SCHWEIZ OCH KONSERVATISMEN.
Efter Wescr-Zeitung.
Det gamla Europa och dess ärfda traditioner
träffas hårdt och oroande af rörelserna i Schweiz;
men om äfven ingen diplomatisk eller väpnad
intervention skulle förråda betydelsen af hvad
som tilldrager sig i den lilla verlien mel-
lan Alperna, huru vigtig är ej ändå denna be-
tydelse! — Hvad man än må förespegla, för
att dölja hufvudsaken, så är frågan ändå icke
här om individer, utan om principer; om prin-
ciperna för andens och samhällsordningens fri-
het eller fjettring. Hvad man skådar nu i
Schweiz är ett af de stora verldsuppträden,
genom hvilka historien dramatiskt inskärper
sin orubbliga lag: att individer blott för så vida
gälla något vid utvecklingen af verldens öden,
som de representera en princip. Om också
landtfoiket i Luzern, Schwyz, Uri 0. s. v. icke
tillåtas att få någon aning om stridens egent-
liga syfte, så är det ändå ganska väl bekant
för separatförbundets ledare, hvilka också för-
kunna utan omsvep att striden föres emot den
nya tidens ider). Man skule härvid kunna in-
vända att de ändå icke måtte inse så noga
sjelfva, hvad de företagit sig, om man icke
visste att de på andra håll äga vedermälen nog
alt åberopa för framgången af en strid emot
idgerna och samtiden. Och fastän ibland de
radikala råder vida mer allmän kunskap om
stridsfrågan, så röjer sig genom en gemensam
företeelse inom begge lägren, stt medvetandet
om stridens grund är mera utbredt ibland mäng-
den nuv, än någonsin förut; denna företeelse är
det jemförelsevis så obetydliga framståendet
eller framhållandet af individer och ryktbara
eller beryktade personligheter, under hela den
sednast förda tvisten.
Det för kultur-historien vigtigaste i denna
kamp är just dess syftning på principer. Och
då de ,sjelfständiga och suveräna stater,, som
här uppträda såsom vederdelomän, tillika äro
republiker, hvilka för öppna dörrar och ofta
under bar himmel behandla sina statsangelä-
genheter, så föres icke striden här blott på
papperet, med protester och kabinetts-order,
och ej helier blott under diskussioner i kate-
dern eller från predikstolen, eller emellan skål
och vägg i källarsalen, der karakterslösheten
så ofta har ordet och så mycket pratas och
omsäges utan mål och verkan, medan allt i det
yttre förblifver som det var. Nej, här käm-
pas för principerna med svärd i hand, och
kämparne våga lif och blod och gods vid för-
fäktindet af sin mening. Derföre uppnås och
genomdrifves ock här någonting. Afven med
andens kraft allena har mången vigtig verlds-
princip vunnit burskap, och vid erinran härom
gör vädjandet till vapnen för sådana ändamål
ett vidrigt intryck; också ha diplomatikens
organer ej försummat begagna detta intryck,
för att hopa hat och fördömelse öfver Schwei-
zarnes osimja och framhålla den som en skräck-
bild mot lystnaden efter fria institutioner. Men
med hvad skäl kunna väl de, som, när det gäl-
ler verldshvälfningar i deras individuella eller
deras slågts eller stånds intressen, utan tvekan
påstå sig skåda Guds hand i historien: — hvad
skäl äga väl de till klander öfver att de fria
Schweizarne, i sin angelägenheter, med veit
och vilja beträda det vilda och blodiga strids-
fält, der all rätt och 211 sanning nödgats i yt-
tersta stunden tillkäropa sig segern?
I Schweiz uppträda principerna kraftfullt och
klart; de yttra sig högt och tydligt öfver sina
följder för hela det menskliga samfundet; och
denna klarhet och kraft är det andra utmär-
REGENT SN NR SSE sar