Fvau säger år Hazelius vidare? Ait amerika-!C nerze voro beskyddade af två örlogsmän, hvil-la kas eid beströk engelsmännens ställning. Vi åter hafva tliförlitlig anledning att påstå, att de ifrigavarande örlogsmönnen befunno sig ila samma ställning til! de stridandes position, socml, ettpar fregatter liggande vid Drottningbolra skullele vara till trupper, som befunne sig i batalj inneli på strömmen I hufvudstaden, d. v. s. att örlogs-lir skeppen voro på 8 engelska mils afsiånd. Eu bevis härpå finner man i sir John Keans dispetch af 28 December 41844, äfven ci:erad af majo. Pringle, der det söges, ati bela den amerikanska flottiljen sf kanonbåtar bade m,blifvit taven före den afgörande stora bataljen vid New Orleans. Af de två örlogsmännen blef den ena bragt till tystaad ef den brittiska sjöstyrkan och den andre retirerade uppför floaden. När fallet var sådant, så kunde de tvåln nörlogsmännen icke gerna bjelpa amerikanerna il! bateljen. Likiså kunna de nu ej bjelpa hr öfverstelöjinant H.zelius. Hvad siger hr Hezelius vidare i samma kär åberopade stycke? Att amerikanernes ställning var styddad af träsk, och att detta var en af anledningarne hvarför det icke kom till siridn. Likv:1 ser man af. major Pringles bok paz. 42, att detta träsk passerades två gånger, först den 28 December af öfverstlöstnznt Rennie, I spetsen för hans eget kompani, och andra gåagen den 8 Januwri af öfverstelöjtnant Jones i spetsen för 490 mer, Who remained for a considerable time und:r firen (hvika voro ganska länge i elden). Nu vilje vi taga es: friheten häraf draga följanse slutsatser. Då först och frimst de två örlegsmännen, hvsrom br Hazelius talar, icke vorv på stöllet: då kenalen passerades af tva kowpanier engelsmän, då parapeten af dem stormades med bajonetten och de gjordes t:ll fångar, under denna stormning; då slutligen trä-s sket passerades af 400 man, som förblefvo länge i elden;, huru sår det då till med hr Hezelilr försäkran att engelsmännen ej kommo till stridn FE och att något handgemäng aldrig vppkom,? Hvad säger hr Hazelius vidare? att den ; ameriksnska milisens tapperhet hide häri föga), del,. örom åter hvad major Pringles arbetc!F säger bärom, då han talar om genera! Jack:oalb och den under hans befäl stående milis. Detis heter pag. 45: I am far, sir, from wishing to detract from thel! merit the Americans deserve for the manner they i defended their country; and if the commendationj5 of an individual, much behind General Jackson inkK pexperience and military rank, can be at all accep-P table to bim, I can have no hesitation in saying, d that his position at New Orleans shows consum-5 mate judgment, and the manner, in which he was 1 seconded in the defence of the lines there, riflects the highest credits on the troops under him.n Delta är på svenska: WVare det långt ifrån mig att önska att förringa den förtjenst amerikanerne äga af det sätt, hvarpå de försvarade sitt land; och om en poarsons vitsord, som står långt under general Jackson i erfarenhet och militärisk räng, icke helt och hållet försmås af honom, så tvekar jag icke atilv säga, att hans position vid New-Orleans ådagalade en fulländad urskillning, och det sätt, 1 hvarpå han understöddes i försvaret af den der vintagna linien, gör den största heder åt trup-l, perna under hans befäl.n b Se här ännu något annat: Pag. 4 af sammals bok uppskattar major Pringle amerikanska mi jä ( h d mat dn 7 (-i He -—) DM F OL pv PAM FR AR DIA Å V oe lisens styrka vid bataljen till 7,040 man, och säger: Jag är säker att mina kamrater bland officerarne skola instämma deri, att en sådan ström af eld, som här sprutades emot de brit-l, tiska tropparna den dagen wiåt hela linien, kanske icke på något annat ställe varit sedd, äfven icke vid St. Sebastianin Detta tyckes bevisa, att äfven en milis kan lära sig skjuta temligen försvarligt; att det verkligen kom till strid, emot hvad hr Heszelius påstår, och att den sistnämndes tvärsäkra yttrande: milisens tapperhet hade häri föga del, fått den amplaste vederläggning, som är möjlig, till och med af en bland amerikanernes fiender vid tillfället, Allt detta angår nu endast det första stycket af hr Hazelii påståenden, nemligen det som rör bataljen vid New-Orleans, och hvilket vi tro oss hafva reducerat till dess behöriga proportioner. Vi anhbålle om ursäkt, om vi nödgas fortgå med en lika detaljerad analys äfven af det påföljande; men sjelfva syftemålet med hr H:; artikel är af för mycken betydenhet i en al de allra vigtigaste stridsfrågor, för att ickej, gå till botten med saken. Vi citera således vi-l. dare ur artikeln följande, utan att öfverhoppa: Att imedlertid af händelserna vid New-Orleans, 4814 draga den slutsats, att ett fritt folk ej kan underkufvas, är en stor tanklöshet af det tyska bla; det. Miliser af slafvar kade här kunnat göra! alldeles detsamma. Ett fritt folk kan visserligen icke underkufyvas, om det under freden bereder sitt försvar. Men frihetens tillvaro är icke nog. Icke! heller Milisers. Mera talande i detta fall än kano-l, naden vid New-Orieans, är träffningen några månader förut, utanför Wash. ngtons murar, der milisen hade att strida för altare och härd, var dubbelt så stark, som engelsmännen, stod i den fördelakligaste ställning, och likväl tog flykten efter ringa motstånd. Att af en lycklig träffning under ett krig söka bevisa hvad det öfriga kriget vederlägger, — nemligen att Nordamerika ej skulle hafva något enfallskrig att befara — är också en stor förblindelse hos det tyska bladet. Om en fri och stor nation låter ! sin hufvudsiad förstöras af 4500 man, med tre små kanoner, ehuru den försvaras af en dubbeit så stor styrka och 20 kanoner, — skulle ett sådant folk ej hafva att befara anfallskrig? . Att Förenta Staterna, hvilka genom verldshafvet äro skiljde från sin enda fruktansvärda fiende, Storbritannien, icke borde befara ett anfallskrig, är ganska sannt. Men, så som försvarsanstalterna nu äro beskoffade, skall ett kommande krig säkerligen ådagalägga, — oaktadt den stora fördelen, jernvägarne lemna, att. hastigt kunna samla trupper — hurul lätt det blir för en handfull landsatta engelsmän, att hrandskatta eller sköfla de blomstrande kuststäderna. Hvad sö er nu hr Hazelius här? Miliser af