BROTT OCH FATTIGDOM).
a AF ÅA. LINDEBERG:
Sedan vi här gjort oss någorlunda bekant:
med stattinrättningarnas och de bättre klasser-
nas ålgöranden för att befordra och snart s-gdt
systematiskt utbilda fattigdomen, ör det tid ati
efterse hvad frukter dessa bemödanden burit,
huru men 1yckats att af de fattiga skapa brotts-
lingar och att sålunda framkalla allt det onda
hvaraf vårt samhälle lider. Det ör ådogalagdt.
— och äpnu mer: hvar och en känner dit sl
egen daglig erfarenhet — att ej blott den fat-
ti.dom, som kan uppstil:as i tabellerisk form;
är vida större än förut, ehuru den till följd at
många gynnande oraständigheter borde vara vi
ca unindre, utsn äfven att den jemte de oli-
genheter och bekymmer bon, alstrar, att, säger
jag, denna falligdom, som stätistiken icke öme-
delbarligen uppdagar gerom sffran, ärejemför-
ligt tyngre och brydsammare. Det är allmänt
bekant, att fattigdomen, hvarest hon kännes som
) Se Aftonbladet 4 248—9292, 425, 299, 253, 236,
239, 240, A2 4 (24NP, 4 (245) och 5 (246).