Fvau säger år Hazelius vidare? Ait amerika-!C
nerze voro beskyddade af två örlogsmän, hvil-la
kas eid beströk engelsmännens ställning. Vi
åter hafva tliförlitlig anledning att påstå, att
de ifrigavarande örlogsmönnen befunno sig ila
samma ställning til! de stridandes position, socml,
ettpar fregatter liggande vid Drottningbolra skullele
vara till trupper, som befunne sig i batalj inneli
på strömmen I hufvudstaden, d. v. s. att örlogs-lir
skeppen voro på 8 engelska mils afsiånd. Eu
bevis härpå finner man i sir John Keans dis-
petch af 28 December 41844, äfven ci:erad af
majo. Pringle, der det söges, ati bela den ame-
rikanska flottiljen sf kanonbåtar bade m,blifvit
taven före den afgörande stora bataljen vid
New Orleans. Af de två örlogsmännen blef
den ena bragt till tystaad ef den brittiska sjö-
styrkan och den andre retirerade uppför flo-
aden. När fallet var sådant, så kunde de tvåln
nörlogsmännen icke gerna bjelpa amerikanerna il!
bateljen. Likiså kunna de nu ej bjelpa hr öf-
verstelöjinant H.zelius.
Hvad siger hr Hezelius vidare i samma kär
åberopade stycke? Att amerikanernes ställning
var styddad af träsk, och att detta var en af
anledningarne hvarför det icke kom till siridn.
Likv:1 ser man af. major Pringles bok paz. 42,
att detta träsk passerades två gånger, först
den 28 December af öfverstlöstnznt Rennie, I
spetsen för hans eget kompani, och andra gåa-
gen den 8 Januwri af öfverstelöjtnant Jones i
spetsen för 490 mer, Who remained for a con-
siderable time und:r firen (hvika voro ganska
länge i elden).
Nu vilje vi taga es: friheten häraf draga föl-
janse slutsatser. Då först och frimst de två
örlegsmännen, hvsrom br Hazelius talar, icke
vorv på stöllet: då kenalen passerades af tva
kowpanier engelsmän, då parapeten af dem stor-
mades med bajonetten och de gjordes t:ll fån-
gar, under denna stormning; då slutligen trä-s
sket passerades af 400 man, som förblefvo länge
i elden;, huru sår det då till med hr Hezelilr
försäkran att engelsmännen ej kommo till stridn FE
och att något handgemäng aldrig vppkom,?
Hvad säger hr Hazelius vidare? att den ;
ameriksnska milisens tapperhet hide häri föga),
del,. örom åter hvad major Pringles arbetc!F
säger bärom, då han talar om genera! Jack:oalb
och den under hans befäl stående milis. Detis
heter pag. 45:
I am far, sir, from wishing to detract from thel!
merit the Americans deserve for the manner they i
defended their country; and if the commendationj5
of an individual, much behind General Jackson inkK
pexperience and military rank, can be at all accep-P
table to bim, I can have no hesitation in saying, d
that his position at New Orleans shows consum-5
mate judgment, and the manner, in which he was 1
seconded in the defence of the lines there, riflects
the highest credits on the troops under him.n
Delta är på svenska: WVare det långt ifrån
mig att önska att förringa den förtjenst ame-
rikanerne äga af det sätt, hvarpå de försva-
rade sitt land; och om en poarsons vitsord,
som står långt under general Jackson i erfa-
renhet och militärisk räng, icke helt och hål-
let försmås af honom, så tvekar jag icke atilv
säga, att hans position vid New-Orleans åda-
galade en fulländad urskillning, och det sätt, 1
hvarpå han understöddes i försvaret af den der
vintagna linien, gör den största heder åt trup-l,
perna under hans befäl.n b
Se här ännu något annat: Pag. 4 af sammals
bok uppskattar major Pringle amerikanska mi jä
(
h
d
mat
dn
7
(-- i He
-—) DM F OL pv PAM FR AR DIA Å V
oe
lisens styrka vid bataljen till 7,040 man, och
säger: Jag är säker att mina kamrater bland
officerarne skola instämma deri, att en sådan
ström af eld, som här sprutades emot de brit-l,
tiska tropparna den dagen wiåt hela linien,
kanske icke på något annat ställe varit sedd,
äfven icke vid St. Sebastianin Detta tyckes
bevisa, att äfven en milis kan lära sig skjuta
temligen försvarligt; att det verkligen kom till
strid, emot hvad hr Heszelius påstår, och att
den sistnämndes tvärsäkra yttrande: milisens
tapperhet hade häri föga del, fått den amplaste
vederläggning, som är möjlig, till och med af en
bland amerikanernes fiender vid tillfället,
Allt detta angår nu endast det första stycket
af hr Hazelii påståenden, nemligen det som rör
bataljen vid New-Orleans, och hvilket vi tro
oss hafva reducerat till dess behöriga pro-
portioner. Vi anhbålle om ursäkt, om vi nödgas
fortgå med en lika detaljerad analys äfven af
det påföljande; men sjelfva syftemålet med hr
H:; artikel är af för mycken betydenhet i en
al de allra vigtigaste stridsfrågor, för att ickej,
gå till botten med saken. Vi citera således vi-l.
dare ur artikeln följande, utan att öfverhoppa:
Att imedlertid af händelserna vid New-Orleans,
4814 draga den slutsats, att ett fritt folk ej kan
underkufvas, är en stor tanklöshet af det tyska bla- ;
det. Miliser af slafvar kade här kunnat göra!
alldeles detsamma. Ett fritt folk kan visserligen
icke underkufyvas, om det under freden bereder sitt
försvar. Men frihetens tillvaro är icke nog. Icke!
heller Milisers. Mera talande i detta fall än kano-l,
naden vid New-Orieans, är träffningen några måna-
der förut, utanför Wash. ngtons murar, der mili-
sen hade att strida för altare och härd, var dub-
belt så stark, som engelsmännen, stod i den fördel-
akligaste ställning, och likväl tog flykten efter ringa
motstånd.
Att af en lycklig träffning under ett krig söka
bevisa hvad det öfriga kriget vederlägger, — nem-
ligen att Nordamerika ej skulle hafva något enfalls-
krig att befara — är också en stor förblindelse hos
det tyska bladet. Om en fri och stor nation låter !
sin hufvudsiad förstöras af 4500 man, med tre små
kanoner, ehuru den försvaras af en dubbeit så stor
styrka och 20 kanoner, — skulle ett sådant folk ej
hafva att befara anfallskrig? .
Att Förenta Staterna, hvilka genom verldshafvet
äro skiljde från sin enda fruktansvärda fiende, Stor-
britannien, icke borde befara ett anfallskrig, är gan-
ska sannt. Men, så som försvarsanstalterna nu äro
beskoffade, skall ett kommande krig säkerligen åda-
galägga, — oaktadt den stora fördelen, jernvägarne
lemna, att. hastigt kunna samla trupper — hurul
lätt det blir för en handfull landsatta engelsmän,
att hrandskatta eller sköfla de blomstrande kust-
städerna.
Hvad sö
er nu hr Hazelius här? Miliser af