dROOKHOLM.
De utländska posterna för dagen ankommol
något sednare än vanligt, hvarföre vi ej med- :;
hinne, att utförlig:re redogöra för deras inne-l:
båll förr än i morgon. Underrittelserna fiån
Pösris och London äro af d. 26, och från Ham-
burg af d. 30 November.
PORTUGAL.
Den 44 November slutades ändtligen mini-
sterialkrisen; drottningen hade beslutat att endt-
lediga de civilguvernörer, hvilka såsom Cabrals
verktyg motarbetade den ministeriella politi-l
ken, och till följd häraf hade samtliga mini-
strarne återtagit sina afskedsansökningar. I Lis-
sabon, Operto, Braga och Braganza blefvo
de förra civilguvernörerna genast ersatta med
mera populära män; allesammans dock af mo-
derata tänkesätt. Imedlertid hade progressi-
sterna åter kommit i rörelse, för att begagna
de gynnsamma utsigterna; i ett under bar him-
mel, ofvzsnämnda dag, hållet möte, vid hvil-
ket markis Loul förde ordet, och som bivista-
des af omkring 5080 personer, beslöts en hem-
ställning till drottningen, om rösträttighetens
möjligaste största utsträckning vid de förestå-
ende cortesvalen. Konungen påstås hysa per-
sonlig ovilja mot Cabral, och icke önska hans
välde tillbaka. Den cabralistiska pressen häm-
nas häröfver genom häftiga sngrepp mot hans
anordningar såsom armåeens befålhafvare, och i
syonerhet mot hans förbud för soldater, att icke
inbland: sig i valen.
SPANIEN.
Den 24 November förelästes adresskommit-
teens förslag, hvari förekom ett uttryckligt
klander af det förra kabinettets allmänna po-
litik; med undantag af detta utfall mot Sala-
mancas minister, var det ett fullständ gt gen-
ljud af throntalet. ;
FRANKRIKE.
Le Moniteur för den 26 November innehål-
ler kungörelsen om kamrarnes sammankallande
till den 28 December.
Från Algier bade man underrättelser till d.
20 November, hvilka sades låta förmånligt, sär-
deles angående Kabylerna.
Enligt de i Moniteur de Parmee omförmälda
garnisonsförändringarne tycks franska styrelsen
i all tysthet samm:ndraga stridskrafter vid grän-
sen af Schweiz; likväl äro de öfverhufvud o-
betydliga. Imedlertid bade hon redan den 27
fått underrättelser genom telegrafen, att Luzern
kapitulerat. — La Presse är bögst förbittrad
öfver fördrifvandet från Freiburg af de med
jesuiterna förbundna fromma brödraskapen och
beslaget på deras klostergods; Journal des D-
bats (ortsätter sina betraktelser öfver schweizi-
ska förhållandena, i sin vanliga ton.
Från Toulon hade man skrifvit att engelska
flottan i Medelhafvet åsyfiade en deronstratior
mot Ös:errikes melankomst till Modenas för-
mån. Ångskeppet Magellan hade med mycket
brådskande depecher afgått derifrån, till prinsen
af Joinwville.
BELGIEN.
Vid representationsförhendlingarne den 25
beslötos på ministerens förslag åtskilliga förän-
dringar vid postverket, hvaribland lika porto för
de enkla bref, hvilkas afgångsort och adress-ort
expedieras genom samma byrå; försäljning af
fripoststämplar, dem afsändaren kan sjelf på-
sätta brefven; minskning af porto för penninge-
remisser; nedsättning af porto för utländska
tidningar från 40 till 5 centimer, och för in-
ländska från 2 cen:imer till 4, samt bestäm-
melse af 4 centim i postporto för arket af alla
slags tryckta skrifier inom Belgien. — Vid
framställningen af de delar af detta förslag,
som angivgo tryckpressens alster, yttrade inri-
kes ministern att fria och kraftfulla styrelser
icke fruktade ideernas omlopp,; en enda leda
mot af representaiionen, men som anses för del
inskränktsste hufvudet ibland det tillbakaskri-
dande partiet, hr Orb:n, yttrade sig häremot
och angrep Presscn.
TYSKLAND.
Man anmärker, att den nye kurfursten i Hes-
sen Cassel icke med ett enda ord nämner grund-
lagen i den proklamation ban utfärdat rörande
sitt tillträde till regeringen. Det sades att har
icke ämnade afgifva den förb ndelse till grund
lagens upprätthållande, som densamma gör til
vilkor för hyllningen af folket. Det var änm
ej bekant när den nu församlade landtdage
skulle hylla den nye kurfursten. Sinnesstäm
ningen i Cassel skall vara orolig.
STORBRITANNIEN.
Underbuset har, efier någon diskussion, hvil
ken bufvudsakligen hvälft stg kring de irländ
ska förbållanderna och handelskrisen, slutat mer
att enälligt antaga addressen. Under debattei
skildrade lord Bentinck landets ställning i d
dystraste färger, och yttrade sig häftigt emo
det fria handelssystemet. Premierministern för
svarade regeringen, och förklarade bland an
nat, att det var hennes alsigt, att i afseende p
Irland förelägga parlamentet förslag, rörand
försäljning af skuldbelastade gods, förbättrin
af lagarna rörande stora juryn, och reglering a
förhållanderna emellan godsägare och arrenda
torer. Han boppades det härigenom vara be
vist, att regeringen äfven hade andra plane
för Trland, än blott en tvångsbill.
En del irländske parlamentsledamöter had
uppvaktat premierministern, för alt föreställ