j 0 UJ UV RV MM tion, der de sjelfva äro anställde.n Enligt 7:de art., m,skall rättvisan suverän! nöfvas af de kejserliga domstolarne och inger kassation ega rum när deras utslag äro i be hbörig och föreskrifven form, så framt de icke ionefatta en bestimd motsägelse mot lagen, — Dessa domstolar skola döma i bide civil mål och brottmål., (Art. 2.) Napoleon hade med sin makt åstadkommi denna förening af egenskaper; han uj pgaf mo. tiverne härtill, och man igenkänner i dem jät tekraften hos detta organiserande snille, som å alla sina skapelser gaf så mycken styrka och värdighet. Den borgerliga ordningen är icke nåterställd i Frankriken, yttrade han en gång : statsrådet, pförr än kriminaljusticen håller hva noch en vid sina pligter. Det är i synnerhe onödigt för ett land med stor militärmakt at! Organisera brottmålslagskipningen, så att den: hvarje ögonblick förmår hejda styrkans öfvermakt. Från denna synpunkt finner man be. vbofvet att koncentrera den kriminella justi cen. Mean måste dana stora korpser, starka genom det anseende vetenskapen gifver, starka genom sitt antal, höjda öfver hvarje personlig farhåga och betänklighet, qvalificerade så ati brottslingen bleknar för dem, hvilken han än må vara, och så att de meddela sin energi åt embetsmannaverksamheten i det allmänna.n Dessa domstolar försågos också, genom sin organisation, med rättigheten att i vissa fall ingripa i ärendernes gång, taga dem till sig och ålägga embetsmän att vidare bringa till utförande. Det var en åtgärd, som understundo:n var nyttig för att uppskrämma förbrytare, eller väcka den politiska makten i senfärdiga embetsmäns händer, eller att afväpna deras samråd med vissa personer och för vissa afsigter. Genom denna l2g, som i det afseendet öfverensstämde med några äldre lagar, eburu denna var fullständigare och mera bestämd, blef fela domarekorpsen sammanhillen af ett gemensamt, hierarkiskt band, förmedelst subordination och disciplin. Högst satt i alla fall kassationsdomstoten, med sin karakter af enkelhet, styrka och höghet, som den erhillit i första ögonblicket af sin skapelse, såsom lagarnes högsta vårdare, med ett återsken af lagens majestät. Under kejsaretiden utgifna lagar. Åt den sålunda organiserade domarekorpsen anförtrodde kejsaren verkställigheten af sin codex för brottmålslagskipningen och bestraffainarna. ; Den förre hade blifvit utgifven år 4808, der sednare år 4810; båda påbjödos icke tll gällande kraft förr än från och med d. 4 Januari 18114. Under denna omskapning af kriminallsgstiftningen hade man kunnat välja med full sakkännedom, ty alla systemer hade förut blifvit praktiskt försökta, det ena efter det andra. Man valde också verkligen efter vidlyftig och grundlig pröfning vid diskussionen, der de djupaste frågor uppställdes, och der minnet af de fega grymheterne hos jurymännen år 1793 föranledde dertill, att sjelfva juryinrättningens lämplighet ansågs problematisk, och huruvida jury icke borde förkastas. Kriminallagen hade varit underkastad domarekorpsens pröfning och anmärkningar innan den utfärdades. Den visade sig såsom en, understundom lycklig förmedling emellan de föregående systemerna, mellan hvilka de lagkloka varit delade. Den visar ett bemödande att sammangjuta de mest motsatta grundsatser; den lånar några bestämningar af hvardera; den utesluter ingen theori, men upptager också ingen af dem på ett uteslutande sätt. Den följer i allmänhet spåren af 4794 års lag, men försvagar i allmänhet dennas flesta bestämningar. Ur 41670 års lag hemtar den andan och de reglor, dem hon sätter emot föreskrifterne från Åssemblee constituante. Ut;ymmet bindrar mig att ingå i en så speciel granskning, som skulie behöfvas för en jemförelse.. Kommentatorerne hafva gjort den anmärkninger, och i synnerhet framställes sådant på ett beundransvärdt sätt af Faustin Helie uti hans lärda Trait de Vinstruction criminelle. Korteligen: denna codex är mindre liberal än den af år 4791; men, månne icke den sistnämnde var för mycket liberal? Vid den perioden insåg man icke att friheten skulle föra med sig många förvillelser och leda till sjelfsvåld, likasom man år 1808 icke förutsåg despotismens öfverdrifter. Hvar och en hade betraktat, och till en del behandlat, såsora fiendtligt det föregående systemet. Man återfinner denna fallenhet vid hvarje regementsförändring. Kejsaners Codicos äro gjorda under inflytandeaf det färska hatet till den revolutionära regeringslösbeten, och med afseende på att understödja verksamheten hos den makt, som nu var och ville förblifva stark. Det är af sådan orsik som Napoleons eadex tillåter mera åt polisens verksamhet, men erbjuder mindre gsrantier åt den personliga säterhelen än lagarne af år 1794 och år IV. Uppsättningen af jurymanslistor ligger belt och hållet i bänderna på de administrativa myndigheterne. Embetsmännen äro redan heskvddada genom srt 75 i; kanctitutia