dROOKHOLM. De utländska posterna för dagen ankommol något sednare än vanligt, hvarföre vi ej med:; hinne, att utförlig:re redogöra för deras inne-l: båll förr än i morgon. Underrittelserna fiån Pösris och London äro af d. 26, och från Hamburg af d. 30 November. PORTUGAL. Den 44 November slutades ändtligen ministerialkrisen; drottningen hade beslutat att endtlediga de civilguvernörer, hvilka såsom Cabrals verktyg motarbetade den ministeriella politi-l ken, och till följd häraf hade samtliga ministrarne återtagit sina afskedsansökningar. I Lissabon, Operto, Braga och Braganza blefvo de förra civilguvernörerna genast ersatta med mera populära män; allesammans dock af moderata tänkesätt. Imedlertid hade progressisterna åter kommit i rörelse, för att begagna de gynnsamma utsigterna; i ett under bar himmel, ofvzsnämnda dag, hållet möte, vid hvilket markis Loul förde ordet, och som bivistades af omkring 5080 personer, beslöts en hemställning till drottningen, om rösträttighetens möjligaste största utsträckning vid de förestående cortesvalen. Konungen påstås hysa personlig ovilja mot Cabral, och icke önska hans välde tillbaka. Den cabralistiska pressen hämnas häröfver genom häftiga sngrepp mot hans anordningar såsom armåeens befålhafvare, och i syonerhet mot hans förbud för soldater, att icke inbland: sig i valen. SPANIEN. Den 24 November förelästes adresskommitteens förslag, hvari förekom ett uttryckligt klander af det förra kabinettets allmänna politik; med undantag af detta utfall mot Salamancas minister, var det ett fullständ gt genljud af throntalet. ; FRANKRIKE. Le Moniteur för den 26 November innehåller kungörelsen om kamrarnes sammankallande till den 28 December. Från Algier bade man underrättelser till d. 20 November, hvilka sades låta förmånligt, särdeles angående Kabylerna. Enligt de i Moniteur de Parmee omförmälda garnisonsförändringarne tycks franska styrelsen i all tysthet samm:ndraga stridskrafter vid gränsen af Schweiz; likväl äro de öfverhufvud obetydliga. Imedlertid bade hon redan den 27 fått underrättelser genom telegrafen, att Luzern kapitulerat. — La Presse är bögst förbittrad öfver fördrifvandet från Freiburg af de med jesuiterna förbundna fromma brödraskapen och beslaget på deras klostergods; Journal des Dbats (ortsätter sina betraktelser öfver schweiziska förhållandena, i sin vanliga ton. Från Toulon hade man skrifvit att engelska flottan i Medelhafvet åsyfiade en deronstratior mot Ös:errikes melankomst till Modenas förmån. Ångskeppet Magellan hade med mycket brådskande depecher afgått derifrån, till prinsen af Joinwville. BELGIEN. Vid representationsförhendlingarne den 25 beslötos på ministerens förslag åtskilliga förändringar vid postverket, hvaribland lika porto för de enkla bref, hvilkas afgångsort och adress-ort expedieras genom samma byrå; försäljning af fripoststämplar, dem afsändaren kan sjelf påsätta brefven; minskning af porto för penningeremisser; nedsättning af porto för utländska tidningar från 40 till 5 centimer, och för inländska från 2 cen:imer till 4, samt bestämmelse af 4 centim i postporto för arket af alla slags tryckta skrifier inom Belgien. — Vid framställningen af de delar af detta förslag, som angivgo tryckpressens alster, yttrade inrikes ministern att fria och kraftfulla styrelser icke fruktade ideernas omlopp,; en enda leda mot af representaiionen, men som anses för del inskränktsste hufvudet ibland det tillbakaskridande partiet, hr Orb:n, yttrade sig häremot och angrep Presscn. TYSKLAND. Man anmärker, att den nye kurfursten i Hessen Cassel icke med ett enda ord nämner grundlagen i den proklamation ban utfärdat rörande sitt tillträde till regeringen. Det sades att har icke ämnade afgifva den förb ndelse till grund lagens upprätthållande, som densamma gör til vilkor för hyllningen af folket. Det var änm ej bekant när den nu församlade landtdage skulle hylla den nye kurfursten. Sinnesstäm ningen i Cassel skall vara orolig. STORBRITANNIEN. Underbuset har, efier någon diskussion, hvil ken bufvudsakligen hvälft stg kring de irländ ska förbållanderna och handelskrisen, slutat mer att enälligt antaga addressen. Under debattei skildrade lord Bentinck landets ställning i d dystraste färger, och yttrade sig häftigt emo det fria handelssystemet. Premierministern för svarade regeringen, och förklarade bland an nat, att det var hennes alsigt, att i afseende p Irland förelägga parlamentet förslag, rörand försäljning af skuldbelastade gods, förbättrin af lagarna rörande stora juryn, och reglering a förhållanderna emellan godsägare och arrenda torer. Han boppades det härigenom vara be vist, att regeringen äfven hade andra plane för Trland, än blott en tvångsbill. En del irländske parlamentsledamöter had uppvaktat premierministern, för alt föreställ