3PJOKROL Den i går uteblifna utländska pos:en öfverl Stralsund ankom i natt. Tidningarne med densamma äro af äldre datum, än de, som i går erhöllos med ångfartyget från Läbeck. FRANKRIKE. Man har ej ännu närmare detaljer om mordet på hertiginnan af Choiseul-Praslin, än de med gårdagsposten meddelade. Hertigen skall dagen förut, efier ankomsten till Paris, besökt en fröken de Luzy, som i sex år varit guvernant ör bertigens döttrar (ban bar med hertiginnan 3 söner och G döttrar), cch som af hertiginnin, i anledning af misstänkt förhållande till hertigen, blifvit någon tid förut afskedad, med ett årligt underhåll. Som ett bref från fröken fanns i hertigens papper, har hon, på misstankar om kännedom af mordanläggningen, blifvit häktad. Den mördades fader, marskalk Seb stiani, var i Gentve, emedan hon, på resan till Corsica, för sjukdom måst der qvarstadna. Underrätte!se hade afgått till honom om olyckan, och man befarade, att den skulle verka häftigt på den gamle krigarens och statsmannens lifskrafter. Familjen Praslin skall härstamma frin de gamla gre:varne af Champagne. I Paris troddes bestämdt, att drottning Isabella i Sparien fromhärdar oåterkalleligt i sitt beslut att abdikera. Hon har för länge sedan skrifvit derom till sin syster och, på hennes uppmsning att derifrån afstå, sagt sig besluten, om man hbindrar henne derifrån, att resa till Paris och der utfärda afsägelsen. Hennes stindiga tal är: att vara drottning är att vara slafvinna, och då bon en gång nyligen åsett en tjurfäktning, har hon högt yttrat till sina hofdamer: jag ville gerna se min krona på denna rasande tjurs horn. STORBRITANNIEN. Af parlamentsvalen återstodo endast 2, hvilkas resultat ännu ej var kändt vid postezrs afgång. Drottningen hade på sin resa till Skottland ankommit till Ga gow, och der blifvit emottagen med mycket jubel. Drottningen har låtit erbjuda Espartero en pension af 2000 sterling årligen, att åtnjuta så länge tilldess han kunde återvända till Spanien. Espartero bar dock ej antagit anbudet, ehuru hans förmögenhetsomständigheter ej äro sådane, ait han kan fortfara att vistas i ett land, der lefnadskostnaden är så dryg, som i England, hvarföre det är hans afsigt att med sin femilj begifva sig till något annat land, der man kan lefva för billigare. Han hade äfven vägrat att emottaga de understöd, flere af hans vänner i England erbjudit honom. ITALIEN. Oroligheterna i Kalabrien berättas nu hafva förvandlat sig till öppet krig, i synnerhet långsåt kusten vid Scylla. Regeringen ditsänder oupphörligt troppar från Neapel. Ministern för allmänna undervisningen har, utan uppgift om anledningen, utfärdat en befallning till samtliga läroverken alt inställa föreläsningarne i filosofien. I Neapel hade några hundra bland dei mest ansedda och förmögna invånarne ingifvit en underdånig ansökning, beledsagad med reformförslag, om afbjelpande af en mängd uppenbara missbruk vid förvaltningen; den förkastades, utan vidare åtgärd. Den 7 Augusti utkom en kungörelse, hvari 20 kalabresiska röfvare uppräknas och uppmanas att inom 44 dagar inställa sig till ransakning i Cosenza, eller i vidrigt fall anses fågelfria. Belöning utlåfvas åt den, som efter denna anståndslid dödar dem. Den blodshämd, som i Cosenza tagits på domaren, som dömde de mot österrik.ska väldet upproriske bröderna Bandiera (österrikiske amiralens söner) till döden, var ryslig. Han blef bunden på en åsna och under allmänt hån kringförd i staden, samt derefter lefvande flådd, hvaraf han doz. I Ferrara fortsattes österrikiska tropparnes patrulleringar på stadens gator om nätterna, i trots af kardinal-legaten Ciacchis protester. Österrikiske. kommendanten på fästningen, general Auersberg, påstår, med åberopande af befallningar från österrikiske öfverbefslhafvaren i Lombardiet, grefve Radetzki, att både i staden och på fästningen endast bör finnas österrikisk garnison, och att kommendanten äger att ensam utdela lösen. Härigenom måste det nya nationalgardet bringas i overksamhet, så framt det icke skall äfventyra att föranleda ett krig med Österrike. Kommendanten hade erbjudit kardinalen en lifvakt af sina troppar, men kardinalen svarade, att nationalgardet vore hans bär sta lifvakt. Nationalgardet var ännu den 41 Augusti inskränkt till vakthållningen inom 1legatens slott och vid statens offentliga byggnader; men afvaktade order från Rom för att äfven återtaga nattprulleringen. Grefve Romanini, generalinspektör för romerska nationslgardet, anlände till Bologna den 40 Augusti och afreste den 41 dersfrån till Ferrara. Nationalgardets nödvändighet för Kyrkostatens lugn bekräftar sig nu mera dagligen; ty i flera trakter har dess mellankomst behöfts för att afstyra små folkupplopp, som blifvit tillställda under föresändning ef dyrheten på spannemål, men hvilka vid närmare undersökning befunnits underblåsta af hemliga emissarier, medelst penningeutdelningar. I Rom har kardinalstatssekreteraren låtit tillställa dervarande diplomatiska corps en cirkulärnot, innehållande protest emot österrikiska åtsärderna i Ferrara. Noten är egentligen blott