Article Image
rer ong.tt Cubierska saken, som fått ett betänk!ist utseende, derigenom att Cubitre, för att ej sj-if utsättas att stå såsom en skälm, beslutat t:listå och bevisa, att bestickning verkligen egt rum, hvarigenom hr Teste blir uppoffrad. Det ser ut, som inom det konservativa partiet en sådan splittring rådde, till följd af en dels missnöje med nuvarande ministerens handlingssätt, att efter kamrarres åtskiljande en minis erförändring blifver oundviklig. Ibland andra bar nu heriigens af Broglie måg, grefve Hauss nville, i Revue des deux Mondes, låtit införa en uppsats: de la situation actuellen, hvilken gör stort uppseende, för det svåra klander mot ministeren som deri förekommer. TYSKLAND. Såsom dagens vigtigaste politiska nyhet härifrån torde man kunna betrakta ett från Fr. furt atlmängjordt protokoll öfver Tyska Förbundsdagens förhandlingar Ad. 27 sistl. Jun, angåerde Krakau. Hufvudinnehållet deraf är följnda: Sedan ordföranden, österrikic ka sändebudet, grefve Mänch-Billinghausen tllkännagifvit, att sändebuden från hofven i Osterrike och Preussen h de en förklaring att afgifva, i anledning af de af dessa begse hof, i samrad med Kejsaren af Ryssland vidtagna åtgärder med fristaten Krakau, yttrades gemensamt på Österrikes och Preussens vägnar, a:tsedan monarkernas företrädare genom traktaten sf d. 3 Mai (21 April) kollat fristaten Krakau till lifv, under vilkor, som icke mindre voro beräknade på densommas välfird och upprättbålle!se, än på lugnets betryggande inom deras egna riken, och som voro oeftergifliga för uppfyllandet af dessa ändamål, och sedan samma fristat, med åsidosättande af dessa vilkor under en ling följd af år, slutligen i Februari sist. år upplöst sig sjelf i anarki, och försat sig i en ställning, i hvilken de åt den beviljade anspråk på vilkorligt oberoende icke skulle kunnat på nytt afses, utan våda för det hägn. som de 3 monarkerna äro skyldiga sina egna undersåtare; så hade de beslulit att icke vidare återställa denna stat, och att staden Krakan och dess område borde återföras till de förbållanden, hvari begge befunnits före år 4809. D2e 3 monarkerna hade fattat. cc utfört detta beslut i den välbetänkta öfver: ygelsen om sin rätt, i medvetandet af sina pligter emot de foli, som Försynen anförtrott åt deras vård och i följd af allmänt kända, för deras staters inre förhållanden betydelsefulla tilldragelser. Då denna handling, sådant osktadt, blifvit ansedd som en kränkning af bestående fördrag, och man försökt att till denna tolkning foga godtyckliga och de tre monarkernas afsigter misstänkande tydningar; så hemta D. M. deraf anledning att lemna sina bundsförvandter och i synnerhet det durchlauchtiga Tyska Förbundet i dess belhet, en förklaring öfver de grundsat er, som allerhögsidesamme erkänna såsom det fasta rättesnöret för sitt förfarande. Dessa grundsatser, dem D. M. betrakta såsom en sann borgen för vården om Europas fred, ordning och lugn, äro följande: 4. Hvarje rättsgiltigt afslutadt fördrag eger värdet af ömsesidigt utlofvad trohet. (?...Jeder rech!sgältig gesechlossene Vortrag hat den Werth gegenseitig gelobter Trene.) Ivar deltagare i elit fördrag åligger förbindelsen att samvetsgrannt och punktigt uppfylla de åtasns vilkoren; och likaså tillkommer honom rätt heten att fordra uppfyllelsen af de inzångna vilkoren. 2. D. M. kunna dock för ingen del medgifva, att eit fördrag kan bestå utan nyssnämnda samband cmellan inbördes rättigheter och förbindelser; ej heller att gränsorna för dessa rättigheter och förbindelser få vilkorligt utvidgas utom deltagarnes befogenhet, eller inskränkas och rubbas genom inblandning af icke dellagande. Öfver denna nya förklaring i folkrätten afgåfvos motiverade vota af sindcbuden från Bäjern, Sachsen, Hannover, Wirtemberg, Baden, Kurhessen, Storhertigdömet Hessen, Danmark (för Holstein och Lauenburg), IHoliand (för Luxembur;), Storhertigliga och Hertigliga Sachsiska Husen, Mechlenburg-Schwerin och Mechlenburg-Strelitz, Oldenburg, Anhalt och Schwarzburg, Hohenzollern, Liechtenstein, Reuss, Schaumburg-Lippe, Lippe, Waldeck och) Hessen-Homburg, samt de Fria Städerna; hvarefter beslöts: ;Tyska Förbundet har med t:cksamhet förnummit framläzgandet å Österrikiska och Preus

12 juli 1847, sida 2

Thumbnail