sältes med förhyrda matroser, sjöbeväring och
frivilliga bandtverkare och daglönare.
På detta sätt skulle Sverige, med en bespa-
ring af halfva den nuvarande militärbudgeten,
kunna hafva en ständigt disponibel väpnad
styrka af minst 350,000 man och af 3500 krigs-
fartyg — en styrka, fullkomligt tillräcklig att
motstå hvarje fientligt anfall, helst om en bättre
försvarsplan anordnades, om hufvudstaden med
ändamålsenliga befästningar skyddades mot fa-
ran af en öfverrumpling och vapendepöter, li-
kaledes skyddade mot en dylik, anlades i en
eller två af de norra städerna. Fördelarna
häraf torde knappt nog behöfva bevisas. De
skulle blilva dels en besparing istatsutgifterna,
således en lindring i skattebördorna, dels en
tillgång till andra nödvändiga och direkt gagne-
liga utgifters bestridande; en ökad känsla af
belåtenhet och således af sjelfständig medbor-
gerlighet hos nationen, omedelbart inverkande
på sinnesstämningen hos dess försvarare, i fall
de en gång behöfde kallas under vapen, och en
både ekonomisk och derigenom moralisk bättre
belägenhet för befälet. 228 (Forts.)
hans transporterande hem och bort, hans obe-
kantskap med sjömansyrket och hans ringa slöjd-
skicklighet, så skall det befinnas, att hans använ-
dande till arbete icke är en vinst för staten, utan
en betydlig förlust.