hufvudsakliga, nemligen att segra. Det förundrar oss att hr Hazelius, som visar sig hafva läst så mycket om det ifrågavarande amerikanska kriget, ehuru han, såsom läsaren finner, haft dåliga källor att rådfrågs, icke älven sett att det understuckna brefvet blifvit officielt förnekadt, och detta beriktigande likatedes öfverallt aftryckt. Den sista meningen i det citerade stycket, eller den som handlar om möjligheten att kuststäderna kunna sköflas af infall från främmande meokter, är ett lite: quodlibet af hr H.hvilket icke ber sammanhang med hufvudfrigan emellan milisens stående armeer; ty det är ju iydlist att oz sådana anfall ske, så bjelper det ena hka litet eiler lika mycket deremot, som det andra. En stor del af Europas hufvudstäder intogs ju af Napoleon, oaktadt de stående armåerna. Låtom oss nu citera hr öfverstelöj!nanten vidare: Mexikos inre tillstånd är af alla uppmärksamma tidningsläsare kändt. Under loppet af några år har nästan månadtiigen större eller mindre omhvälfningar timat inom styrelsen. Förvaltningen är i upplösningstillstånd. Penningeväsendet alldeles förstördt. Falheten allmän. Lagarna kraftlösa. Röfvareband svärma stundom omkring hufvudstaden. Armåeen rekryteras till en del ur fängelserna. Styrelsen är så bekymmerslös, att, ehuru det af amerikanska tidningar, redan i November, var bekant, att presidentens konsolj d. 25 i denna månad beslutat bombarderingen af Vera Cruz, så gjordes likväl, under Iloppet af hela vintern ända till Mars, då amerikanerne landstego, ingenting för att försvara staden, Joch den hade icke en gång lifsmedel för mera än en månad. Lendstigningen, som skedde under två