ENGELSKT LANDTBRUKSMÖOTE.
Engelska tidningen Agricultural Gazette med-
lelar en berättelse om ett landtbruksmöte vid
Drayton, hvilken innehåller flera så högst in-
ressanta uppgifter rörande de nyaste landt-
bruksmetoderna, att vi anse ett någorlunda ut-
förligt sammandrag deraf förtjena meddelas.
Sir Robert Peel hade inbjudit ett sällskap af
dels stora egendomsegare, utmärkta genom sitt
nit för jordbrukets förbättringar, dels 50 till
50 arrendatorer (farmers), att möta de utmärk-
ste af Englands praktiska och vetenskapsmän
hvilka,, såsom ban yttrade, erhållit sina a-
delsdiplomer genom hela sitt lifs egnande åt
vetenskaperna och spridandet 2f kunskaper i-
bland sina medmenniskor,) på det att de samt-
ligen måtte meddela hvarandra hvad de ansågo
lämpligt och nyttigt i afseende på jordbrukets
förbättrande. .
Det är isynnerhet hvad de praktiska männen
yttrat, som den engelska tidningen upptagit,
emedan man ansett, att de egentliga vetenskap-
liga föredragen blifva på annat sätt offentlig-
gjorda; och ganska sannt anmärkes, att hvad
sådana erfarne män säga, icke om hvad som
bör göras, utan om hvad som blifvit gjordt,
för att föröka produkten ifrån tio till femtio
bushels per acre), måste vara af så stort ip-
tresse, att det förtjenar meddelas åt en större
allmänhet än de 60 farmers, som åhörde före-
dragen på Drayton.
Lord Talbot anmärkte, att ehuru han under hela
sitt lif varit landtbrukare, hade ban icke vetat huru
han skulle få skördar, förrän han i år kommit till
Worcester-shire, till en sin vän, hr F. Woodward;
och som denne herre var närvarande, hoppades lor-
den, att han skulle lemna mötet en förklaring om
de principer han följde vid landtbruket, för att er-
hålla sådana skördar som dem lorden skådat, och
som förmodligen gifvit öfver 50 bushels pr acre.
Hr Woodward sade, att i hans tanka var den
ändamålsenliga underdikningen (draining) grundva-
len till allt godt åkerbruk, utom hvilken både göd-
ning och arbete äro bortkastade. Några odikade
åkrar hade kommit i hans ägo, svårarbetade, och
som på sin höjd lemnade 40, bushels hvete på
hvarje acre. Han underdikade dem, 8 fot djupt,
gödde dem, förde på dem bränd lera, och erhöll
första året 514 bushels. Han ansåg bränning af
lera vara en mycket vigtig sak. Den gör jorden
mycket mera lös och vändbar, och sätter jord-
brukaren i stånd att sköta den med mycket mindre
arbete. Verkan af bränd lera på alla grönskördar
var förvånande; ett faktum, som icke nog kunde ta-
gas i betraktande, såsom högst väsendtligt, isynner-
het om fälten afbetades af får, hvilka på samma gång
erhöllo litet oljkakor eller sädesagnar. Han hade
likväl icke funnit någon fördel af att använda ita-
lienskt raijgräs, hvilket han icke ansåg förtjena det
loford det fått. Fårbetning var mycket fördelaktig
för hveteskördarne, så vida jorden tillika blifvit be-
hörigen dikad och gödd. För att åstadkomma den
behöfliga tilltrampningen af jordskorpan, hade han
icke endast begagnat får, utan ock hästar och men-
niskor, hvilket sednare han kunnat göra för något
öfver 4 shilling sterling (upgefär 4 rdr rgs) per acre.
Han hade äfven med fördel begagnat ett instrument,
som han kallade pinn-vält (peg-roller), hvilken be-
stod af en cylinder utaf almträd, med ekpinnar på
4 tums afstånd från hvarandra, och som nära nog
motsvarade den verkan, som en fårskocks trampning
förorsakade på fältet. Han ansåg jordytans till-
trampning nästan vara ett oöfvervinneligt hinder för
) 4 bushel svarar ungefär mot 7!V, kappar; 1 acre
mot 27!, kappland.