j 0 UJ UV RV MM
tion, der de sjelfva äro anställde.n
Enligt 7:de art., m,skall rättvisan suverän!
nöfvas af de kejserliga domstolarne och inger
kassation ega rum när deras utslag äro i be
hbörig och föreskrifven form, så framt de icke
ionefatta en bestimd motsägelse mot lagen,
— Dessa domstolar skola döma i bide civil
mål och brottmål., (Art. 2.)
Napoleon hade med sin makt åstadkommi
denna förening af egenskaper; han uj pgaf mo.
tiverne härtill, och man igenkänner i dem jät
tekraften hos detta organiserande snille, som å
alla sina skapelser gaf så mycken styrka och
värdighet. Den borgerliga ordningen är icke
nåterställd i Frankriken, yttrade han en gång :
statsrådet, pförr än kriminaljusticen håller hva
noch en vid sina pligter. Det är i synnerhe
onödigt för ett land med stor militärmakt at!
Organisera brottmålslagskipningen, så att den:
hvarje ögonblick förmår hejda styrkans öfver-
makt. Från denna synpunkt finner man be.
vbofvet att koncentrera den kriminella justi
cen. Mean måste dana stora korpser, starka
genom det anseende vetenskapen gifver, starka
genom sitt antal, höjda öfver hvarje personlig
farhåga och betänklighet, qvalificerade så ati
brottslingen bleknar för dem, hvilken han än
må vara, och så att de meddela sin energi åt
embetsmannaverksamheten i det allmänna.n
Dessa domstolar försågos också, genom sin
organisation, med rättigheten att i vissa fall
ingripa i ärendernes gång, taga dem till sig och
ålägga embetsmän att vidare bringa till utfö-
rande. Det var en åtgärd, som understundo:n
var nyttig för att uppskrämma förbrytare, el-
ler väcka den politiska makten i senfärdiga
embetsmäns händer, eller att afväpna deras
samråd med vissa personer och för vissa af-
sigter.
Genom denna l2g, som i det afseendet öf-
verensstämde med några äldre lagar, eburu
denna var fullständigare och mera bestämd,
blef fela domarekorpsen sammanhillen af ett
gemensamt, hierarkiskt band, förmedelst subor-
dination och disciplin.
Högst satt i alla fall kassationsdomstoten,
med sin karakter af enkelhet, styrka och hög-
het, som den erhillit i första ögonblicket af
sin skapelse, såsom lagarnes högsta vårdare,
med ett återsken af lagens majestät.
Under kejsaretiden utgifna lagar.
Åt den sålunda organiserade domarekorpsen
anförtrodde kejsaren verkställigheten af sin co-
dex för brottmålslagskipningen och bestraffain-
arna.
; Den förre hade blifvit utgifven år 4808, der
sednare år 4810; båda påbjödos icke tll gäl-
lande kraft förr än från och med d. 4 Januari
18114.
Under denna omskapning af kriminallsgstift-
ningen hade man kunnat välja med full sak-
kännedom, ty alla systemer hade förut blifvit
praktiskt försökta, det ena efter det andra.
Man valde också verkligen efter vidlyftig
och grundlig pröfning vid diskussionen, der de
djupaste frågor uppställdes, och der minnet af
de fega grymheterne hos jurymännen år 1793
föranledde dertill, att sjelfva juryinrättningens
lämplighet ansågs problematisk, och huruvida
jury icke borde förkastas.
Kriminallagen hade varit underkastad doma-
rekorpsens pröfning och anmärkningar innan
den utfärdades. Den visade sig såsom en, un-
derstundom lycklig förmedling emellan de fö-
regående systemerna, mellan hvilka de lagkloka
varit delade. Den visar ett bemödande att
sammangjuta de mest motsatta grundsatser; den
lånar några bestämningar af hvardera; den ute-
sluter ingen theori, men upptager också ingen
af dem på ett uteslutande sätt. Den följer i
allmänhet spåren af 4794 års lag, men försva-
gar i allmänhet dennas flesta bestämningar. Ur
41670 års lag hemtar den andan och de reglor,
dem hon sätter emot föreskrifterne från Ås-
semblee constituante.
Ut;ymmet bindrar mig att ingå i en så spe-
ciel granskning, som skulie behöfvas för en
jemförelse.. Kommentatorerne hafva gjort den
anmärkninger, och i synnerhet framställes så-
dant på ett beundransvärdt sätt af Faustin
Helie uti hans lärda Trait de Vinstruction
criminelle.
Korteligen: denna codex är mindre liberal
än den af år 4791; men, månne icke den sist-
nämnde var för mycket liberal? Vid den pe-
rioden insåg man icke att friheten skulle föra
med sig många förvillelser och leda till sjelfs-
våld, likasom man år 1808 icke förutsåg des-
potismens öfverdrifter. Hvar och en hade be-
traktat, och till en del behandlat, såsora fiendt-
ligt det föregående systemet. Man återfinner
denna fallenhet vid hvarje regementsförändring.
Kejsaners Codicos äro gjorda under inflytandeaf
det färska hatet till den revolutionära regerings-
lösbeten, och med afseende på att understödja
verksamheten hos den makt, som nu var och
ville förblifva stark. Det är af sådan orsik
som Napoleons eadex tillåter mera åt polisens
verksamhet, men erbjuder mindre gsrantier åt
den personliga säterhelen än lagarne af år 1794
och år IV. Uppsättningen af jurymanslistor
ligger belt och hållet i bänderna på de admi-
nistrativa myndigheterne. Embetsmännen äro
redan heskvddada genom srt 75 i; kanctitutia