Article Image
SrBOTzTODHY, Med södra snällposten ankommo på f. m. tidningar från Paris af den 25 och från Hamburg af den 28 Augusti. PORTUGAL. Den not, som de intervenerande makternas sändebud, hrr Varennes, Seymour och Ayllon, afgifvit till drottningen, är nu till sitt innehåll känd. Man finner deraf, att deri bestämdt erinras om, huru protokollet af den 24 Maj, angående den i London hållna konferensen, innehåller löften, hvilkas uppfyllande icke tål uppskof, men som ännu äro ouppfyllda. Det erkännes, att kronans rätt är att välja rådgifvare och att det icke kan vara meningen att äfven på det aflägsnaste sätt kränka detta eller något annat drottningens konstitutionella prerogativ; men som nuvarande kabinett bestod, då protokollet undertecknades, så följer deraf, att den deri u:lofvade minister-förändring just angår detta kabinettet och att löftet om ett nytt insättande afser det som följa skall. I slutet säges, att då sändebuden derföre gemensamt begära uppfyllandet af löftet i denna del, fullgöra! de en pligt, under det att de makter, som de representera, ega en rätt dertill. Under den 40 Aug. besvarades noten af regeringen; ministern Bayard har undertecknat svaret, som innehåller en mängd handlingar, åberopade såsom bevis, att makternas förra ord och h2ndlingar stå i strid med hvad nu yrkas, samt alt den nya minister, som i protokollet menades, just är den mnuvarande(!). Vidare säges, att en minister-förändring, under närvarande kritiska omständigheter, vore högst vådlig, samt; slutligen, att om de allierade makterna gifva, en uttrycklig garanti, att thronen kan skyddas mot insurgenterna, så skulle nuvarande mini-; strar med största nöje ingifva sina afskedsansökningar. Det synes inga tecken till de andra löftenas, uppfyllande; men deremot omtalas, att regeringen vill föröka armeen med 40,000 man,! oaktadt den ej kan betala solden åt den som finnes. — Emellan Jose Cabral och Saldanha; skall brytningen blifva allt starkare. — Municipalvalen skulle nu ske. SPANIEN. Konungen hade i en lång sammankomst med inrikesministern begärt ctt uppskof med försotingen mellan honom och Drotiningen, och yrkat 4 månaders. Om Drottningen icke derunder gifver honom anledning till bekymmer och klander, så vill han bjuda henne handen till! försoning. Det synes att Konungen anser sig förmoda, att man bar särskilda skäl till att bemöda sig om en snar försoning, och derföre begär han fyra månaders betänketid. Imedlertid lär denna tid anses för lång, så att Pacheces minister begärt sitt afsked. Hertigen och hertiginnan af Sisa, son och sonhustru till infanten Don Francesco, hade d. 24 Avg. kommit till Bayonne, der grefve Altamira väntade dem. I afvaktan på en våld-! sam krisis börja de mesta notabiliteter af progressistpartiet att lemna Spanien. Olozaga hade redan kommit till Frankrike, och Lujan, Gonzalez, Gandera m. 1. följde honom; flera väntas. FRANERIKE. Hertigen af Choiseul-Praslin afled den 0 Augusti kl. 5 e. m. i Luxembourgs fängelse.! Orsaken till hans död bar blifvit undersökt och intygad af läkare. Det är icke blott med opium utan äfven med arscnik, taget i stor myckenhet, som hertigen förgifvit sig, i den stund ban märkte bevisen blifva sådana, att hans arresterande och anklagande var oundvikligt. De myckna kräkningar, som besvärade honom sedan onsdagsaftonen, synas hafva fördröjt giftets verkan, som likväl om söndagen återtagit all sin kraft. Under de förhör i fängelset, som kanslern Pasquier och utsedde kommitterade försökte att hålla med honom, var hans tillstånd redon så svårt, alt han knappast kunde tala. Han. svarade på frågorna endast någon gång: jag vet det ejp, vändande hufvudet åt andra sidan; och försöket att låta honom nyttja bad måste inställas, så svag var han. Man mås!e bära och vända honom såsom ett barn. Det har visat sig, af flera intyg, bref m. m., 1 att missämjan emellan makarne räckt flera år. Den har äfven varit bekant för svärfadern marskalk Sebastiani, som i bref sundom med skarphet förehållit hertigen hans uppförande mot sin maka. Hertiginnans kropp har varit grufligt sargad; öfver 30 sår beskrifvas. Äfven på hertigens kropp har man funnt märken och skråmor, som visa alt hertiginnan sökt kämpa mot sin mördare. En mängd omständigheter hafva förenat sig, att bestyrka de uppgifter om mordet,

3 september 1847, sida 2

Thumbnail