kets Ständer vid 4840 års riksdag begärde, det
undersökning och talan om äganderätten till
dessa hemman måtte, å kronans vägnar, an-
ställas, men att denna begäran, ehuru tillstyrkt
af Konungens Befallningshafvande i Hallands
län, konsistorium i Götheborg samt kammar-
kollegium och justitiekanslern, blef af Regerin-
gen, i enlighet med presteståndets önskan, lem-
nad utan afseende, och att härefter Regeringen
vid 1844 års riksdag i ämnet aflät en propo-
sition, som åter icke blef af Rikets Ständer
antagen.
Imedlertid har nu om dessa hemrman blifvit
anställd en undersökning, ehuru på annat sätt
än Rikets Ständer år 1840 afsågo, men likväl,
som vi hoppas, ledande till samma ändamål,
eller utredning af frågan om äganderätten till
hemmanen. — Förste landtmätaren i Malmö-
hus län m. m., L. B. Falkman, som, i följd af
Kongl. Maj:ts nådiga befallning, vistades i Kö-
penhamn sommaren 41845, för att undersöka
hvilka handlingar, som i Kongl. danska geheime-
arkivet möjligen kunde i allmänhet finnas, rö-
rande Skåne med de öfriga till Sverge af Dan-
mark afträdda provinserna, anmälde, vid afgif-
vande af underdånig berättelse härom, uti sär-
skildt underdånigt betänkande, att uti så väl
nämnde arkiv som det, hvilket tillhörde dan-
ska Räintekammeret, voro upplysningar att
tillgå om de s. k. Halländska kyrkohemmanen,
hvarpå hr F. äfven uppgaf åtskilliga exempel.
Denna anmälan hade till piföljd, att Kongl.
Maj:t under dess vistande i Helsingborg som-
maren sistl. år i nåder anbefollde hr F., som
äfven då i ofvannämnde ändamål vistades i Kö-
penhamn, att särskildt söka utreda förhållandet
med de s. k. Halländska kyrkohemmanen och
underd. berättelse derom afgifva.
I följd af denna nådiga befallning, har nu
hr F. till Kongl. Maj:t inkommit med ett ar-
bete, kalladt:
Upplysningar om Kronans, Kyrkornas och
Presterskapets inkomster af andligt gods i Skå-
ne, Halland och Blekinge från äldre tider till
år 4660, jemväl innehållande beskrifning öfver
och förklaring af Lunds stifts Landebok samt
utredning af tvisten om äganderätten till de s. k.
Halländska kyrkohemmanen,.
Detta arbete innehåller icke mindre än 407
tätt skrifna ark in folio med mera än 900 ci-
terade bevis och bilagor, likasom yttraden af
öfver 20 godkända äldre och nyare danska för-
fattare i nära 600 noter under texten. — Att
ett arbete af denna vidlyftighet icke kan uti
en tidningsartikel blifva föremål för en full-
ständig recension, om vi ock dertill i öfrigt
ägde tid och förmåga, säger sig sjelft; hvadan
vi, i afseende å arbetets innehåll, inskränka
oss till en kort anmälan deraf. I fråga om dess
duglighet, hafva de mest fördelaktiga, detalje-
rade yttranden blifvit bifogade af trenne ut-
märkte danska lärde, professorn i lagfarenhe-
ten, etatsrådet och riddaren Kolderup-Rosen-
vinge, professorn i litterärhistorien, etatsrådet
och riddaren Molibech och t. f. geheime-archi-
varien Knudsen, hvilka alla medgifvit offent-
ligtgöranden af dessa deras yttranden, likasom
de enstämmigt uttalat deras önskan om tryck-
ning af hr F:s arbete, hvars värde de ock
bättre, än de fleste andra, äro i tillfälle att
bedöma. En af dessa herrar säger, bland an-
nat, t. ex. att författaren med en försigtig, steg
för steg bevisande, samt skarpsinnig och lyck-
lig kritik har upplyst mången inledande eller
ock i hufvudsaken ingripande omständighet i
det 46:de århundradets och äldre tiders eko-
nomiska, administrativa och financiella kyrko-
författning, samt i andra afseenden bidragit att
sprida ett klarare historiskt ljus öfver andra
punkter af mångfaldiga, ännu mer eller mindre
oupplysta materier i statens äldre administra-
tiva eller rättsförhållanden.
Arbetet är indeladt i 3:ne särskilda kapitel
eller afdelningar, den första: om kronans, kyr-
kornas och presterskapets inkomster af andeliga
gods i Skåne, Halland och Blekinge från äldre
tider till 4660; — den andra: beskrifning öf-
ver och förklaring af 4569 års Lunds stifts
Landebok; — och den tredje: utredning om
äganderätten till de så kallade Halländska kyr-
kohemmanen. — Uti första afdelningen yttrar
sig författaren om: 4:o biskopsväldet i Dan-
mark; 2:o reformationen derstädes; 3:0 den ad-
ministrativa och financiella förvaltningen af de
andliga godsen efter reformationen; 4:0 kyr-
kornas och presternas äganderätt till hemman;
30 kronans inkomster af det andliga godset;
6:o betydelsen af orden Forsvar och Domi-
niumr; 7:o afsöndring från kyrkor och prester
af jord och inkomster utan vederlag; 8:0 vär-
det af benämningarna Krono- och Kyrko-hem-
man, och 9:o betydelsen af orden Stadsmål och
Landgille. — Uti andra afdelningen afhandlas
om: 4:o Landebokens upprättande; 2:o dess in-
nehåll; 3:0. rätta förståndet af åtskilliga i Lan-
deboken förekommande ord; 4:9 Landebokens
sätt att uttrycka, det jord eller endast land-
gille äges, och 3:09 om Landeboken förtjenar
vitsord eller icke. — Uti tredje afdelningen har
författaren i tabellarisk form verkställt en ut-
redning af förhållandet med hvarje hemman
för sig, och hvaraf uppkommer följande re-
sultat:
Af 219 omtvistade hemman ägdes år 1645, då
Tlalland fönugsgta ALA ill Cuanaa afträddar aAf.e