j kunna föda sig på våra beten, utan måste fodras
jå stall året om; på stora slätter, der skog och löf-
räd äro borthuggna och de till bete anslagna bac-
ar endast bära föga gräs bland enbuskarne, der
;reaturen sakna skydd meot sol, blåst och insekter,
år man lämpa utfodringen: om sommarn och krea-
urs-racen efter dessa förhållanden; men jag vågar
ro, att der man har stora, från barrskog och Jjung
efriade, af löfträd lagom Beskuggade betesmarker,
;elägna på den af smala irreguliära dalar genom-
kurna högländtare backmarken, sådana, som ha-
arne i allmänhet dels äro, dels lätt kunna blifva i
årt land, der bör man fortfarande begagna dem
ill bete, emedan de blott dertill äro användbara
ch emedan der trifves bäst, då de ej släppas ut
örr än gräset är högt och rikeligt, såväl våra in-
remska, som de vid beten förut vana och med fä-
tadt afseende på dessa förhållanden införskrifne
böhmiska, skottska, schweitziska m. fl. och de ge-
wom deras croisering med våra uppkomna racer, och
sifva god afkastning af smör och ost.
Jag ber att ej blifva så förstådd, som skulle jag
vilja tala emot sommarstallfodring och cirkulation;
ag har tvärtom den förra för mina dragare, ty dessa
oehöfva hvila och lätt åtkomlig föda efter slutadt
wrbete, och den sednare införes vid alla mina går-
ar, ehuru åkern cirkuleras för sig och odlingar för
ig särskildt; men jag ville fästa uppmärksamheten
bå vådan af ett ; cnerelt antagande af betesmarker-
vas tjenlighet till odling i detta så högst olika ska-
nade och kuperade Jand.
Som ett bevis, att friheten, den rena luften, rö-
:elsen och det friska gräset inverka förmånligt på
ljurens helsa och mjölkafkastning, får jag slutligen
illägga, att mina kor i år föddes inne till nära
nidsommar med ganska rik utfodring af gröpe, po-
atis, hö och agnar, men likväl betydligt ökade
mjölken efter utsläppningen.
Till Redaktionen af Aftonbladet!
Uti AM 457 för den 8 dennes finnas mina ytt-
anden vid landtbruksmötets öfverläggningar öfver
;:dje och ä:te frågorna blifvit oriktigt uppfattade,
nvarföre jag får anhålla, att de så, som de af mig
fgifvits och här nedan finnas antecknade, måtte
oenäget rättas och intagas.
Vid 3:dje frågan yttrade jag: Utan alt yttra
nig om bränvinets nytta eller skada, som jag icke
inser tillhöra frågan, får jag anföra, att uti den
kogiga, backiga och stenbundna trakt af Småland,
ag bebor, nemligen emellan Jönköping och Eksjö,
ler hvarje ny odling är så dyr, att ingen annan
ikerjord kan användas till foderväxter, anser jag
vära nog bränvinsbränningen nödvändig i och för
Iranks erhållande till utfodringen. Såsom bevis här-
vå får jag andraga, att flera mina grannar, som för
; å 7 år sedan bortlade bränvinsbränningen, har endast
f denna orsak nu måst med densamma åter börja.
Uti 5:te frågan yttrades af mig: Uti det pasto-
at af Småland, nemligen Flisby och Solberga, jag
j;ebor, hafva magasinen sedan 4808 varit inrättade,
wvilka kostnadsfritt skötas af en dertill vald direk-
ion. Sädesfonden har grundlagts genom viss insats
er hemman. Utlåningar mot ränta, nu utgörande
n mark på lispundet, hafva årligen skett, och ma-
asinet härigenom nu mera vunnit den tillväxt, att
cke allenast de i säd vanligen utgående fattigsta-
erna af dem utgöras, utan ock uti svåra år, som
etta, lån till de behöfvande, mot borgen af de
ättre lottade, blifvit räntefria utlemnade. Någon
jelfägande jordinnehafvafe har då icke erhållit lån,
örrän de förstnämndes behof blifvit fyldt. Maga-
iner, som hunnit till denna höjd, kunna motsvara
itt ändamål; också har, under de 24 år, jag be-
olt pastoratet, aldrig någon verklig nöd bland de
attigare förefunnits. Säden, som före inlevererin-
en torkas uti ugn, eller på plåt, är mycket tjen-
g till brödföda, men ej tiN utsäde, i anseende till
ess sammanpackade läge.
Om rörliga kapitaler yttrade jag intet, men väl
tt uti alla de förslag, jag här hört omnämnas till
ya magasinsreglementen, har så väl intägt och ut-
everering som räntans erläggande blifvit beräknadt
fter mål, hvilket jag anser vara någonting orätt,
tan att allt detta bör beräknas efter vigt, den en-
a säkra måttstock för Tr godhet. Stockholm
en 9 Juli 1847. H. Key,
Kapten,