PREUSSEN OCH TYSKLAND.
(Forts. fr. AZ 493.)
Dessa medel finna vi sammanparade hos je-
suitismen. Katolicismen skall och måste för
närvarande heit och hållet sammanfalla med
jesuitismen, som är dess sista metamorphos.
Till eti högsäte för ofvanberörde katholicismens
ansträngningsr, att motarbeta sin förestående
upplösning, hade man utsett Trier, hvarest pre-
sterna trodde sig begå ett klyftigt knep, då de,
genom upplåget med den heliga rockenp, ställ-
de vidden och varaktigheten af deras makt på
prof. De hade icke betänkt, att bristen af en
söm i den heliga rocken, kunde anses jemngod
med en lucka i deras romerska generalissimus
vida mentel. En ef deras fordna embetsbröder
kom på det infallet, att skrifva en konstkritisk
granskning öfver den trierska komedien. Tids-
andan fann sig träffad af detta tillfälliga anfall
och de romerska fåren, för hvilka det blifvit
alltför gqvalmigt i deras gamla stall, började, på
det gifna tecknei, löpa flockvis uti en ny fålla.
Då, i vanliga fall, historien blott i små sum-
mor plägar afbörda sig sin skuld till förnuftet,
så måste man, ur denna synpunkt, icke för-
akta att anteckna nykatholicismens uppkomst,
såsom en historisk märkvärdighet, ehuru det
för förnuftet kan vara likgiltigt, om folket är
katholskt med, eller utan påfve; åtminstone är
den omständigheten af politisk vigt, att nyka-
tholikerna icke kunna utbyta det romerska