kets Ständer vid 4840 års riksdag begärde, det undersökning och talan om äganderätten till dessa hemman måtte, å kronans vägnar, anställas, men att denna begäran, ehuru tillstyrkt af Konungens Befallningshafvande i Hallands län, konsistorium i Götheborg samt kammarkollegium och justitiekanslern, blef af Regeringen, i enlighet med presteståndets önskan, lemnad utan afseende, och att härefter Regeringen vid 1844 års riksdag i ämnet aflät en proposition, som åter icke blef af Rikets Ständer antagen. Imedlertid har nu om dessa hemrman blifvit anställd en undersökning, ehuru på annat sätt än Rikets Ständer år 1840 afsågo, men likväl, som vi hoppas, ledande till samma ändamål, eller utredning af frågan om äganderätten till hemmanen. — Förste landtmätaren i Malmöhus län m. m., L. B. Falkman, som, i följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning, vistades i Köpenhamn sommaren 41845, för att undersöka hvilka handlingar, som i Kongl. danska geheimearkivet möjligen kunde i allmänhet finnas, rörande Skåne med de öfriga till Sverge af Danmark afträdda provinserna, anmälde, vid afgifvande af underdånig berättelse härom, uti särskildt underdånigt betänkande, att uti så väl nämnde arkiv som det, hvilket tillhörde danska Räintekammeret, voro upplysningar att tillgå om de s. k. Halländska kyrkohemmanen, hvarpå hr F. äfven uppgaf åtskilliga exempel. Denna anmälan hade till piföljd, att Kongl. Maj:t under dess vistande i Helsingborg sommaren sistl. år i nåder anbefollde hr F., som äfven då i ofvannämnde ändamål vistades i Köpenhamn, att särskildt söka utreda förhållandet med de s. k. Halländska kyrkohemmanen och underd. berättelse derom afgifva. I följd af denna nådiga befallning, har nu hr F. till Kongl. Maj:t inkommit med ett arbete, kalladt: Upplysningar om Kronans, Kyrkornas och Presterskapets inkomster af andligt gods i Skåne, Halland och Blekinge från äldre tider till år 4660, jemväl innehållande beskrifning öfver och förklaring af Lunds stifts Landebok samt utredning af tvisten om äganderätten till de s. k. Halländska kyrkohemmanen,. Detta arbete innehåller icke mindre än 407 tätt skrifna ark in folio med mera än 900 citerade bevis och bilagor, likasom yttraden af öfver 20 godkända äldre och nyare danska författare i nära 600 noter under texten. — Att ett arbete af denna vidlyftighet icke kan uti en tidningsartikel blifva föremål för en fullständig recension, om vi ock dertill i öfrigt ägde tid och förmåga, säger sig sjelft; hvadan vi, i afseende å arbetets innehåll, inskränka oss till en kort anmälan deraf. I fråga om dess duglighet, hafva de mest fördelaktiga, detaljerade yttranden blifvit bifogade af trenne utmärkte danska lärde, professorn i lagfarenheten, etatsrådet och riddaren Kolderup-Rosenvinge, professorn i litterärhistorien, etatsrådet och riddaren Molibech och t. f. geheime-archivarien Knudsen, hvilka alla medgifvit offentligtgöranden af dessa deras yttranden, likasom de enstämmigt uttalat deras önskan om tryckning af hr F:s arbete, hvars värde de ock bättre, än de fleste andra, äro i tillfälle att bedöma. En af dessa herrar säger, bland annat, t. ex. att författaren med en försigtig, steg för steg bevisande, samt skarpsinnig och lycklig kritik har upplyst mången inledande eller ock i hufvudsaken ingripande omständighet i det 46:de århundradets och äldre tiders ekonomiska, administrativa och financiella kyrkoförfattning, samt i andra afseenden bidragit att sprida ett klarare historiskt ljus öfver andra punkter af mångfaldiga, ännu mer eller mindre oupplysta materier i statens äldre administrativa eller rättsförhållanden. Arbetet är indeladt i 3:ne särskilda kapitel eller afdelningar, den första: om kronans, kyrkornas och presterskapets inkomster af andeliga gods i Skåne, Halland och Blekinge från äldre tider till 4660; — den andra: beskrifning öfver och förklaring af 4569 års Lunds stifts Landebok; — och den tredje: utredning om äganderätten till de så kallade Halländska kyrkohemmanen. — Uti första afdelningen yttrar sig författaren om: 4:o biskopsväldet i Danmark; 2:o reformationen derstädes; 3:0 den administrativa och financiella förvaltningen af de andliga godsen efter reformationen; 4:0 kyrkornas och presternas äganderätt till hemman; 30 kronans inkomster af det andliga godset; 6:o betydelsen af orden Forsvar och Dominiumr; 7:o afsöndring från kyrkor och prester af jord och inkomster utan vederlag; 8:0 värdet af benämningarna Kronooch Kyrko-hemman, och 9:o betydelsen af orden Stadsmål och Landgille. — Uti andra afdelningen afhandlas om: 4:o Landebokens upprättande; 2:o dess innehåll; 3:0. rätta förståndet af åtskilliga i Landeboken förekommande ord; 4:9 Landebokens sätt att uttrycka, det jord eller endast landgille äges, och 3:09 om Landeboken förtjenar vitsord eller icke. — Uti tredje afdelningen har författaren i tabellarisk form verkställt en utredning af förhållandet med hvarje hemman för sig, och hvaraf uppkommer följande resultat: Af 219 omtvistade hemman ägdes år 1645, då Tlalland fönugsgta ALA ill Cuanaa afträddar aAf.e