gen, der hans sängtäcke befanns fästadt vid en
jerntagg och utvisade, att han den vägen und-
kommit.
Sedan Austin blifvit strängt förhörd och ge-
nom hans kamraters vittnesbörd blifvit tillfullo
bevist, att han ej kunde ha varit behjelplig till
Jacks flykt, återtog Jonathan sin hårda dom
och gick så långt, att han förklarade sig vilja
bli medlare mellan honom och guvernörn.
Detta var en tröst för den steckars fång-
knekten, som hade blifvit rysligt uppskrämd
af sin förmans hotelser, hvilket var så mycket
naturligare, som han var otvifvelaktigt utan
skuld; ty alla både fångvaktare och andra, som
sedan undersökte stället, voro af den tanken,
att Jack hade ensam, inom några få timmar,
och så vidt det kunde skönjas, med ofullkom-
liga verktyg utfört hvad som eljest skulle for-
drat flere dagars arbete af ett halft dussin kar-
lar, försedda med tjenliga verktyg. Allmänna
meningen var, att den skada, som fängelset li-
dit, skulle kosta-öfver etthundra pund sterling,
att reparera.
Så snart Jacks flykt blef bekant, kommo tu--
sentals menniskor till Newgate, för att få se
den förstöring han åstadkommit; och fångvak-
tarne hemtade en rik skörd af allmänhetens ny-
fikenhet.
Jonathan iakttog imedlertid en djup tystnad
angående det hopp han hyste att kunna åter
bemäktiga sig den förrymde fången; så att när
Jack om söndagsaftonen återfördes till Newgate,
var hans ankomst alldeles oväntad.
IYU ) (Forts.)