ee nn
Härpå erhöll ban följande svar:
Baron!
Hvad zigenerskan lofvat, håller grefvinnan..
1 morgon afton kl. 6 vintas ni i paviljonger
vid stranden, till venster i parken, af I
Therese Stålbrand.
Hvem af oss andra Adams unga söner skulle
ej bl.fva förtjust af att från ett vackert frun-
timmer erhålla en biljett, hvaruti nämnes om
löftenn, klockslag och en paviljong i en parko.
Men Selim kärde icke ett enda tecken till fröjd:
han suckade deremot med Frithiof:
En dikt jag minnes om Balders Nanna,
Men sanning finns ej på mensklig panna.
Det finns ej trohet i menskobröst — j
När svcket lånte min Ingborgs röst.
Dagen efter sedan denna brefväxling ägt rum,
sade Selim sig på eftermiddagen vila företaga
en exkursion ut åt sjön och, åtföljd endast af
en roddare, begaf han sig på väg i den lilla
ökstocken. Den vackra sjön, med sin rikedom
pr holmar och näs, ble! deck nu ganska förbi-
sedd; men när kl. var Sex, landade ökstocken
å stranden af parken vid Stålnäs. Roddaren
fick befallning att vänta tills Selim återkom,
och denne sistnämnde följde, såsom den Illa
bilje:sten bestämt, gångstigen till venster. Snar
uppnådde han den lilla nälta, i italiensk sti
uppförda paviljongen, och det var icke uan
-hjeriklappning, sem hen Jade handen på låset,
öppnade och steg in.
Det rum dit Selim zu intä? en Min
dre, sirdeles treflig och smakfult 3. den
; stod en scffa med svältande kuddar, ÖT
en Längdo gröna sidengardiner. Don
ena väggen upptogs till större delen af en ki-
nesisk volid:e, i hvilken en hel koloni ef kana-
riefoglår qvititrande och drillinde flaxade om-
kring, säkert inbillande sig vara fria, som fo-
geln på qvista, En glasdörr, också behöngd