flera i detta fall undersälja hvarandra och derföre
nedsätta hvarardras årliga intresseutdelning: antag
dess folkstock (1844) till 45 millioner: beräkna kost-
naden af dessa hufvudlinier per mil, mot hvilken
nettoafkastning de gifvit. Tag sedan den del af
Sverige, som ligger söder om Gefle, och i hvilken
jernvägslinierne äro föreslagne, och som har en area
ungefärligen lika stor som England: dess folkmängd
utgör 3 millioner: tag derpå den probabla kostna-
den per mil för dessa linier, och man skall finna,
att de engelska liniernes kostnad, jemförd med de
svenska liniernes, skall betydligt öfverstiga propor-
tionen mellan 45 och 3. Detta visar således en för-
del för Sverige framför England.
I Sverige bör populationen på samma landvidd,
genom begagnandet af jernvägar, i inbringa bolaget
en högre nettobehållning i förhållande till kostra-
derna, synnerligen i och för sidolinierna. Frågan
huruvida invånarne hafva råd eller ej att fara på
jernvägarne, likasom den probabla trafikens storlek
innefatta andra ämnen. Alltför ofta förgätes likväl,
vid uppgörande af dessa kalkyler, att folkmängdens
täthet och myckenheten af småintressen utgöra hvad
som förnämligast ökar kostnaderna.