sade Jack. Men han kan ej vara långt borta.
Han måste ha gått att rödja kroppen ur vä-
gen. Vid hans återkomst kunna vi gripa ho-
nom.
Jag skall se, hvart de blodiga fotspåren
ledan, sade Blus-skin och lyste med lampan
längsefter golfvet. Här är ännu flera papper,
kapten.n
Ge hit dem, ropade Jack. Hvad serjag?
utbrast han; ett bref som börjar med mÄl-
skade Alival Det är ju er mors namn, Tha-
meslp
Låt mig se deth ropade Thames och ryckte
papperet ifrån honom. Det är verkligen till
min mor,, tillade han, sedan han i hast ge-
nomögnat brefvet, och det är skrifvet af min
far. Ändtligen får jag upplysning om min här-
komst. Kom hit med ljuset — foril Jag kan
inte se namnteckningen riktigt.,
Jack var just på vägen att uppfylla hans ön-
skan, då ett oförmodadt afbrott inträffade.
Blueskin hade följt de blodiga fotspåren ända
till väggen, och då ingen utgång der syntes,
lyste han med lampan högre upp och såg mär-
ken efter blodiga fiograr på panelningen. Här
måste den bofven ha gått ui, mumlade han
för sig sjelf. Jag har ofta hört talas om en
lönndörr här i rummet, eburu jag aldrig sett
den öppnad. Den måste finnas någorstädes
bär omkring. Hals utropade han, i det hans
öga föll på en liten knapp i väggen; der är
springfjädern lo
Han tryckte på den och dörrn flög upp.
(Forts. följer.)