EN FESTMÅLTID I ST. QUENTIN, AF hh
VALREFORMENS VÄNNER. 1
Fransyska tidningarne innehålla nu som of-
tast berättelser om sammankomster och möten,
i ändamål att väcka folkets nit och deltagande
för en reform af valsättet der i landet. Som!
bekant är, tillsättes Deputeradekammaren af ett
jemnförelsevis högst ringa antal valmän, och
kartan stadgar en så hög valcensus, att det för-
nämligast är ur de förmögnare klasserne, som
representanterne hemtas. Ena nedsättning i cen-
sus, beroende embetsmäns utestängande till en
viss grad från represen ationen, samt valbarhet
för personer, hvilka äga vissa qvalifikationer,
om de äfven sakna den att erlägga det högre
skattebelopp, som den nuvarande val-lagen for-
drar för inträde i kammaren — sådane äro de
hufvudsakliga fordringar, som uppställas af re-
formens värner. Den brist på sjelfständighet,
Fransyska deputeradekammaren öfver bufvud vi- !
sat nästan alltsedan Julirevolutionen, i det den
gjort sig till ett lydigt verktyg i Ludvig Filips.
och hans ministrars händer, oberäknadt de mån-
ga enskilda skandalerne af korruption oc mi-
nistericl!t inflytande vid valen, har efterhand
ledt många fosterlandsvänners tankar på nöd-
vändigheten af en reform i valsättet, och de
hafva ej dröjt att lägga hand vid förberedelser-
ne till detta verk, En agitation för d-tta än-
damål föregår nu som bäst i Frankrike, och
man bör hoppas, att sedan folket blifvit till-
räckligt upplyst om sazernes verkliga ställning. .
det åsyftade ändamålet i framtiden skall vin-
nas. I S:t Quentin hölls d. 49 i förliden må-
nad en stor festmåltid af valreformens vänner,l
och vi meddele här nedan, efter en fransysk!
tidning, i smmanirag, det märkligaste af de
tal, som dervid höllos, cch de toaster som
gålvos:
Kl. 2 satte sig gästerne till bords. Lokalen var
i det stora präktiga torkhus, som tillhörer hr Cor-
dier, märens adjunkt och en af stadens förnämste
fabrikanter. Det var endast omöjligheten att finna
en större sal, som inskränkte gästernas antal till
hvad det var; mer än 300 personer hade ytterligare
anmält sig att vara med vid denna fest, men man
hade måst vägra dem att deltaga deri, i anseende
till bristande utrymme.
Salen var ganska väl dekorerad. Väggarne voro
behängda med rika fabrikater från S:t Quentins fa-
briker, och man såg der Frankrikes, Schweitz, Ita-!
liens, Polens, Förenta Staternas m. fl. färger. På
stora sköldar lästes följande inskriptioner: Val-
reformn, Politisk redlighets, At de deputerade,
som försvara allmänna frisetenn, Förbättring i
de arbetande klassernas ställning, Den fria
pressern, nPolens och Italiens återuppstårdelse,
Folkens förening medest frihetenn.
Bland de inbjudne såg man de deputerade från
departementet VAisne, herr Odilon Barrot, Lher-
bette, Cambacicre:, Quinette, de Brotanne; hrr
Gautier de Rumilly och de Beaumonrt, deputerade
från departementet Somme, samt hrr Barillon och
Corne, f. d. deputerade.
Alla närbelägna städer, Cambrai, Le Cateau, Guise,
Vervins, Laon, Soissons, La Fere, Ham, Peronne,
Arras, Rheims m. fl. hade skickat representanter
till denna fest. Sällskapet bestod för öfrigt al 44
ledamöter af generalkonseljen i departementet Aisne,
nästan alla municipalråden i S:t Quentin, nästan alla
nationalgardets officerare jemte deras kommendant,
redaktörerne af alla liberala tidningar i de närgrän-
sande departementerne, 40 märer, och lika många
ledamöter af de särskilda arrondissementskonseljerne,
Sedan gästerne intagit sina platser upplästes skrif-
velser från Dupont de VEure, skalden Beranger och
Vivien, i hvilka de uttryckte sitt fullkomliga gil-
lande af föremålet för sammankomsten, och sin leds-
nad att vara hindrade ifrån att bivista densamma.
Härefter lät ordföranden hr Dufour, medlem af
departementets generalkonselj, uppläsa den af cen-
tralkommittten för valreformen uppsatta petition,
hvilken innan sammankomsten slöts erhöll en till
ökning af 800 underskrifter. Af toasterne, som nu!
började, var den första för
Parlaments- och val-reform,
och föreslegs af ordföranden, som dervid yttrade sig!
på följande sätt:
Nat:onen ensam är källan för all makt:
staten. Makten är blott till, för att åt alla
betrygga fri utöfning af deras rättigheter, en!
så mycket som möjligt lika fördelning af sam-
hällets fördelar och bördor, för att gifva verk-!
lighet inom samhället åt dessa gruadsatser af
fribet, af rät!visa, af politisk moral, som medl
outplånliga draz äro inskrifna i de mäns sam-
veten, som äro värdiga att bära namn af med-
borgare.
Sådan är den makt, som Frsnsysta folket
trodde sig upprätta 4789 och 4830, köpt för
så mycket blod, så många uppoffringar.
Regeringen är innehafvare af derna makt
endest i följd af fokets uppdrag, och omgifven
af dess representanter, hvilka böra medverka
med regeringen att uträtta det, som befordrar
det allmänna bästa, och hndra henne ifrån att
göra det, som är skadligt.
Ställd på höjden af sambhäl et, i spetsen ör
systemet, är Konungen inom den konstitulio
nella monarkien skyddad af den ministerielia
ansvarizheten, en symbol af det allmänna för-
nuftet.
För att upprätthålla den sammanstämmelse,
som är oundgänglig emellan nmtonalviljan och
den utöfvande maktens handlingar, kan han af-
skeda sina minis!rar, eller af laudet begära nya
representanter.
Ministeriell ansvarighet, oberoende och omut-
lighet bos rtepresentanterne inom båda kam-
rarne och hos valmännen, äro de förnämsta
garantierna för folket och det konstitutionella
konungadöme.
Om representanterne, i stället att samvets-
grannt uppfylla sin ed, låta leda sig af det en-
skilda interessets förespeglingar, så är den mi-
nsteriella ansvarigheten blott ett tomt ord.
Om va!manna-korpsen icke är så samman-
satt, att den troget uttrycker allmänna täntke-
sättet; om den blir tilgänglig för korruptior.en,
23 rn dt renracentativa stvrelsesättet icke ann
had -— PA - r— ch
mm - tå