sältes med förhyrda matroser, sjöbeväring och frivilliga bandtverkare och daglönare. På detta sätt skulle Sverige, med en besparing af halfva den nuvarande militärbudgeten, kunna hafva en ständigt disponibel väpnad styrka af minst 350,000 man och af 3500 krigsfartyg — en styrka, fullkomligt tillräcklig att motstå hvarje fientligt anfall, helst om en bättre försvarsplan anordnades, om hufvudstaden med ändamålsenliga befästningar skyddades mot faran af en öfverrumpling och vapendepöter, likaledes skyddade mot en dylik, anlades i en eller två af de norra städerna. Fördelarna häraf torde knappt nog behöfva bevisas. De skulle blilva dels en besparing istatsutgifterna, således en lindring i skattebördorna, dels en tillgång till andra nödvändiga och direkt gagneliga utgifters bestridande; en ökad känsla af belåtenhet och således af sjelfständig medborgerlighet hos nationen, omedelbart inverkande på sinnesstämningen hos dess försvarare, i fall de en gång behöfde kallas under vapen, och en både ekonomisk och derigenom moralisk bättre belägenhet för befälet. 228 (Forts.) hans transporterande hem och bort, hans obekantskap med sjömansyrket och hans ringa slöjdskicklighet, så skall det befinnas, att hans användande till arbete icke är en vinst för staten, utan en betydlig förlust.