SLÖJDEXPOSITIONEN I STOCKHOLM 1847
Femte Artikeln. )
I tillverkningen af finare träarbeten, och :
produktionen af möbler öfver hufvud, har den
svenska industrien, framför allt hufvudstadens,
icke på många år haft skäl att frukta någon
utländsk mediäflan, och den sednaste slöjdexpo-
sitionen lemnar en, om möjligt, ännu större
visshet hirom än någon föregående. Vid inträ-
det i expositionens andra rum, den stora salen,
som från vägg till vägg genomgår palatset, träf-
far man en artistiskt ordnad samling af alla
hithörande slag — athenienner, blomsterbord,
bokskåp, byråer, chaiseslongues, chiffonierer,
divansbord, eldskärmar, ljuskronor, psychåer,
skänkar. skrifbord, stolar, tebord, toiletter, 0. s.
v. — de många fortepianerna oräknade, hvilka
annars till sitt yltre stå måhända främst — e-
huru nösan allt det öfriga är ibland det mest
fulländade man vill skåda, anting n man afser
de utsökta träslagen eller sammansättningen,
formernas techniska behandiing eller ytornas fel-
fria spegelglans.
Att väla bland det förträffliga, och säga:
detta är det förträffligaste, — det är icke lätt;
juryn, som skall utdela prismedaljerna i grund
al ett sådant val, torde råka i ej så ringa för-
lägenhet. Ref. vill ej tillmäta sig anspråket på
att gå ett så ex officio sikkunnigt domslut i
förväg, och ärnar derföre åtnöja sig med att
upprepa den majoritets åsigter, sum han samlat
under flera och förlängda besök i denna sal,
Skulle han tillåta sig ett omdöme för egen del,
så blefve detta en anmärkning; visst icke mot
arbetet, men emot formerna; och han har fun-
nit sig icke stå så alldeles ensam med denna
tanka. Det erinrades nyss ofvan, att fortepia-
nerna måbända öfverglänsa allt det öfriga i skön-
het, såsom möbler betraktade; härom har ref. ej
heller hört någon delad mening. Den estetiska
känslan hviskar detta omdöme likformigt åt alla,
om man än i allmänhet icke gör sig reda för
orsaken. Orsaken torde imedlertid förtjena at!
uppsökas, och den är äfven lätt funnen, om man
efterser hvad som utgör skilnaden i dessa in-
strumenters yttre och i möblernas. Fortepia-
nernas egentliga bestämmelse tillåter föga några
dermed oförenliga former eller prydnader; för
att kunna gifva rena vibrationer i ton, få deras
konturer icke vibrera disharmoniskt, och för att
bibehålla stämningen måste deras byggnad vara
fast och deras stöd säkra. Dessa fordringar
låta icke tillfredsställa sig utan på två hufvud-
vilkor: enkelhet och styrka, hvilka sammanfalla
i ett enda: ändamålsenlighet. Men häri öfver-
ensstämma de med grunderna för den egentli-
gen antika konstruktionen, så af byggnader,
som möbler och husgeråd af alla slag; grunder,
som på intet vis förutsätta öfverflödig massa
eller hvad man kallar klumpighet — på sätt
en och annan tycks tro — ej heller utesluta
den största ledighet och smärthet, der detta
) Se A.B. MM 1351, 455, 161 och 466.