slutit att, i trots af alla äfventyr, göra sina å-
sigter och sträfvanden gällande. Folket vill
för öfrigt fred, till hvad pris som helst; likväl
helst med vilkor af separatförbundets upplösning.
Öfver Englands ställning till Schweiz har
Allgemeine Zeitung en diplomatisk korrespon-
densartikel från Turin af d. 8 Juli, hvari det
heter, att man redan för rågon tid sedan hade
från sardinska hofvet gjort förfrågningar i Lon-
don, angående kabinettets i S:t James tanka
öfver de närvarande: förhållandena i Schweiz,
och att lord Palmerston i sitt svar öfverhopat
Sardinien med vänskapsbetygelser och kallat
det Storbritanniens gamla bundsförvandt; detta
säges hafva så temligen motsvarat sardinska
styrelsens afsigt.
ITALIEN.
Den nedslagna sinnesstämning, som någon tid
bemäktigat sig Remarne, försvann hastigt d. 3
Juli, då påfliga förordningen om upprättandet
af ett nationalgarde utfärdades. I Rom kom-
mer detta att bestå af 14 bataljoner, och sam-
mansättas af alla näringsidkande och embets-
män, mellan 24 och 60 år; äfvensom af de ut-
ländningar inom denna ålder, hvilka öfver 10
år varit bosatta i Rom. Endast egentliga dag-
Jönare äro undantagna. När denna nyhet sprid-
des, uppkom stort jubel, stader? illuminerades
om aftonen, och mängden ilade till quirinalpa-
latset; men återvände dock snart i all stillhet,
sedan h. hb. låtit tillkännagifva, att han icke be-
fann sig rätt väl och önskade få vara i ro. —
Jesuiterna hade några dagar förut velat hålla
en särskild akademi i sitt kollegium till Pii
IX:s ära och gjort stora anstalter dertill, då
de af stadens guvernör anmodades att inställa
högtidligheten, emedan man utrönt att oange-
näma demonstrationer från folkets sida vore
dervid att förvänta. — Kardinal Lambruschini
hade en af nätterna förut afrest ifrån Rom.
Om den af Pius IX tilltänkta riddarorden
utfärdades stiftelsebrefvet d. 47 Juni. Ingres-
sen omförmäler, att en af den helige faderns
företrädare med samma påfvenamn, Pius IV,
förut hade stiftat en sådan, med benämningen;
Piano-orden, och att den nu stiftade blott är
en förnyelse deraf, under samma benämning.
Orden har två klasser; för riddarne af begge
klasserne medför den adelskap, för den af för-
sta klassen ärftligt, för den af andra personligt.
Ordenstecknet är en guldstjerna, delad af åtta:
himmelsblå strålar, och i midten en hvit sköld med
stiftarens namn Pius IX i guld. Skölden om-
gilfves af en guldkant, hvarpå i blå bokstäfver
befinnes inskriften Virtuti Merito,. På från-
sidan står stiftelseåret: xAnno MDCCCXLVID.
Riddarne af 4:sta klassen bära dekorationen i
ett himmelsblått halsband med purpurkanter;
riddarne af 2:dra klassen bära samma dekora-
tion, men mindre, i samma slags band och på!
venstra sidan af bröstet.
Äfven kardinal Ghizzi tycks nu vara vunnen
för det stationära partiet. På den sednarc ti-
den hade han sökt lägga hinder i vägen för ut-
förandet af flera beslutade reformer, och sist
emot stiftelsen af det så länge omtalade natio-
nalgardet: När påfven sådant oaktadt antog!
let stiftelseförslag, som af den härtill nedsatta :
sommitteen hade blifvit framlagdt, och anbe-
allde dess verkställighet utan förändring, ingaf
ihizzi sin afskedsansökning från statssekretera-
:ebefattningen, och bekom ock sitt afsked da-
sen efter utfärdandet af kungörelsen om na-
ionalgardets inrättning. — Det troddes att
våfven skulle nämna nuvarande legaten i Pe-
aro, kardinal Ferretti, till Ghizzis efterträdare;
nan slöt så äfven deraf, att Ferretti nyss hade
nfunnit sig i Rom. - ;
Englands i Rom varande generalkonsul har,
itan all officiell ståt, meddelat påfliga styrel-
en den upplysningen, att Englands kabinett in-
tämmer i den romerska politikens nuvarande
yftning, äfven med hänseende till de reformer,
om redan egt rum.
RYSSLAND. i
I en Bremertidning för den 48 dennes läses
öljande artikel: Från Berlin hafva vi af en
korrespondent, som åberopar yttranden af väl
underrättade ryska resande, fått en antydning ji
om sällsamma ting, som skulle vara å bane i
Petersburg. Att kejsaren, som befinner sig i
ett upprördt tillstånd, skulle umgås med pla-s)
new till en abdikation, till förmån för en afldq
sina söner, sades utgöra hufvudpunkten tilll,
lessa otroliga uppgifter, hvilka, som man vwet,!k
pfta återkommit på den sednaste tiden. De il
ryska historien vanliga thronförändringarne
gifva lätt ett underlag åt dylika rykten, demld
man, om man ock måste anse dem esanno-!f;
ika, dock ej kan hålla för alldeles omöjliga.y
I franska blad talas om ett bondeupplopp is!
uvernementet Witepsk: flera slott och herr- m
AA — — An AO
I
3
Hb
r
e