under H. EK. H. Kronpriasens befäl, och bataljerna vid Gross-Beeren och Dennewitz. Vid armåens framryckande mot Elbe-strömmen, kommenderade han det detachement af kavalleri, infanteri och jägare, som verkställde öfvergången öfver denna flod d. 20 September, och fattade stånd vid Wörlitz, hvarifrån ströftåg åt Gallewitz och Kemberg verkställdes, samt tvenee rekognoseringar på Wittenberg; vid den första af dem öfverrumplades, vid broskansen, franska fältvakten, som togs till fånga, och vid den andra, anfölls sjelfva broskansen. Degen derefter blef han anfallen vid Wörlitz, af en del af general Regniers armekorps, då han verkställde återgången öfver Elben i fiendens åsyn, utan någon förlust; erhöll derefter ordres d. 27 September, att rekognosera och, i hände!se af mindre motstånd, intaga Dessau, och ehuru fiendens infanteri starkt besatte stadens ringmurar och harrikarderat dess portar, försöktes stormning, då han erhöll en svår kontusion af en kanonI kula och fick tvenne hästar dödskjutne och en blesserad under sig; efter denna hedrande affär utnämd Hill riddare af preussiska orden, pour le merite; samma år uti Oktober, generaladjutant och chef för h. exc. fältmarskalken grefve v. Stedingks generalstab; bivistade i denna egenskap fältslagen vid Leipzig d. 48—19 Oktober; derefter marchen ifrån Sachsen, genom Hannover till Holstein, samt underhandlade och afslutade d. 6 December, med general VAllemand, kapitulationen af Ludeck; underhandlade äfven med prins Fredrik af Hessen, om det vapenstillestånd, som afslutades d. 44 December för danska korpsen i Re ndsburg; bivistade derefter, i egenskap af chef för svenska armåns generalstab, anfallet på Fredricsort och underkandlade om nämde fästnings kapitulation; blef följande året d. 49 Januari generalmajor och erböll en Pommersk dotation; bivistade marchen ifrån Holstein till Brabant samt fälttåget på andra sidan Rhenströmmen, då han underhandlade med kommendanten i Maestricht om fästningens uppgifvande; återvände sedan med armåen till Sverige; blef samma år riddare af Svärdsordens Istora kors i andra klassen, och utnämnd till generaladjutant för yttre ärenderne vid den af Kronprinsen sammandragne armå emot Norge; bivistade fälttåget i Norge, hyarunder han d. 5 Augusti reognoserade Fredrikstadt och Fredrikshall, samt förde befålet i affären vid Glemminge; underI handlade och afslöt den 44 Augusti med prins Christian Fredrik af Dapmark samt norska statsIrådet, konventionen i Moss, hvarigenom föreningen emellan Sverge och Norge grundlades; afsändes under stilleståndstiden såsom kommissarie hos rorska Regeringen, tilldess Storthinget samlades; blef den 28 Januari 4845 upphöjd i Friherrligt stånd och samma år under AM 349 bland friherrar (introducerad. Hars valspråk: Vaillance et Fidelitö,. 4815 den 235 Jan. utnämnd till Konungens general-adjutant för armeen; erhöll samma år en heders-värja af Konungen, med dess höga namnchiffer, och blef af kejsaren i Ryssland utnämnd till riddare af S:t Georgs-ordens 4:de klass. Utpämndes likaledes samma år till kommendör af Svärds-orden med stora korset. 4846 chef för generalstaben; 4820 den 29 Febr. general-löjtnant; 4824 förordnad att tills vidare förrätta inspektörsembetet för artilleriet; 4826 den 414 Mej upphöjd till grefve-värdighet; samma år förordnad att förvalta öfverstyrelsen vid stuterierna i riket; 4828 d. 42 Januari envoy extraordinaire och ministre plenipotentiaire vid Storbritanniska hofvet; samma år Id. 29 Mears ibland grefvar introducerad under MM 140; 4898 d. 28 Jan. riddare och kommendör af af K. M:ts orden; 4841 den 30 Juni En af rikets herrar; 4845 den 6 Febr. general; hedersledamot af Kongl. krigsvetenskaps-akademien och af Kongl. örlogsmannasällskapet i Carlskrona. Gift 4815 den 40 Oktober på Elghammar med friherrinnan Elisabet Charlotta von Stedingk, dotter af En af rikets herrar, fältmarskalken, riddaren och kommendören af K. M:ts orden, riddare af alla kejserliga Ryska orden, m. m. von Stedingk. Grefyve Björnstjerna efterlemnar 3:ne söner, anställda vid armeen, samt en dotter. Den äldste sonen ärfver grefve-värdigheten. Grefve Björnstjerna har utgifvit flera arbeter, rörande beskattningsväsendet, Statsfinans, Sv enska Representationssättet, Brittiska R:ket i Ostindien, Hinduernas Theologi, m. m., och några polemiska skrifter, t. ex. mot Laings uppgiiter om Sverge och Norge, samt Henry Parnells arbete om Finanrs-reform, m. fl. OD TTEA . AN CR AOYT BAT TCO AA Vv ID