all, UC LdldUgiullt, INCH UPLaARLISKG AISLavll, SJV I lh
Parlamentsledamot, samt en af Nya Englands ko-
ryfeer, sedan flera år ideligen drifvit den satsen, att le
Brittiska författningen sedan 1688 endast är ett
uppkok af det Venetianska Regeringssättet, den
opopulära, den mest frihetsförtryckande af allal!
statsförfaltni-gar, som någonsin funnits till ib
verlden, samt att parlamentet oupphörligt ojortti
nya inkräktningar på konungamaktens och denleg
äkta folkfriketens bekostnad., (JF 4, spalt. 6 7.) b
Med hvilket elegant och hyfsadt skrifsätt harlge
icke vår professor här dokumenterat sin sanshi
och hofsambet, redan i ardra numret efter pro-at
grammets utgifvande? och tänk hvad han, som d:
icke lefver uti någon låg springa, utan förmod-
ligen residerar i tornet af Upsala domkyrka lic
eller något annat politiskt observatorium medlm
vidsträckt synkrets, måste väl känna opinionernalti
i landet framför de liberala bladen! Skada blott, m
att han är så illa närsynt. Hvad de engelskald
tidningarna beträffar, och ursprungligen Times,lu
som är elt slags publicistiskt haf, så kunna utan
tvifvel hvarjehanda partiutfall der uppletas, af
den som med förkärlek utplockar sådana, helst F
som the Times åtminstone aldrig varit beryk-
tad för någon serdeles samvetsgrannhet. Men
i afseende på sjeliva saken känner något. hvar,!
att de sednare årens parlamenter i England fö
mer än några föregående fattat för folkets sakV
och intressen fördelaktigare beslut än på 350 årli
Itillförene, hvilket kanske just är det som gjort P:
kamraterna både i Postiidningen och Tiden såh
bösa emot den engelska representationen. Hvad al
det nyss valda parlamentet angår, så tro vil!
det bästa vara att se tiden an, huruvida ickelY
äfven detsamma kan komma att stå profvet in-fi
för en så opartisk domare som Tiden? Det s)
bör slutligen tilläggas angående DlIsraeli, att d
denne man, som förvärfvat sig ett namn såsomF
romanförfattare, deremot såsom politisk person
är ansedd såsom föga annat än en skojare, hvil- p
ken först sökte vinna aristokratiens gunst ge-b
nom att slå sig på dess sida under en sorts!Y
liberal fana, som han jemte några andra stack ;
I
upp såsom ett eget partis, hvilket de kallade
det unga Englands, och som under svängande
med fraser om den gamla folkfriheten och hi-h
storiskheten m. m., hyllade högkyrkans och
presterskapets makt samt en mängd andra an- k
tidemokratiska intressen. Numera är han lik-
väl förskjuten af alla partier, och står qvarY
mera såsom ett slags politisk kuffo, samt ärl?
mycket illa medtagen af pressen nästan utan?
undantag. (Forts. följer.)
EEE ——————EE
S
— Angående den nya handtverksordningen, f
refererar Söndagstidningen för i går (hvilken ej ;
bör förblandas med Söndagsbladet) några an- 4
märkningar, framställda i en hos Kongl. Maj:t
i underd. ingifven skrift. Innehållet af dessa!
anmärkningar bekräftar hvad något hvar trodde ;
sig kunna förutspå vid utgifvandet af den eljest L
Ii så många hänseenden nyttiga författningen, att I
Ide inskränkningar, som qvarstå i näringsfrihe-
ten, väl kunna tjena till att göra mycken för- !
argelse, men aldrig blifva till någon nytta. !
Detta gäller synnerligen om näringsfriheten på
Ilandet, för hvilken vederbörande synas varit
något skygga, enär t. ex. denna frihet der-
Istädes blifvit betydligt inskränkt emot förut i
afseende på s. k. gerningsmäns rättigheter.
I Bland dessa inskränkningar är äfven en som
fastställer, att den handtverkare, som håller
verkstad inom en half mil från stad och icke
lär borgare, skall till stadens kassa erlägga lämp-
llig afgift. Nu förekommer det, och har blifvit
lanmärkt af bandtverksföreningen i Eskilstuna,
att den staden och Thborshälla ej ligga mer än
en half mil ifrån hvarandra, och att då flere
hbandtverkare äro bosatte i de fem närgränsande
socknarna, som ej räkna en half mil till nå-
flgondera staden, så vet föreningen icke till hvil-
Ikendera staden de skola skatta. Denna fråga
har Kongl. Maj:t ej fonnit utgöra föremål för
dess omedelbara pröfnirg, bvilket ock synes
Mrigtigt.
;I I öfrigt förekomma i merberörde skrift bland
Jannat följande anmärkningar, hvarvid Kongl.
Ma:t dock ej funnit anledning att fista afse-
lende:
8 35, hvilken stadgar, att lärlingskontraktet må
anses hafva förfallit, då lärling varder till gesäll an-
Itagen, anser fabriksföreningen lända till skada, sär-
Iskildt hvad smidesyrket beträffar, både för mästa-
I ren, lärlingen och yrket: för mästaren derigenom,
1 jatt den möda och kostnad, han nedlagt vid lärlin-
. igens inlärande i yrket, blir förspilld, då denne ge-
nom ifrågavarande stadgande erhåller rättighet attl
. skilja sig från en läromästare just vid den tiden,
Jdå någon nytta skulle kunna af honom dragas; vi-
dare derigenom att en fabrikant, då han ej kan vara
I lsäker om att få behålla sin arbetspersonal oförmin-
skad, ej blir i stånd att på bestämd tid leverera ett
bestäldt arbete; och slutligen derigenom, att ifråga-
r varande stadgande gifver den ene mästaren tillfälle
latt locka till sig den andres arbetare, för att af
aldem genast draga nytta, utan förutgången nedlagd
, I kostnad och möda. För lärlingen uppkommer oer-
4
d
(AA mA - AA —A 5
—
le
—n
sättlig skada genom, hvad som torde inträffa, att
mästare, för att draga någon nytta af honom, ej
meddelar honom kännedom af alla till yrket höran-
-Ide delar, utan fördröjer med något till kontraktets
Clsista tid. Då lärlingen likväl bar lätt att få gesäll-
Ni bref, emedan vid profvets afläggande afseende en-
-Idast fästes på dess beskaffenhet, men ej på den tid,
alsom åtgått till dess förfärdigande, lider äfven sjelfva
yrket skada af omförmälte stadgande. Fabriksför-
, eningen bönfaller derför, att lärling måtte förbindas
n qvarstanna hos sin mästare så lång tid lärlingskon-
-traktet innehåller, äfven om han under tiden blifvit
till gesäll antagen.
Sednare delen af 8 35 stadgar, att för andre ar-
betare (än lärlingar och gesäller) vid fabrik må
tjenstetiden icke till mindre än sex månader be-
Istämmas,. Härvid gör fabriksföreningen den an-
7 I märkning, att stadgandet ej är tillämpligt för Eskils-
altuna fabriks- och manufaktur-inrättning, emedan på
2, verkstäderna användas soldater, torpare m. fl., hvil-
n ka ej kunna antaga tjenst och hvilkas biträde ej
. Iheller behöfves för längre tid, äfvensom afsigkomna
Imanufakturister arbeta än på den ena, än på den