LITTERATUR. Penningar och Arbete, genremålning af Onkel Adam. Den stora utvidgning svenska konsten, och inom den den svenska romanskrifningen, under sednaste lusirer vunnit, har så:om bekant redan väckt uppmärksamhet i fremmande länder; och det kund3 då vira skäl, att någon inhemsk författare snart uppträdde, för att i ett serskildt arbete företaga sig kar:kteristiken af hela denna, i många fall med originelli skapiynne utrus:ade svenska konst, för alt visa dess första utgångspunkter, dess utveckling i sins emellan flerfallcigt clika brytningar, sam! dess åtskillnad från tysk, engelsk cier fransysk kunst öfverbufvud. En sådan ksrakteristik borde väl, för att vara fullständig, sträcka sig ganska långt tillbaka; men den blefve då mera en Vitterhutens Histori,, än en blck på de seduare Kon:talstren. Likvä!, äfven med in-kränkning dertill, Luade den ej gerna undvika att börja åtminstone med 4809 irs hvälfning, och söka sin utgångspunkt i fosforismen. Det är sant, att den svenska konsten sedan 4820 eiler: 1830 tagit en riktning, så olik den fosforisti ka, att man i allmänhet sätter den i intet sammanhang med det Upsaliensiska sträfvandet, i synnerhet som man i den yngsta perioden upptäcker en mängd elementer, hvilka snarare an