under H. EK. H. Kronpriasens befäl, och bataljerna
vid Gross-Beeren och Dennewitz. Vid armåens fram-
ryckande mot Elbe-strömmen, kommenderade han
det detachement af kavalleri, infanteri och jägare,
som verkställde öfvergången öfver denna flod d. 20
September, och fattade stånd vid Wörlitz, hvarifrån
ströftåg åt Gallewitz och Kemberg verkställdes, samt
tvenee rekognoseringar på Wittenberg; vid den för-
sta af dem öfverrumplades, vid broskansen, franska
fältvakten, som togs till fånga, och vid den andra,
anfölls sjelfva broskansen. Degen derefter blef han
anfallen vid Wörlitz, af en del af general Regniers
armekorps, då han verkställde återgången öfver El-
ben i fiendens åsyn, utan någon förlust; erhöll der-
efter ordres d. 27 September, att rekognosera och,
i hände!se af mindre motstånd, intaga Dessau, och
ehuru fiendens infanteri starkt besatte stadens ring-
murar och harrikarderat dess portar, försöktes storm-
ning, då han erhöll en svår kontusion af en kanon-
I kula och fick tvenne hästar dödskjutne och en bles-
serad under sig; efter denna hedrande affär utnämd
Hill riddare af preussiska orden, pour le merite;
samma år uti Oktober, generaladjutant och chef för
h. exc. fältmarskalken grefve v. Stedingks general-
stab; bivistade i denna egenskap fältslagen vid Leip-
zig d. 48—19 Oktober; derefter marchen ifrån Sach-
sen, genom Hannover till Holstein, samt underhand-
lade och afslutade d. 6 December, med general VAl-
lemand, kapitulationen af Ludeck; underhandlade
äfven med prins Fredrik af Hessen, om det vapen-
stillestånd, som afslutades d. 44 December för danska
korpsen i Re ndsburg; bivistade derefter, i egenskap
af chef för svenska armåns generalstab, anfallet på
Fredricsort och underkandlade om nämde fästnings
kapitulation; blef följande året d. 49 Januari gene-
ralmajor och erböll en Pommersk dotation; bivista-
de marchen ifrån Holstein till Brabant samt fälttå-
get på andra sidan Rhenströmmen, då han under-
handlade med kommendanten i Maestricht om fäst-
ningens uppgifvande; återvände sedan med armåen
till Sverige; blef samma år riddare af Svärdsordens
Istora kors i andra klassen, och utnämnd till gene-
raladjutant för yttre ärenderne vid den af Kron-
prinsen sammandragne armå emot Norge; bivistade
fälttåget i Norge, hyarunder han d. 5 Augusti re-
ognoserade Fredrikstadt och Fredrikshall, samt
förde befålet i affären vid Glemminge; under-
I handlade och afslöt den 44 Augusti med prins
Christian Fredrik af Dapmark samt norska stats-
Irådet, konventionen i Moss, hvarigenom för-
eningen emellan Sverge och Norge grundlades;
afsändes under stilleståndstiden såsom kommissarie
hos rorska Regeringen, tilldess Storthinget samlades;
blef den 28 Januari 4845 upphöjd i Friherrligt
stånd och samma år under AM 349 bland friherrar
(introducerad. Hars valspråk: Vaillance et Fide-
litö,. 4815 den 235 Jan. utnämnd till Konungens
general-adjutant för armeen; erhöll samma år en
heders-värja af Konungen, med dess höga namn-
chiffer, och blef af kejsaren i Ryssland utnämnd
till riddare af S:t Georgs-ordens 4:de klass. Ut-
pämndes likaledes samma år till kommendör af
Svärds-orden med stora korset. 4846 chef för ge-
neralstaben; 4820 den 29 Febr. general-löjtnant;
4824 förordnad att tills vidare förrätta inspektörs-
embetet för artilleriet; 4826 den 414 Mej upphöjd
till grefve-värdighet; samma år förordnad att för-
valta öfverstyrelsen vid stuterierna i riket; 4828 d.
42 Januari envoy extraordinaire och ministre pleni-
potentiaire vid Storbritanniska hofvet; samma år
Id. 29 Mears ibland grefvar introducerad under MM
140; 4898 d. 28 Jan. riddare och kommendör af
af K. M:ts orden; 4841 den 30 Juni En af rikets
herrar; 4845 den 6 Febr. general; hedersledamot af
Kongl. krigsvetenskaps- -akademien och af Kongl. ör-
logsmanna- sällskapet i Carlskrona.
Gift 4815 den 40 Oktober på Elghammar med
friherrinnan Elisabet Charlotta von Stedingk, dot-
ter af En af rikets herrar, fältmarskalken, riddaren
och kommendören af K. M:ts orden, riddare af alla
kejserliga Ryska orden, m. m. von Stedingk.
Grefyve Björnstjerna efterlemnar 3:ne söner, an-
ställda vid armeen, samt en dotter. Den äldste so-
nen ärfver grefve-värdigheten.
Grefve Björnstjerna har utgifvit flera arbe-
ter, rörande beskattningsväsendet, Statsfinans,
Sv enska Representationssättet, Brittiska R:ket i
Ostindien, Hinduernas Theologi, m. m., och
några polemiska skrifter, t. ex. mot Laings upp-
giiter om Sverge och Norge, samt Henry Par-
nells arbete om Finanrs-reform, m. fl.
OD TTEA . AN CR AOYT BAT TCO AA Vv ID
