Enkelheten i denna nya organisation strider
märkvärdigt emot invecklingen i de förra dom-
-gtolsorganisationerna.
För civilrätten stadgades:
4:o0 Fredsdomare.
2:0 Distriktsdomare, appellationsdomstolar från
den ena till den andra.
3:0 Handelsdomstolar. s
För att motverka och hämma förseelser och
brott stadgades:
4:3 Domstolar för municipal-polis.
2:; Domstolar för korrektionell polis, med en
regeringskommissarie, som utöfvar de funktioner
som tillkomma ministere publique.
3:09 En brottmålsdomstol för hvarje departe-
ment med en regeringstommissarie, hvars göro-
mål delas af en allmän åklagare. En af leda-
möterna i domstolen har åliggandet stt leda ju-
ryns verksamhet (directeur de jury).
4:o En öfverdomstol för brott mot statens sä-
kerhet; anklagelser af sådan beskaffenhet skulle
dit ingifvas af lagstiftande församlingen.
På detta sätt voro d civila och brottmåls-
domstolarne fullkomligt åtskilda från hvarandra,
endast lika deruti, att vädjande till kassation
tilläts i både brottmål och civilmål. Kassations-
domstolen var placerad på höjden af domstols-
byggnaden och beherrskade alla dennas delar,
så att den rådde öfver alla de öfriga jurisdik-
tionerna.
På frontispisen af denna nya organisation
hade lagstiftaren inskrifvit två allmänna reglor,
som gåfvo densamma en alldeles ny karakter.
Den ena förklarar att domaremakten är all-
deles skiljd från lagstiftande makten. Följakt-
ligen erhölle tribunalerna icke vidare någon
rättighet till invändningar. ÄAfvenledes blef det
den förbjudet att utfärda reglementen annorlua-
da än för deras egen betjening.
Den andra regeln säger likaledes, att domare-
maktens funktioner äro ceh skola alltid förblifva
skiljda frin förvaltningsmakten och dess funk-
tioner. Domare ega icke att, utan ansvar så-
som för embetsbrott, på något sätt störa de för-
valtande myndigbeternas tjensteutöfning, eller
inför sig inkalla de förvaltande med afsz2ende
på dessas funktioner (art. 25).
För att stadfästa dessa påbud, stadgar kon-
stitutionen af år 47914 (3 kap. V. art. 27), att
justitieministern skall, genom Konungens kom-
missarie, meddela kassationsdomstolen de hand-
lingar, genom hvilka domare kunna hafva öfver-
skridit gränsen för sin makt, utan att sådant
hindrar
Lagarne af år 1791.
Denna nya domarekorps, som helt och hållet
valdes, var redan i full kraft då trenne lagar
på en gång utkommo:
4:0 Le Code dInstruction criminelle, under
titel af lag rörande säkerhetspolisen, brottmåls-
justicen och inrättande a juryer (16—29 S:-pt.
41791).
2:o Le Code penal — (af d. 6 derpå följande
Oktober).
3:o Rättegångsordning i brotimål (Loi en forme
dinstruction pour la procedure criminelle).
Ifrån den stunden har offentlighet återkom-
mit vid domstolarne.
Inför både municipala och korrektionella po-
lisen afgöres allt muntligen. Den anklagade
förhöres, vittnena afhöras, påståenden och för-
svar bållas — allt offeniligen. Detsamma sker
då målet är appelleradt.
Inför brottmålsdomstolarne är förhållandet
mera sammansatt. De bestodo af två elemen-
ter: ständiga domare och en jury.
Efter ett föregående förhör hos fredsdoma-
ren, slutadt af juryns direktör, skall denne öf-
verlemna saken till distriktdomstolen, i dess
konseljrum, der domstolen afgör huruvida må-
let skall fullföljas. I sednare fallet hänskjutes
det till. en jury för anklagandet. Denna jury
debatterar saken muntligen, huruvida en an-;
klagelse bör ega rum eller icke. Beslutes an-
klagelse, så öfverlemnas målet till brottmåls-
tribunalet inför den dömande juryn. Dennas
ledamöter äro valda å en lista öfver tvåhun-
drade medborgare, med rättighet för den ankla-!
gade att, likasom åklagaren, ovilkorligen förka-!
sta tjugo; om de jäfva flere, blir jäfvet föremål
för domstolens pröfning. De tolf edsvurne jury-
männen, hvilka skola fungera vid målet, utta-
gas genom lottning bland de återstående på li-
stan.
Presidenten i brottmålsdomstolen leder un-
dersökningen, biträdd af domrarne. Ofverligg-
ningarne äro offentliga och muntliga. Den all
männa åklagaren framställer föremålet för sin
anklagelse; den anklagada undergår intet för-
hör (man anställer rättegång emot honom, utan
att han sjelf behöfver biträda att hjelpa rätte-i
gången emot sig); vittnena afhöras, aktor och
svarande tala sist. Presidenten gör ett sam-l
mandrag af förhandlingen och uppställer frå-
gorna. Jurymännen göra sin förklaring utikon-
seljrummet, inför en af domrarne och kungliga!
prokuratorn; hvarje jaryman söger ljudeligen
sitt votum; tio röster fordras för att fålla. l
Domrarne tillämpa nu lagen på grund af jury-
männens utlåtanden, hvarefter de också offent-
ligen och med hög röst åfsäga utslaget.
Den anklagade har tro digars tid att klaga,
för att få kassation.
Sådana äro hufvuddragen af brottmålsproces-
sen i den brottmåls-rättegångsordning, som år
ZTÅA omsmnscsec no 2 alls (SA lovar Af ÅL AVN