Enkelheten i denna nya organisation strider märkvärdigt emot invecklingen i de förra dom-gtolsorganisationerna. För civilrätten stadgades: 4:o0 Fredsdomare. 2:0 Distriktsdomare, appellationsdomstolar från den ena till den andra. 3:0 Handelsdomstolar. s För att motverka och hämma förseelser och brott stadgades: 4:3 Domstolar för municipal-polis. 2:; Domstolar för korrektionell polis, med en regeringskommissarie, som utöfvar de funktioner som tillkomma ministere publique. 3:09 En brottmålsdomstol för hvarje departement med en regeringstommissarie, hvars göromål delas af en allmän åklagare. En af ledamöterna i domstolen har åliggandet stt leda juryns verksamhet (directeur de jury). 4:o En öfverdomstol för brott mot statens säkerhet; anklagelser af sådan beskaffenhet skulle dit ingifvas af lagstiftande församlingen. På detta sätt voro d civila och brottmålsdomstolarne fullkomligt åtskilda från hvarandra, endast lika deruti, att vädjande till kassation tilläts i både brottmål och civilmål. Kassationsdomstolen var placerad på höjden af domstolsbyggnaden och beherrskade alla dennas delar, så att den rådde öfver alla de öfriga jurisdiktionerna. På frontispisen af denna nya organisation hade lagstiftaren inskrifvit två allmänna reglor, som gåfvo densamma en alldeles ny karakter. Den ena förklarar att domaremakten är alldeles skiljd från lagstiftande makten. Följaktligen erhölle tribunalerna icke vidare någon rättighet till invändningar. ÄAfvenledes blef det den förbjudet att utfärda reglementen annorluada än för deras egen betjening. Den andra regeln säger likaledes, att domaremaktens funktioner äro ceh skola alltid förblifva skiljda frin förvaltningsmakten och dess funktioner. Domare ega icke att, utan ansvar såsom för embetsbrott, på något sätt störa de förvaltande myndigbeternas tjensteutöfning, eller inför sig inkalla de förvaltande med afsz2ende på dessas funktioner (art. 25). För att stadfästa dessa påbud, stadgar konstitutionen af år 47914 (3 kap. V. art. 27), att justitieministern skall, genom Konungens kommissarie, meddela kassationsdomstolen de handlingar, genom hvilka domare kunna hafva öfverskridit gränsen för sin makt, utan att sådant hindrar Lagarne af år 1791. Denna nya domarekorps, som helt och hållet valdes, var redan i full kraft då trenne lagar på en gång utkommo: 4:0 Le Code dInstruction criminelle, under titel af lag rörande säkerhetspolisen, brottmålsjusticen och inrättande a juryer (16—29 S:-pt. 41791). 2:o Le Code penal — (af d. 6 derpå följande Oktober). 3:o Rättegångsordning i brotimål (Loi en forme dinstruction pour la procedure criminelle). Ifrån den stunden har offentlighet återkommit vid domstolarne. Inför både municipala och korrektionella polisen afgöres allt muntligen. Den anklagade förhöres, vittnena afhöras, påståenden och försvar bållas — allt offeniligen. Detsamma sker då målet är appelleradt. Inför brottmålsdomstolarne är förhållandet mera sammansatt. De bestodo af två elementer: ständiga domare och en jury. Efter ett föregående förhör hos fredsdomaren, slutadt af juryns direktör, skall denne öfverlemna saken till distriktdomstolen, i dess konseljrum, der domstolen afgör huruvida målet skall fullföljas. I sednare fallet hänskjutes det till. en jury för anklagandet. Denna jury debatterar saken muntligen, huruvida en an-; klagelse bör ega rum eller icke. Beslutes anklagelse, så öfverlemnas målet till brottmålstribunalet inför den dömande juryn. Dennas ledamöter äro valda å en lista öfver tvåhundrade medborgare, med rättighet för den ankla-! gade att, likasom åklagaren, ovilkorligen förka-! sta tjugo; om de jäfva flere, blir jäfvet föremål för domstolens pröfning. De tolf edsvurne jurymännen, hvilka skola fungera vid målet, uttagas genom lottning bland de återstående på listan. Presidenten i brottmålsdomstolen leder undersökningen, biträdd af domrarne. Ofverliggningarne äro offentliga och muntliga. Den all männa åklagaren framställer föremålet för sin anklagelse; den anklagada undergår intet förhör (man anställer rättegång emot honom, utan att han sjelf behöfver biträda att hjelpa rätte-i gången emot sig); vittnena afhöras, aktor och svarande tala sist. Presidenten gör ett sam-l mandrag af förhandlingen och uppställer frågorna. Jurymännen göra sin förklaring utikonseljrummet, inför en af domrarne och kungliga! prokuratorn; hvarje jaryman söger ljudeligen sitt votum; tio röster fordras för att fålla. l Domrarne tillämpa nu lagen på grund af jurymännens utlåtanden, hvarefter de också offentligen och med hög röst åfsäga utslaget. Den anklagade har tro digars tid att klaga, för att få kassation. Sådana äro hufvuddragen af brottmålsprocessen i den brottmåls-rättegångsordning, som år ZTÅA omsmnscsec no 2 alls (SA lovar Af ÅL AVN