mirneas hvad Frälsaren säger: Hvad j icke hafven gjort en af dessa minste ete., 19: 32. Nyköping: Adl fe. L. C. C. F. och E. J. 2 Rdr. Qvarsebo: A. S. S. fr. en Presthustru, som sjelf haft 42 barn, 32 fB. Sala: C. S. 2 Rår. Skara: Adl. Trittca ej att bryta mödans skal etc. 3: 46. Grefl. krona, fr. T. S. P. 2 Rdr. J.G.S. fr. en barnvän J. G. 8 3 Rdr. Peter Columbus 4: 46. Frihertr!. fr. ett enda barns lyckliga moder, 2 Rdr. Skenninge: H. S. fr. en gammal Granadör 6: 32. Sköfde. E. A:son, insaml. af ett litet sällskap vid en glad underrättelse, 3: 46. E. W. fr. G. W. E. 5 Rdr. Svömskolm: F. F. J. från en gammal Akademifogde 3 Rdr. Södertelje: Munl. fr. en Sörmländning 4 Rdr. Tjellmo: N. 3: 46. Tierp: E. G. 8. Insamling genom E. G. S., enl. bifogad lista, hvilken resp. subskribenter torde benäget ursäkta, att den för besparande af utrymme i tidningen icke i de:alj införes, 34: 32. Uddevalla: Från J. K. 6: 32. C. E. SS. från lilla Hulda och lilla Albert 2 Rdr. Upsa!a: I. D. W. från B) 6: 32 Friherrl. Till hustrun med trillingarna 2 Rår. C. J. P. från gamla Trögdsbor, 2:ne Enkor, 4 Rdr. Av W. D. 4 Rär. E. C. F. 5, till Dragonhustrun från S 4: 46. Dessutom direkt, genom Fru R. M. i Upsala insaml. 45: 46. Wenersborg: C. O. A. från en lycklig far, 3 Rår. Westervik: G. R. 2 Rdr. Otydl., från faderlösa barn 2 Rdr. Westerås: Munl. för Dr. Ekholms barn 6: 32. B. A. S:m 3 Rdr. A. M. B. 6: 32, Wimmerby: Adl. A. B. från den gamla Ryttarns Enka 3: 46. E. 8. från Flobult 4: 392. Wisby: J. R. från några Damer i Wisby, genom J. R., 11: 32. Amå!: Munl. J. H. 3 Rdr. Äs: I sig. ett ankare, från Fredrik, Karl och Louise 2 Rdr. . Örebro: Munl. En skärf till trillingarne etc. 4 Rdr. I bref utan poststämpel: Sig. Friherrl. Till trillingarne i Dreagontorpet uti Weckholm 2 Rår. Svart sig. med krona, L. A. B. 32 6. C. M. L. vaf 3:ne barnvänner, 2: 46. A. L. 8. 4 Rår. Direkt af en resande vid förbifarten lemnadt i Weckholm ett paket linnekläder och 3 Rdr. — Summa Bko Rdr 965: 24. Af denna utöfver all förhoppning rika insamling hafva Rdr 1413: 24 blifvit använda dels till anskaffande af lifsförnödenheter, dels till liqviderande af en under det sista svåra året iråkad skuld. Återstoden Rdr 850 äro åter mot säkra reverser, nerlagde uti Weckholms Kyrkokista, utlinta, och hvaraf intresset, lyftbart hvarje halfår, samvetsgrannt skall användas till dessa barns uppfostran; ander det att kapitalet förblifver orubbadt, att framdeles i lika lotter blifva hemgifter åt flickorna och ett näringskapital för den myndigblifna gossen, och bvilka alla således ut ögonblickets nöd och framtidens ovisshet blifvit uppflyttade inom sjellständigbetens och oberoendets sambällssfer. Då jag efter lång tvekan och i högsta nöd vågade vädja till det christliga deltagandet för dessa små, sökte jag, näst den materiella bjelpen ur stundens betryck, det moraliska stödet för en kämpande moder uti tackan att uppifrån, utifrån vara bemärkt och blifva uppmuntrad ; och för båda dessa föräldrar den upplyftande kraft, som det lägre folket hemtar i en kärleksfull blick af en vänligt utsträckt hand från de bättre samhällsklasserna, i denna tro på de uppsattas och rikas välvilja mot de ringa och fattiga på jorden, som lyfter de arbetande och betungade inom den inbördes kärlekens allt försonande och jemnande sfer, och sprider ljuset och boppet ner på samhällets djap. Och jag har funnit detta allt och mycket mer dertll, och gjort den förnyade erfarenhet, att den, som i en god sak och alsigt klappar på, honom varder upplåtet oc2 den, som söker, ban skall finna. Och hvad har jag nu annat och bättre, att för detta allt bjuda eder, ädle gifvare, hulda gifvarinnor, än den gemensamma glädjen öfver edert eget verk; än den förnyade erfarenheten, hur Försynen vakar öfver menskligheten i dess spädaste brodd och dess minsta rot; huru anden än i dag samlar och förenar folken ur slott och koja, ja af allehanda tungomål, kring pdessa de minsta; buru vi åter fått en blick in i barndomsiifvets innersta hemligheter af Honom, som sagt, att barnens englar, i himmelen se alltid min Faders ansigte, som är i bimmelen. Tillåten mig äfven att — utan all tankens stolthet, tvertom i dessrenaste ödmjukhet tro, att bäruti blandat sig äfven en välvilja för mig. Jag bar bär sett mig räckas mången hand, som jag fordom tryckt; jag har här tyckt mig ana andra nya be kantskaper i dessa ookände och dock kände. Jag har alltid, äfven i den djupaste enslighet, trott på en fortsatt umgängelse och elt oafbrutet samband i det goda. Det är den osynliga Kyrkan och Församlingen, i hvilken jag tackar Gud och eder, att för några oförgätliga ögonblick fått vara presten. Weckholm d. 30 Juni 1847. Jou. BÖRJESSON. eo eo er rr rr ms.