all, UC LdldUgiullt, INCH UPLaARLISKG AISLavll, SJV I lh Parlamentsledamot, samt en af Nya Englands koryfeer, sedan flera år ideligen drifvit den satsen, att le Brittiska författningen sedan 1688 endast är ett uppkok af det Venetianska Regeringssättet, den opopulära, den mest frihetsförtryckande af allal! statsförfaltni-gar, som någonsin funnits till ib verlden, samt att parlamentet oupphörligt ojortti nya inkräktningar på konungamaktens och denleg äkta folkfriketens bekostnad., (JF 4, spalt. 6 7.) b Med hvilket elegant och hyfsadt skrifsätt harlge icke vår professor här dokumenterat sin sanshi och hofsambet, redan i ardra numret efter pro-at grammets utgifvande? och tänk hvad han, som d: icke lefver uti någon låg springa, utan förmodligen residerar i tornet af Upsala domkyrka lic eller något annat politiskt observatorium medlm vidsträckt synkrets, måste väl känna opinionernalti i landet framför de liberala bladen! Skada blott, m att han är så illa närsynt. Hvad de engelskald tidningarna beträffar, och ursprungligen Times,lu som är elt slags publicistiskt haf, så kunna utan tvifvel hvarjehanda partiutfall der uppletas, af den som med förkärlek utplockar sådana, helst F som the Times åtminstone aldrig varit beryktad för någon serdeles samvetsgrannhet. Men i afseende på sjeliva saken känner något. hvar,! att de sednare årens parlamenter i England fö mer än några föregående fattat för folkets sakV och intressen fördelaktigare beslut än på 350 årli Itillförene, hvilket kanske just är det som gjort P: kamraterna både i Postiidningen och Tiden såh bösa emot den engelska representationen. Hvad al det nyss valda parlamentet angår, så tro vil! det bästa vara att se tiden an, huruvida ickelY äfven detsamma kan komma att stå profvet in-fi för en så opartisk domare som Tiden? Det s) bör slutligen tilläggas angående DlIsraeli, att d denne man, som förvärfvat sig ett namn såsomF romanförfattare, deremot såsom politisk person är ansedd såsom föga annat än en skojare, hvilp ken först sökte vinna aristokratiens gunst ge-b nom att slå sig på dess sida under en sorts!Y liberal fana, som han jemte några andra stack ; I upp såsom ett eget partis, hvilket de kallade det unga Englands, och som under svängande med fraser om den gamla folkfriheten och hi-h storiskheten m. m., hyllade högkyrkans och presterskapets makt samt en mängd andra ank tidemokratiska intressen. Numera är han likväl förskjuten af alla partier, och står qvarY mera såsom ett slags politisk kuffo, samt ärl? mycket illa medtagen af pressen nästan utan? undantag. (Forts. följer.) EEE ——————EE S — Angående den nya handtverksordningen, f refererar Söndagstidningen för i går (hvilken ej ; bör förblandas med Söndagsbladet) några an4 märkningar, framställda i en hos Kongl. Maj:t i underd. ingifven skrift. Innehållet af dessa! anmärkningar bekräftar hvad något hvar trodde ; sig kunna förutspå vid utgifvandet af den eljest L Ii så många hänseenden nyttiga författningen, att I Ide inskränkningar, som qvarstå i näringsfriheten, väl kunna tjena till att göra mycken för! argelse, men aldrig blifva till någon nytta. ! Detta gäller synnerligen om näringsfriheten på Ilandet, för hvilken vederbörande synas varit något skygga, enär t. ex. denna frihet derIstädes blifvit betydligt inskränkt emot förut i afseende på s. k. gerningsmäns rättigheter. I Bland dessa inskränkningar är äfven en som fastställer, att den handtverkare, som håller verkstad inom en half mil från stad och icke lär borgare, skall till stadens kassa erlägga lämpllig afgift. Nu förekommer det, och har blifvit lanmärkt af bandtverksföreningen i Eskilstuna, att den staden och Thborshälla ej ligga mer än en half mil ifrån hvarandra, och att då flere hbandtverkare äro bosatte i de fem närgränsande socknarna, som ej räkna en half mil till nåflgondera staden, så vet föreningen icke till hvilIkendera staden de skola skatta. Denna fråga har Kongl. Maj:t ej fonnit utgöra föremål för dess omedelbara pröfnirg, bvilket ock synes Mrigtigt. ;I I öfrigt förekomma i merberörde skrift bland Jannat följande anmärkningar, hvarvid Kongl. Ma:t dock ej funnit anledning att fista afselende: 8 35, hvilken stadgar, att lärlingskontraktet må anses hafva förfallit, då lärling varder till gesäll anItagen, anser fabriksföreningen lända till skada, särIskildt hvad smidesyrket beträffar, både för mästaI ren, lärlingen och yrket: för mästaren derigenom, 1 jatt den möda och kostnad, han nedlagt vid lärlin. igens inlärande i yrket, blir förspilld, då denne genom ifrågavarande stadgande erhåller rättighet attl . skilja sig från en läromästare just vid den tiden, Jdå någon nytta skulle kunna af honom dragas; vidare derigenom att en fabrikant, då han ej kan vara I lsäker om att få behålla sin arbetspersonal oförminskad, ej blir i stånd att på bestämd tid leverera ett bestäldt arbete; och slutligen derigenom, att ifrågar varande stadgande gifver den ene mästaren tillfälle latt locka till sig den andres arbetare, för att af aldem genast draga nytta, utan förutgången nedlagd , I kostnad och möda. För lärlingen uppkommer oer4 d (AA mA AA —A 5 — le —n sättlig skada genom, hvad som torde inträffa, att mästare, för att draga någon nytta af honom, ej meddelar honom kännedom af alla till yrket höran-Ide delar, utan fördröjer med något till kontraktets Clsista tid. Då lärlingen likväl bar lätt att få gesällNi bref, emedan vid profvets afläggande afseende en-Idast fästes på dess beskaffenhet, men ej på den tid, alsom åtgått till dess förfärdigande, lider äfven sjelfva yrket skada af omförmälte stadgande. Fabriksför, eningen bönfaller derför, att lärling måtte förbindas n qvarstanna hos sin mästare så lång tid lärlingskon-traktet innehåller, äfven om han under tiden blifvit till gesäll antagen. Sednare delen af 8 35 stadgar, att för andre arbetare (än lärlingar och gesäller) vid fabrik må tjenstetiden icke till mindre än sex månader beIstämmas,. Härvid gör fabriksföreningen den an7 I märkning, att stadgandet ej är tillämpligt för Eskilsaltuna fabriksoch manufaktur-inrättning, emedan på 2, verkstäderna användas soldater, torpare m. fl., hviln ka ej kunna antaga tjenst och hvilkas biträde ej . Iheller behöfves för längre tid, äfvensom afsigkomna Imanufakturister arbeta än på den ena, än på den