noOjl OMSYdath I Sbll. YCURA d UtCUla VY SSelbit
sin andra månadssammankomst, som bevistades:
af omkring 400 personer, hvaribland flera frun-
timmer oeh flera ledamöter af bildnings-cirkelao.j
Hr auditören C-derschjöld hade till förenin-
gen inlewmnat en skrifvelse till svar å de i en
föregående sammankomst, af hr justitiekanslern
von Koch och kapten Lindeberg mot hans för-
slag till föreningens verksamhet gjorda aninärk-
ningar. Denna skrifvel-e, såtom utgörande en-
dast en reservation, lades till hasdlingarna.
Då uppläsningen af hr Cederschjölds skrift,!
i anseende till dennas lingd, utdragit över en!
timma, hemstälide hr L. J. Hjerta, om icke;
beslut borde fattas, att vid alla sammankm-
ster skriftliga anföranden, som icke omedelbart
röra de enligt dagordningen förekommande frå-
gor, måtte uppläsas sist. Ordföranden deremot!
ansåg, att bestyrelsen icke borde ovilkorligen!
bindas vid ett sådant föredragningssätt, som
den likväl i allmänhet ville följa.
Hr ordföranden ti:lkännagaf, att de i matri-
keln antecknade ledamöternas antal utgjorde!
60, hvarfsrutan åtskilliga hade tecknat sig å
lösa listor.
Den vid förra sammankomsten af hr L. J.
Hj-rta omnämnda skri!t af friherre von Bhe-!
der bade genom kapten Lindebergs försorg blif-!
vit öfversatt; och skulle denna öfversättning
framdeles på ett eller annat sätt genom besty-
reisen bringas till allmänhetens kunskap.
Derefter ortsattes den vid förra samman-
komsten började öfverlägzningen om hr öfver-
ste af Forssells förslag till inrättande af välgö-
rande fruntimmersföreningar i alla stadens ter-
ritorialförsamli:-gar.
Hr justutierådet Schmidt ansåg utförandet af
detta vigtiga förslag bero deraf, att föreningen
vunne eit större antal fruntimmer till ledamö-
ter. Dels det ringa antal sådara, den ännu
äger, dels frånvaron af en man, sådan som öf-
verste af Forssell, hvilken med sitt anseende
tord: kunna värfva många för saken, gjorde
det i talarens tanka nödigt att uppskjuta frå-
gan om förslagets verkställande till hösten.
Hr L. J. Hjerta förnyade sin redan en gång
förut gjorda anmärkning, att det närmaste fö-
remålet för föreningens sträfvan borde vara,
att öka ledamöternas antal, hvarförutan föga
kunde uträttas, och han uppmanade en hvar
af föreningens medlemmar, att verka till det:a
mål.
Hr doktor Wetterbergh omtalade en redan i
Söderköping tillvarande förening med samma
syfte, som de af motionären föreslagna frun-
timmersfireningarne borde hafva. Föreningen
i Söderköping b-står likväl icke uteslutande af
fruntimmer, utan är sammansatt af familjer,
hvilka aflösa hvarandra i omsorgen om någon
fattig familj, som de skaffa arbete och sjuk-
vård, hvars barn de bereda inträde i skola, o.
s. Vv. Denna förenings verksamhet hade gifvit
bekräftelse derå, att det är bättre draga riktig
försorg om en, än att lemna liten bjelp åt
minga.
Hr Ordföranden nämnde, att sådana förenin-
gar, som den af doktor Wetterbergh omnämnd,
äfven finnas i Upsala, Carlskrona och Carlstad,
och att, såsom man sagt horom, deras verk-
samhet varit välgörande. Ordforanden tillkän-
nagaf vidare, att han hade åtskilliga skrifter
alt lägga på sällskapets bord, rörande fruntim-
mersföreningar i utlandet, t. ex. en i Kaisers-
werth, en i Neu Strassburg samt den af Amalia
v. Sieveking stiftade.
Hr öfverste af Forssells motion remitterades
till bestyrelsens 4:sta afdelning, som borde in-
komma med förslag till dess sättande i verket.
Derefter upplästes hr hofpredikanten W.n-
ströms förut refererade motioa om en sådan
fördelning emellan krogar i Stockholm, att en
del skulle blott få hålla mat och en annan del
blott bränvin.
Notsrien Brinck: Sedan motionären offent-
ligen förklarat sin mening icke vara att skydds-
föreningen skulle sysselsätta sig med lgfrågor,
utan att han blott velat fästa uppmärksamhe-
ten på ett för samhällets väl ganska betänkligt
förhållande, förfaller den anmärkning, jag an-
nars ämnat göra mot förslagets form, och jag
båller mig endast till dess innehåll. De af
bränvinssupandet föranledda förbrytelser äro 1
allmänhet så kallade polisförbrytelser, hvilka,
ehuru skadliga, icke äro direkt rigtade moi
statens existens. För att kunna bestraffa dem,
fordrades att lagstiftaren skulle inträda på det
enskilda lifvets fredlysta område, der ingen
spejarblick bör honom obetänksamt tiliåtas. Det
i motionen omnämnda förbudet mot bränvin i
mindre qvantiteter, än 13 kannor, strider mot
nutidens frihet i näringar, äfvensom den före-
slagna fördelningen torde bliva svår att vid-
roaktbålla. Jag upprepar en utmärkt statsmans
ord: man omskapar ej ett folks seder och
bruk genom ett lagbud; detta sednare måste
slutligen gifva vika för de förra. Det enda
rätta botemed!et mot brä-vinssupandet är väl
att betaga ungdomen smaken derför, för hvil-
ket ändamål hvar och en, som har unga per-
sorer i sin tienst, bör hafva omtanka om deras
sedlighet, och nyttigt vore, om husbönder sjelfva
hölls kost åt sisa tjena:e.
Gesällen Trägård uppläste derefter ett tal,
som väckte mycken och förtjent uppmärksam-
het. Med några, af dess lingd betingade, ute-
slutningar meddelas det här n-dan:
Mina Herrar och Damer!
Då jag i dag vågar mig att för en bildad och upp-
lyst samling af herrar och fruntimmer uppträda och
tala uti ämnen, som ligga så långt utom min kun-
. skaps- och verksamhetssfer, borde jag väl i främsta
rummet förutskicka några ursäkter, och utbedja mig
herrskapets öfverseende med de stora bristerna och
det osammanhängande i framställningen af mitt fö-
redrag. — Men, som jag vet, att denna förening ej
kommit till stånd för att nagelfara ord, utan för ett
för fäderneslandet, menskligheten och det allmänna
bästa, vigligt och maktpåliggande ändamål, och då
3 färeninoen är lemnadt tillfälle äfven för arbetaren