appskrämd, när han bröt sig in här. Men jag lyckte det var synd om den stackars Jack, och det tycker jag ännu, och hoppas alltid, att han skall bättra sig. Bättra sig! upprepade fru Wood med en föraktlig min. Han bättrar sig aldrig, förr än han kommer till galgen. Åtminstone älskar jag att tro det, fortfor Winifred. Men jag kan aldrig glömma, huru rysligt förskräckt jag blef den der natten, då inbrottet skedde. Ehuru ung jag då var, kommer jag ännu lifligt ihåg hvarenda omständighet. Jag hade icke lagt mig, utan jag satt appe, emedan jag sörjde öfver ert försvinnande, ilskade Thames. Då hörde jag plötsligen ett ällsamt buller, jag skyndade ut, och vid skenet af en blindlykta sig jag Jack Sheppard smyga sig uppföre trapporna, åtföljd af två sarlar, som hade flor för ansigtet. Jag skäms Itt söga, att jag blef så rädd, att jag ej tordes fopa — utan sprang och gömde mig. Tala inte om den saken vidare! ropade fru Wood. Hela min blod kommer i jäsning, när ag tänker derpå. Tror ni jag har glömt det? Blefi cke allt silfver och alla pengar bortstulNa? och flera af mina bästa klädningsr, bland: undra min favoritklädning; jag har aldrig kunnat få ett dylikt plagg sedan! Ja, om jag bara kunde komma åt dem, skulle jag låia hänga; lem allihop, det kan ni lita på. Skulle nån in n sådan händelse inträffa igen, så förklarar ag, alt jag aldrig lemnar herr Wood någon ro, örrän han låter straffa tjufvarne.n Jag hoppas något dylikt aldrig mer skall ända, min bästa vän, svarade Wood saktmoligt; men i sådan händelse är det tids nog att lå öfverlägga om hvad som bör göras. Låt dem försöka bara, om de vågal ropade ru Wood, som nu hade uppretat sig sjelf, så ut hon var i full passion; jag lofvar, att den