— HERTIGENS AF PRASLIN PRÄKTIGA GODS, VAUX LE PRASLIN, ligger i grannskapet af Melun, är furstligt bebygdt och har en park af omkring 600 tunnland. Fordom hette det Vaux le Vicomte. Under Ludvig XIV kom det i händerna på den beryktade finanskarlen Fouquet, som lät inreda det med allt det prål, som plägar utmärka en öfvermodig uppkomling. Slott och trädgård kostade honom 48 millioner livres (9 millioner rdr bko); han inköpte tre hela byar, hvilkas tomter och ägorymder lades till slottsträdgården; också ansågs denne för den präktigaste trädgård i Europa, med undantag blott af dem i Versailles, Marly och St. Cloud. Ludvig XIV tyckte väl icke särdeles om sin financiers högfärd, hvilken ohöljdt uttalade sig i valspråket på hans vapensköld: Quo non ascendam?; (Hvart skulle icke jag stiga?) — men sådant bindrade icke den stolie envåldskonungen at stundom hedra parvenyens anliggningar med sin höga närvaro. Vid sådana tillfällen gaf Fouquet de ståtligaste fester i Vaux. Den sista bland dessa utmärktes derigenom, att les Comådiens de Sa Majesten, d. v. s. Molieres tropp, der uppförde den store dramaturgens Facheux, hvartill Fouquets gunstling, Pelisson, hade skrifvit prologen. Festgifvarens grannlåt och slöseri väckte allmän förundran, men bekräftade för öfrigt det gamla ordspråket, att högmod går för fall; ty några få dagar efier besöket lät den kongl. gästen häkta både sin värd och dennes skyddling; och Fouquet skulle sedan snart ha varit glömd, om icke La Fontaine bade egnat bonom en vacker elegi. — Ef:er Fouquet fick Vaux le Vicomte den ryktbare markisen af Villars till ägare, och sedemera dennes son, men som lät trädgårdens kostsamma anläggningar, dess vattenkonster och bildstoder, förfalla. Slutligen köptes det af en hertig af Praslin, som var sjöminister; och det har alltsedan stadnat qvar i denna slägts ägo. Under revolutionen blef åtskilligt derpå förstördt; men om det storartade i de ännu bibehållna byggnaderna kan man döma deraf, att blotta takens reparation nyligen kostade nära en million francs.