LITTERATUR.
Tal om behofvet af en förbättrad fattigvård
samt om inrättandet af Skyddsföreningar,
hållet i Amsterdam den 22 Januari 1842
af W. H. Suringar, ordförande i förenin-
gen för ärliga och flitiga fattigas undsätt-
ning. Jemte utdrag af ett bref från en
handlande i Amsterdam i samma ämne.
Stockh. Hörbergska boktr., 1847. På C.
A. Bagges förlag.
(Slut fr. gårdagsbl.)
Jemte herr Suringars tal meddelar ifrågava-
rande lilla skrift ett utdrag af ett bref från
en handlande, född i Holland af svenska för-
äldrar, dateradt Amsterdam d. 43 Juni 4847,
innehållande åtskilliga upplysningar om den
praktiska tillämpningen af de grunder herr Su-
ringars tal framställer, i afseende på en för-
bättrad fattigvård, samt de ringare folkklasser-
nas uppmuntran till arbetsamhet och sedlighet.
— Vi förmoda att läsaren skall med nöje in-
hemta följande utdrag af nämnde skrifvelse:
Sällskapet består af omkring 500 ledamöter, hvilka
årligen erlägga minst 2 gyllen (en gyllen — 4 rdr
2 sk. sv. bko); dock gifva många mera. Den som
förbinder sig att årligen inbetala 40 gyllen, förvärf-
var sig derigenom rättighet, att till föreningens vård
och beskydd rekommendera ett fattigt hushåll. För
hvarje tiotal af gyllen man erlägger mera än de
första 10, har man rättighet att rekommendera ett
nytt hushåll. Föreningens bestyrelse utgöres af en
president eller ordförande, en vice ordförande, en
kassaförvaltare, 2:ne kommissarier och en sekrete-
rare. Jemte och under denna bestyrelse utöfva 22
bildade fruntimmer, gifta eller ogifta, det så kallade
patronatet, eller beskyddet öfver de fattige. Hvarje
fruntimmer har minst 5, men icke öfver 10 hus-
håll, under sin tillsyn. Af dessa 22 fruntimmer
väljas de mest ansedde och erfarna samt de som
visa mesta håg och nit för saken, att deltaga uti
bestyrelsens sammankomster. Hvarje första tisdag i
månaden är bestyrelsen samlad, för att emottaga de
personer, som genom kontribuerande ledamöter blif-
vit rekommenderade, medelst skriftlig uppgift på
dertill serskildt inrättade tryckta biljetter eller kort.
Man har funnit det behöfligt, att, under löfte om
anskaffande af arbete, bereda sig en gällande an-
ledning att hafva en viss uppsigt öfver de rekom-
menderades husliga förhållanden. Det är och blir
alltid en ganska kinkig fråga: huru man skall för-
hjelpa den fattige till något arbete. Hittills ha yi
till det mesta fått inskränka oss till att endast upp-
taga fattiga flickor och hustrur, för att låta dem sy
allt hvad som kan förekomma. Regeln är, att hvarje
fattig qvinna, tillhörande föreningen, får syarbete
till belopp af 60 cent (30-skill. bko)i hvarje vecka.
Meningen är att detta arbete endast skall vara ett
litet understöd, som för en hustru ieke kräfver mera
tid än att hon kan förrätta det med någon ansträng-
ning under mellanstunderna af den tid hon nödgas
använda på vården om sitt hushåll.
För ett par år sedan ådrog sig en annan sak
föreningens uppmärksamhet, hvarigenom vi dels vun-
nit ett allmännare deltagande, dels verkat åtskilligt
godt. Vi begärde neml. uppgift på när någon be-
höfde ett tjenstebiträde, vare sig al man, hustru,
flicka eller gosse. -Så fört en sådan uppgift ingick,
genomletade vi vårt register, och gålvo 3 å 4 per-
soner, som vi ansågo mest lämplige, anvisning hvart
de skulle vända sig, och försågo dem med ett af oss
undertecknadt rekommendationskort. Härigenom ha
vi lyckats placera alla våra fattigas barn,som lem-
nat skolan, och vi hafva således varit dem en hjelp
i ett af deras lifs vigtigaste momenter, neml. vid
deras första steg, att genom eget arbete förtjena sitt
bröd. Den sammanlagda lön, som vi på detta sätt
ers RA AF tera