slutit att, i trots af alla äfventyr, göra sina åsigter och sträfvanden gällande. Folket vill för öfrigt fred, till hvad pris som helst; likväl helst med vilkor af separatförbundets upplösning. Öfver Englands ställning till Schweiz har Allgemeine Zeitung en diplomatisk korrespondensartikel från Turin af d. 8 Juli, hvari det heter, att man redan för rågon tid sedan hade från sardinska hofvet gjort förfrågningar i London, angående kabinettets i S:t James tanka öfver de närvarande: förhållandena i Schweiz, och att lord Palmerston i sitt svar öfverhopat Sardinien med vänskapsbetygelser och kallat det Storbritanniens gamla bundsförvandt; detta säges hafva så temligen motsvarat sardinska styrelsens afsigt. ITALIEN. Den nedslagna sinnesstämning, som någon tid bemäktigat sig Remarne, försvann hastigt d. 3 Juli, då påfliga förordningen om upprättandet af ett nationalgarde utfärdades. I Rom kommer detta att bestå af 14 bataljoner, och sammansättas af alla näringsidkande och embetsmän, mellan 24 och 60 år; äfvensom af de utländningar inom denna ålder, hvilka öfver 10 år varit bosatta i Rom. Endast egentliga dagJönare äro undantagna. När denna nyhet spriddes, uppkom stort jubel, stader? illuminerades om aftonen, och mängden ilade till quirinalpalatset; men återvände dock snart i all stillhet, sedan h. hb. låtit tillkännagifva, att han icke befann sig rätt väl och önskade få vara i ro. — Jesuiterna hade några dagar förut velat hålla en särskild akademi i sitt kollegium till Pii IX:s ära och gjort stora anstalter dertill, då de af stadens guvernör anmodades att inställa högtidligheten, emedan man utrönt att oangenäma demonstrationer från folkets sida vore dervid att förvänta. — Kardinal Lambruschini hade en af nätterna förut afrest ifrån Rom. Om den af Pius IX tilltänkta riddarorden utfärdades stiftelsebrefvet d. 47 Juni. Ingressen omförmäler, att en af den helige faderns företrädare med samma påfvenamn, Pius IV, förut hade stiftat en sådan, med benämningen; Piano-orden, och att den nu stiftade blott är en förnyelse deraf, under samma benämning. Orden har två klasser; för riddarne af begge klasserne medför den adelskap, för den af första klassen ärftligt, för den af andra personligt. Ordenstecknet är en guldstjerna, delad af åtta: himmelsblå strålar, och i midten en hvit sköld med stiftarens namn Pius IX i guld. Skölden omgilfves af en guldkant, hvarpå i blå bokstäfver befinnes inskriften Virtuti Merito,. På frånsidan står stiftelseåret: xAnno MDCCCXLVID. Riddarne af 4:sta klassen bära dekorationen i ett himmelsblått halsband med purpurkanter; riddarne af 2:dra klassen bära samma dekoration, men mindre, i samma slags band och på! venstra sidan af bröstet. Äfven kardinal Ghizzi tycks nu vara vunnen för det stationära partiet. På den sednarc tiden hade han sökt lägga hinder i vägen för utförandet af flera beslutade reformer, och sist emot stiftelsen af det så länge omtalade nationalgardet: När påfven sådant oaktadt antog! let stiftelseförslag, som af den härtill nedsatta : sommitteen hade blifvit framlagdt, och anbeallde dess verkställighet utan förändring, ingaf ihizzi sin afskedsansökning från statssekretera:ebefattningen, och bekom ock sitt afsked dasen efter utfärdandet af kungörelsen om naionalgardets inrättning. — Det troddes att våfven skulle nämna nuvarande legaten i Pearo, kardinal Ferretti, till Ghizzis efterträdare; nan slöt så äfven deraf, att Ferretti nyss hade nfunnit sig i Rom. ; Englands i Rom varande generalkonsul har, itan all officiell ståt, meddelat påfliga styrelen den upplysningen, att Englands kabinett intämmer i den romerska politikens nuvarande yftning, äfven med hänseende till de reformer, om redan egt rum. RYSSLAND. i I en Bremertidning för den 48 dennes läses öljande artikel: Från Berlin hafva vi af en korrespondent, som åberopar yttranden af väl underrättade ryska resande, fått en antydning ji om sällsamma ting, som skulle vara å bane i Petersburg. Att kejsaren, som befinner sig i ett upprördt tillstånd, skulle umgås med pla-s) new till en abdikation, till förmån för en afldq sina söner, sades utgöra hufvudpunkten tilll, lessa otroliga uppgifter, hvilka, som man vwet,!k pfta återkommit på den sednaste tiden. De il ryska historien vanliga thronförändringarne gifva lätt ett underlag åt dylika rykten, demld man, om man ock måste anse dem esanno-!f; ika, dock ej kan hålla för alldeles omöjliga.y I franska blad talas om ett bondeupplopp is! uvernementet Witepsk: flera slott och herrm AA — — An AO I 3 Hb r e