noOjl OMSYdath I Sbll. YCURA d UtCUla VY SSelbit sin andra månadssammankomst, som bevistades: af omkring 400 personer, hvaribland flera fruntimmer oeh flera ledamöter af bildnings-cirkelao.j Hr auditören C-derschjöld hade till föreningen inlewmnat en skrifvelse till svar å de i en föregående sammankomst, af hr justitiekanslern von Koch och kapten Lindeberg mot hans förslag till föreningens verksamhet gjorda aninärkningar. Denna skrifvel-e, såtom utgörande endast en reservation, lades till hasdlingarna. Då uppläsningen af hr Cederschjölds skrift,! i anseende till dennas lingd, utdragit över en! timma, hemstälide hr L. J. Hjerta, om icke; beslut borde fattas, att vid alla sammankmster skriftliga anföranden, som icke omedelbart röra de enligt dagordningen förekommande frågor, måtte uppläsas sist. Ordföranden deremot! ansåg, att bestyrelsen icke borde ovilkorligen! bindas vid ett sådant föredragningssätt, som den likväl i allmänhet ville följa. Hr ordföranden ti:lkännagaf, att de i matrikeln antecknade ledamöternas antal utgjorde! 60, hvarfsrutan åtskilliga hade tecknat sig å lösa listor. Den vid förra sammankomsten af hr L. J. Hj-rta omnämnda skri!t af friherre von Bhe-! der bade genom kapten Lindebergs försorg blif-! vit öfversatt; och skulle denna öfversättning framdeles på ett eller annat sätt genom bestyreisen bringas till allmänhetens kunskap. Derefter ortsattes den vid förra sammankomsten började öfverlägzningen om hr öfverste af Forssells förslag till inrättande af välgörande fruntimmersföreningar i alla stadens territorialförsamli:-gar. Hr justutierådet Schmidt ansåg utförandet af detta vigtiga förslag bero deraf, att föreningen vunne eit större antal fruntimmer till ledamöter. Dels det ringa antal sådara, den ännu äger, dels frånvaron af en man, sådan som öfverste af Forssell, hvilken med sitt anseende tord: kunna värfva många för saken, gjorde det i talarens tanka nödigt att uppskjuta frågan om förslagets verkställande till hösten. Hr L. J. Hjerta förnyade sin redan en gång förut gjorda anmärkning, att det närmaste föremålet för föreningens sträfvan borde vara, att öka ledamöternas antal, hvarförutan föga kunde uträttas, och han uppmanade en hvar af föreningens medlemmar, att verka till det:a mål. Hr doktor Wetterbergh omtalade en redan i Söderköping tillvarande förening med samma syfte, som de af motionären föreslagna fruntimmersfireningarne borde hafva. Föreningen i Söderköping b-står likväl icke uteslutande af fruntimmer, utan är sammansatt af familjer, hvilka aflösa hvarandra i omsorgen om någon fattig familj, som de skaffa arbete och sjukvård, hvars barn de bereda inträde i skola, o. s. Vv. Denna förenings verksamhet hade gifvit bekräftelse derå, att det är bättre draga riktig försorg om en, än att lemna liten bjelp åt minga. Hr Ordföranden nämnde, att sådana föreningar, som den af doktor Wetterbergh omnämnd, äfven finnas i Upsala, Carlskrona och Carlstad, och att, såsom man sagt horom, deras verksamhet varit välgörande. Ordforanden tillkännagaf vidare, att han hade åtskilliga skrifter alt lägga på sällskapets bord, rörande fruntimmersföreningar i utlandet, t. ex. en i Kaiserswerth, en i Neu Strassburg samt den af Amalia v. Sieveking stiftade. Hr öfverste af Forssells motion remitterades till bestyrelsens 4:sta afdelning, som borde inkomma med förslag till dess sättande i verket. Derefter upplästes hr hofpredikanten W.nströms förut refererade motioa om en sådan fördelning emellan krogar i Stockholm, att en del skulle blott få hålla mat och en annan del blott bränvin. Notsrien Brinck: Sedan motionären offentligen förklarat sin mening icke vara att skyddsföreningen skulle sysselsätta sig med lgfrågor, utan att han blott velat fästa uppmärksamheten på ett för samhällets väl ganska betänkligt förhållande, förfaller den anmärkning, jag annars ämnat göra mot förslagets form, och jag båller mig endast till dess innehåll. De af bränvinssupandet föranledda förbrytelser äro 1 allmänhet så kallade polisförbrytelser, hvilka, ehuru skadliga, icke äro direkt rigtade moi statens existens. För att kunna bestraffa dem, fordrades att lagstiftaren skulle inträda på det enskilda lifvets fredlysta område, der ingen spejarblick bör honom obetänksamt tiliåtas. Det i motionen omnämnda förbudet mot bränvin i mindre qvantiteter, än 13 kannor, strider mot nutidens frihet i näringar, äfvensom den föreslagna fördelningen torde bliva svår att vidroaktbålla. Jag upprepar en utmärkt statsmans ord: man omskapar ej ett folks seder och bruk genom ett lagbud; detta sednare måste slutligen gifva vika för de förra. Det enda rätta botemed!et mot brä-vinssupandet är väl att betaga ungdomen smaken derför, för hvilket ändamål hvar och en, som har unga persorer i sin tienst, bör hafva omtanka om deras sedlighet, och nyttigt vore, om husbönder sjelfva hölls kost åt sisa tjena:e. Gesällen Trägård uppläste derefter ett tal, som väckte mycken och förtjent uppmärksamhet. Med några, af dess lingd betingade, uteslutningar meddelas det här n-dan: Mina Herrar och Damer! Då jag i dag vågar mig att för en bildad och upplyst samling af herrar och fruntimmer uppträda och tala uti ämnen, som ligga så långt utom min kun. skapsoch verksamhetssfer, borde jag väl i främsta rummet förutskicka några ursäkter, och utbedja mig herrskapets öfverseende med de stora bristerna och det osammanhängande i framställningen af mitt föredrag. — Men, som jag vet, att denna förening ej kommit till stånd för att nagelfara ord, utan för ett för fäderneslandet, menskligheten och det allmänna bästa, vigligt och maktpåliggande ändamål, och då 3 färeninoen är lemnadt tillfälle äfven för arbetaren