gens i Gefle petition och dervid fogade förslag
till förändringar i tulltaxan. Innan vi gå vi-
dare, må det imedlertid tillåtas yttra, att det
hade varit både nyttigt och önskligt, om Re-
geringen hade funnit skäl att, på det sätt som
i början af sistlidet år föreslogs i Aftonbladet,
och hvarom äfven sedan ett par gånger erin-
rats, nedsätta en undersökningskommitt, som
fått till befattning att höra handlande, fabri-
kanter och handtverkare, samt andra sakkun-
nige män öfver allt som kunde angå de sär-
skilda vigtigare artiklarnes förbrukning, priser-
na på utländska marknader, hvilka fabriks- och
manufakturvaror här i riket tillverkas, till hvad
belopp och godhet de kunna åstadkommas, den
sannolika fabrikativonskostnaden, i hvad förbål-
lande den ena i tulltaxan upptagna artikeln så-
som råämne ingår i frambringandet af vissa an-
dra 0. s. Vv.
Då man en gång genom ett tullsystem gjort
sig till förmyndare för näringarne, så vore det
både barbariskt och oklokt, att med ens upp-
häfva all den importtulil, som blifvit åsatt til:
skydd för den inhemska industrien. Men lika
klart är äfven, att all den beskattning, som
utöfver det nödvändiga lägg:s på mängden af
medborgare, för att gynna ett större eller min-
dre antal, sålunda genom förbud och inskränk-
ningar privilegierade, är en lika bestärad orätt-
visa, som om direkta skatter utpressas, i ända-
mål att utdela dessa i gracer eller öfverflödiga
pensioner. Men stt fiona hvad härutinpnan är
lagom, är ingen så lätt sak; det fordrar be-
stämda upplysningar i flera faktiska och affärs-
förhållanden, hvilka dels taga tid att anskoffa
och dels, så vida de skola göra någon nytia,
måste vara underkastade offentilighetens kon-
troll, emedan det annars aldrig felas bemödan-
den af de monopoliserande intressena, att föra
vederbörande bakom ljuset.
Om det ru af sådana allmänna skäl anses
behöfligt, äfven hos de mest praktiska nationer,
såsom engelsmän och amerikanare, att ständigt
med sådana sahundersökvingar förbereda tull-
ärendernas behandling hos lagstiftningen, så lär
en hvar finna, att detsamma här vore af ännu
mångfaldigt större skäl nyttigt, och man kar
gerna säga, af verklig nöd påkalladt, så vida ej
tulliaxan alit framgent såsom hitills skall i
många fall lemna bevis på den gröfsta :okun-
nighet och förvillelse vid tzriffers och tullvär-
dens bestämmande. Att börja med torde väl
största delen af Regeringens egna ledamöter
sjelfmant ertänn2, ehuru kunskspsrike män de
må vara i andra ämnen, att de icke egentligen
kunna af egen praktik bava någon fullkomlig
och intim kännedom af industriella saker, och
så!edes skuile de prcfiterat lika mycket som
någon annan genom en sidan undersökning som
den föreslagna, i stället att nu, i händelse en
proposiion till Ständerna skall aflåtas, med bä-
sta välmening att göra så godt de kunna, lik-
väl i många fall nödgas sälta ett subjektif:
tycke i stället för en på sakkunskap och säkra
beräkningar grundad öfvertygelse, d. v. s. nära
nog bugga i vädret, som man säger.
Men om vi gå vidare och vilja tala om Stän-
derna, sammansatta såsom de äro af fyra sär-
skilda stånd, och med fasta utskott, det vill
säga som ej väljes för något visst ärendes be-
handlicg, huru mycket mera inträffar icke på
pluraliteten af dem det nyss sagda? Det är
ty värr en sanning, som nästen skulle kunna
ledas i bevis, att det största inflytandet på tull-
taxans bestsmmande bland representanterna vid
sista riksdagen utöfvades just af dem, som voro
mest okunnige i sakförhållanden; hvilket ock
slår in med den satsen, som den ryktbere Cob-
den nyligen uitalade vid den stora festmåltiden
i Hamburg, att han öfverallt på sina resor er-
farit, att de insigtsfullaste alltid äro mera böjda
för handelsfrihet, de okunnigare deremot för
förbud cch prohibitiva tulltaxor.
Det:a låter paradoxt, men förklaras lätt, om
man tänker närmare på, huru det går till med
dessa ärencder. En mängd prostear och biskopar
t. ex. och pluraliteten af bönderna, hvad be-
grepp hafva väl de om varupriser å den ut-
ländska marknaden å diverse råämnen, eller om
verkliga arbetskostnaden för varuförädlingar?
De vilja göra det bästa de förstå, men någon
föregående cfficiel, noggrann cch fullständig
utredning, som kan framläggas och handle-
da deras omdöme, finnes alldeles icke. Vissa
represeutanter, som, utom egen fördel, äfven
specielt bafva att bevaka prohibitifintresset i
alimönhet, em2d:n de äro valda just i det än-
damåiet, försumma imedlertid icke att supple-
era bristen med sina upplysningar och taga
hard om de mindre vet:nde stånds- eller ut-
skottskamraterna i ceras hjelplösa tillstånd, i
det de dagligen tuta dem i öronen, att de sam
ifra för måltiiga tullafgifter äro antingen toms
teorister eller köpta af utländningen, för att
taga brödet ur munnen på den svenska arbe-
taren, och så vidare, ett skrik, som på sin tid
varit användt i England och Frankrike ännu
mer än här, emot handelsfrihetens anhängare.
Sum det nu är vida lättare att fatta en fras,
än att intränga i ett sakförhållande, hvilket
dessutom under den stränga sysselsättningen vid
en riksdag vore omöjligt, när man ej har till-
räckliga mat!erialier till upplysning redan sam-
lade, så tycka de ifrågavarande bederliga repre-
sentanterna, att de: är belt enkelt att taga det
partiet, som man lyckats förestälia dem vara
det mest patriotiska. Om deremot con tiilräck-