har icke kunnat utrönas. (C. Vv.) BLANDADE ÄMNEN. FÖRBÄTTRING VID VINDFÅNG I URVERE OCH ANDRA MACHINERIER. Åf professor M. H. Jacobi i Petersburg. Uppfinnaren erinrar att ändamålet med vindfången i machinerier är, att genom det hinder som luften utöfrar, motväga den vexande hastigheten vid drifkraftens (t. ex. tyngdens) jemna verksamhet; men att denna inrättning, i dess vanliga skick medför följande olägenheter: 4) Man behöfver en mycket sammansatt utvexling af bjul och dref, hvilka måste vara så mycket sorgfälligare utförda, ju större deras omloppshastighet är; 2) Innan rörelsen uppnår sin största hastighet, måste den alltid fortfara en märkbar tid; 3) Vid rörelsens tvärstadnande genom någon hämningsanstalt, utsättes hela hjulsystemet för en våldsam påkänning, häftigare i mån af rörelsens hastighet och de i rörelse befintliga delarnes massa. — Jacobis förbättring består nu i att omgifva vindfånget med olja i stället för luft. För detta ändamål sitter vindfånget på en lodrät axel, hvars ena panna befinnes i bottnen på ett slutet kärl, fyldt till en del med olja. Vid sådana tillfällen, då föränderliga motstånd förekomma, kan man med någon af axlarne förena en regulator, liknande dem på ångmachiner, som förändrar oljans höjd eller vindfångets nedsänkning deri. Jacobi har till Vetenskapsakademien i Petersburg öfverlemnat ett slags urverk, som är försedt med den nya vindfångskonstruktionen. Ändamålet med detsamma var att åt en vertikal bricka, som ofta måste tvärstadnas, och stundom blott bör genomlöpa 40? vinkel i minuten, gifva en omloppshastighet af 135 hvarf i minuten, under det att vindfånget gör 85 hvarf på samma tid. Vindfånget har 4 vingar, om 7s tums längd och s tums höjd. Denna konstruktions företräden bestå 4) i dess enkelhet; 2) deri att urverket på omärkligt kort tid uppnår sin största rörelsehastighet; och 3) att vid brickans eller den på densamma fästade visarens tvärstadnande, verket icke erfar den ringaste skakning. — Skörden af trädgårdsfrukt visar sig öfverallt i Tyskland utomordentligt gifvande; uti storhertigdömet Nassau, der hertigen tillåtit landtfolket kostnadsfritt hemta störar från kronoparkerna till stöd för grenarne, hafva 80,000 dylika af skogsförvaltningen blifvit utlemnade. — VAGNSFJEDRAR AF KAUTSCHU. Till en början användas sådana ännu blott på vagnarne för jernvägar; men det företräde, som de visat framför stålfjedrar, anses snart komma att skaffa dem plats på alla andra slags åkdon och uttränga stålfjedrarne. Detta nya bruk af kautschu har egentligen uppkommit genom behofvet att mot sammanstötningen emellan de efter hvarandra följande vagnarne på en jernväg kunna begagna något på en gång mera spänstigt och mera oeftergifligt medel än svålfjedrar. Till de mellan vagnarne befintliga knuffare (buffers,) har man slutligen funnit kautschu öfverträffa allt. Den måste dock vara blandad med svafvel, eller, som det i England kallas, vulkaniserad, för att äga de önskade egenskaperna; men sålunda beredd, har den blifvit utsatt för sammantryckning genom slag och stötar om 69 till 400 tons kraft, så i sommarhetta, som i den starkaste vinterköld, och utan att efter tryckets upphörande hafva förlorat det minsta i sin form eller sin motståndskraft. — MoODERLIG OMTANKA Under innesarande säsong för la haute volte i London har inträffat, att tre unga damer blifvit enleverade och att alla tre i natt och töcken lemnat föräldrahuset, utan att medtaga det minsta af sin garderob och ej ens någonting af sitt linneförråd. Orolig öfver en sådan flykt, efter utseende i Evas kostym före syndafalliet, föll det en omtänksam lady nyligen in att uppköpa det nödigaste som kunde behöfvas till ressutrustning vid ett sådant tillfälle och låta fördela det i tre koffertar, som sedan ställdes i husets förstuga. När detta var i ordning, kallade hon sina tre döttrar och besvor dem, att icke glömma reskofferten, i fall någon af dem ärnade sig bort i smyg. — Ud Halifax inträffade en egen katastrof vid det tillfälle då m:r Wood, skattkammarkansleren, ville, enligt bruket vid parlamentsval, tala till valmännen och innevånarne i Halifax. M:r Wood ankom till samlingsrummet kl. 8 om aftonen, åtföljd af en af de rikaste köpmännen i staden, m:r Ackroyd, hos hvilken han tagit in, jemte flere vänner. På en talares förslag intog m:r Ackroyd ordförandeplatsen och öppnade sammankomsten med ett tal, deri han försvarade regeringen. Han ordade vidlyftigt och mycket ifrigt, serdeles om uppfostringsanstalterna. Med exaltation utropade han: pUträttas ingenting, för att upplysa edra barn? Och hvarför motsätter ni er då regeringen? Efter dessa ord sjönk hans ansigte mot bordet. Han fick ett slaganfall och afled inom få ögonblick, oaktadt läkarebjelp ofördröjligen anskaffades. Församlingen åtskiljdes med bestörtning. — Uti Philadelphia har, enligthvad cn fremmande tidning berättar, utkommit en förordning, hvilken vid vite af ifrån 390 till 600 dollars, förbjuder att upplåta rum för spel el!er tillstädja sådant hemmå, samt stadgar penitentiär-fångelse ifrån ett till 5 års tid och böter från 60 till 600 dollars för den som offentligen uthyr speleffekter eller håller spelhus. Derjemte äro konstaplar och fiskaler vid 30 till 500 dollars vite ålagda att vaka öfver denna författningens efterlefnad. 20— MÄRKLIG KAPPsIMNING. Uti en tysk tidning läses följande: Den 43 sistl. Augusti kl. 7 på morgönen företogo sig åtta manspersoner en kappsimning ifrån Wien, nedåt Donau. Sex af dem blefvo efter 2:ne timmar så uttröttade, att de måste söka land; en vid namn Grön samm ända till Teben, der den ungerska gränspålen står, och den åttonde, Pomeisl, ända fram till Pressburg, dit han framkom kl. 2 e, m., samt emottogs med hurrarop och styckeskott. Mellan Wien och Pressburg är 40 mil till lands och 42 till sjös; och lord Byrons bekanta simning öfver Bosforen är således blott en barnlek mot detna. — Berättelsen torde likväl tåla en när mare bekräftelse. ARNESEN IT AST ESTATE ENSE TK TETN