Chartan af år 1814. — Restaunationen. Chartan af år 4844 utplinade alla dessa oformlighster. I sina stadganden om domaremaktenr, preklamerar den ånyo nigra utaf de stora principer, hvilka i brottmålssaker utgöra medborgares säkerbet. ; Denna charta var, i det afseendet, ett uppenbart iterkommande till framskridardet, och det var icke det enda steget i sådan rigtning. — Lagen af den 25 Juni 48214 förberedde förbättringar, hvilka sedermera fullständigare utfördes. Men hade chartan att tacka för den rättighet, som medgaf domaren att mildra straff; — men sjelfva åberopandet af de mildrande omständigheterna, som skulle föranleda mildringen, tillhörde ännu endast domstolarne. — Några artiklar i lagen för brottmålsundersökningen hafva blifvit jamkade eller afskaffade genom lagen af den 2 Mej 4827 angående juryn, hvars uppsättning blef oberoende af de administrativa myndigheterna derigenom, att pya anordningar gjordes angående jurymärnens beskaffenhet och uppsättnicgen al jurymanslistorna i allmänhet, samt serskildt för året och för hvarje session. Äfven var det under re staurationes, som ett sällskap bildades, under hertigens af Angouleme presidium, och med åsyftad verksamhet att förbättra fingvårde förtriffliga resultater hafva deraf uppkosarmit. — Der är det goda, som rättstillståndet kan anföra efter restaurationen. Men det låg i den regeriogens öde att också hafva sina baksteg. Den var oupphörligt motsagd och afvigt behandlad af allmänna tänkesättet; den hide sina exesptions-l:gar, som voro ämnade avt förlama den allmänna lagens verkningar, sina preskriptions-förordningar, sina politiska procs: jda utaf dödsdomar, med förakt för kap oner, slutna med vapen i hand, och ef esti, som lagen förkunnat! Den förstod att respektera priacipen af domares in tet; den hade sina prevötatdomstolar, af hvilka södra delarae af landet bledadez, sina Lkkärror, som tågade omkring bakefter balshuggnings-instrumentet. Man hade aut tacka restaurationen för tryckfriheis-lagen af år 4819, i allmänhet ett muvemang af en god lagstiftning, som var hedrande för de statsmän, under hvilkas -uspicter den utkom; men man jemkade denna lag på ett ledsamt sätt genom en annan lag (af den 25 Mars år 4822), och den vauvärade pressen genom censuren. Don erinrade om medeltidens grymhet derigenom, att den i vår lagstiftning återinförde anklagel:e för sacrilegium, och dervid fåstade straffet al stympning, som lät tvenne trosläror lemna blod åt stupstocken, till ära för en rolig:on, som afskyr blodsutgjutelse. Denaa styrelse, som var så mån om titeln af legitim, trampade slutligen alla legar under fötterna och ville återinföra regimen med Guds nåde och oirskränkt makt, Sådan var förbrytelsen, som föranledde nationsl-revolutionen af år 4830. TYGET Fonis. följer)