4.0 Landsstaten. Kopopgl: Maj:t, som i dess nådiga proposition till Rikets Ständer, angående Statsverkets tillständ och behof, vid sistl. riksdag gaf R. St:r tillkänna, att Kongl. Maj:t, erkännande angelägenheten af en efter landstatspersonalens behof samt dess mödosamma och ansvarsfulla befattningar lämpad lönereglering, hvarom äfven Kongl. Maj:t åren 1828 och 4840 gjort framställning till Rikets Ständer, likväl ville uppskjuta till en annan riksdag med framläggandet af ett nytt förslag dertill, för vinmandet af de omständligare utredningar, som fordrades i afseende å lönernas bestämmande i kontant, i stället för nu utgående indelte räntor, procenter och provisioner m. m., och för att ställa detsamma i förening med förslag till beskattningsväsendets samt uppbördsoch redogörelseverkets förenk!ande, har sedermera åt den för uppgörandet af förslag i sistnämde hänseende förordnade komite jemväl i nåder uppdregit att afgifva betänkande och förslag angående lönereglering för landsstaten utom för landshöfdingarne. I det betänkande, som komiterade afgifvit och hvilket, jemte tillhörande förslag till aflöningsstat samt utredningar om lands-statens nuvarande aflöningsfö: måner m. m., till närmare upplysning varder till rikets ständers stats-utskott aflemnadt, hafva komiterade framställt följande hufvudgrunder för löneregleringen, nemligen: a) att alla provisioner, som landsstats-tjenstemännen, enligt nu gällande stadganden, åtnjuta å sådane medel, hvilkas debiterande, uppbärande, utbetalande eller kontrollerande tillhör deras tjen stebefattningar, må helt och bållet upphöra; b) aut den häradsskrifvarne tillagda debetsedellösen ej eller vidare borde af de skattskyldige utgå; , c) att häradsskrifvare-tjensterne, derest den förenkling i debiteringssättet m. m. hvarom komiterade särskildt afgifvit underdånigt förslag, komme alt ega rum, borde indragas, så snart nya jordeböcker hunnit upprättas, hvilket påräknades kunna ske inom medlet af år 1851, samt göromålen dervid öfverflyttas dels på ett färre antal tjenstemän vid landskontoren under benämning af häradsbokhållare, dels, hvad mantalsskrifningen på landet angår, på länsmännen; d) att endast kronofogdar och länsmän borde blifva i åtnjutande af boställen med iaktagande dervid att hvarje boställes afkastning beräknas till det belopp, som, i händelse af utarrendering, skäligen anses kunna för detsantma erhållas, eller, derest det varit utarrenderadt, enligt sednaste kontrakt varit derföre betaldt, hvarvid, om arrendet i persedlar utgått, dessas värde beräknas efter medium af de sista tio årens markegångspris, samt att den sålunda bestämda boställsafkastningen, hvilken alltid borde utsättas i jemna tiotal riksdaler, afräknas ifrån den lön, som för tjensten, hvarmed bostället följer, varder fastställd; e) alt, med indragning af alla indelda räntor, utom för bostadsboställen, lönerne för landsstatstjenstemännen bestämmas i kontant utan någon derunder inbegripen spanmål; f) att af allmänna medel särskildt borde ersättas : resekostnader för häradsbokhållare vid resor till taxeringsförrättningar, till mantalsskrifningar i de städer, der de hittills förrättats af häradsskrifvare, och till skattläggningar, der sådana ifrigakomma; resekostnader och traktamente till vaktbetjente vid landshöfdinge-embete, då de itjensteärenden afskickas utom landshöfdinge-residensstaden; kostnader för blonketter till debetsedlar och betalningsbevis för kronoutskylder, för diariers och handlingars samt räkenskapers vid länsstyrelsernes kungörelsers införarde i allmänna tidningar der sådant bör ega rum och icke sker för ändamål, hvartill särskilda anslag äro anvisade, hvaremot för tryckningen af nämde kungörelser enabanda belopp, som hittills eller 400 R:dr B:ko för hvarje län, i ett för allt borde bestås. 27