j kunna föda sig på våra beten, utan måste fodras jå stall året om; på stora slätter, der skog och löfräd äro borthuggna och de till bete anslagna bacar endast bära föga gräs bland enbuskarne, der ;reaturen sakna skydd meot sol, blåst och insekter, år man lämpa utfodringen: om sommarn och kreaurs-racen efter dessa förhållanden; men jag vågar ro, att der man har stora, från barrskog och Jjung efriade, af löfträd lagom Beskuggade betesmarker, ;elägna på den af smala irreguliära dalar genomkurna högländtare backmarken, sådana, som haarne i allmänhet dels äro, dels lätt kunna blifva i årt land, der bör man fortfarande begagna dem ill bete, emedan de blott dertill äro användbara ch emedan der trifves bäst, då de ej släppas ut örr än gräset är högt och rikeligt, såväl våra inremska, som de vid beten förut vana och med fätadt afseende på dessa förhållanden införskrifne böhmiska, skottska, schweitziska m. fl. och de gewom deras croisering med våra uppkomna racer, och sifva god afkastning af smör och ost. Jag ber att ej blifva så förstådd, som skulle jag vilja tala emot sommarstallfodring och cirkulation; ag har tvärtom den förra för mina dragare, ty dessa oehöfva hvila och lätt åtkomlig föda efter slutadt wrbete, och den sednare införes vid alla mina gårar, ehuru åkern cirkuleras för sig och odlingar för ig särskildt; men jag ville fästa uppmärksamheten bå vådan af ett ; cnerelt antagande af betesmarkervas tjenlighet till odling i detta så högst olika skanade och kuperade Jand. Som ett bevis, att friheten, den rena luften, rö:elsen och det friska gräset inverka förmånligt på ljurens helsa och mjölkafkastning, får jag slutligen illägga, att mina kor i år föddes inne till nära nidsommar med ganska rik utfodring af gröpe, poatis, hö och agnar, men likväl betydligt ökade mjölken efter utsläppningen. Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti AM 457 för den 8 dennes finnas mina yttanden vid landtbruksmötets öfverläggningar öfver ;:dje och ä:te frågorna blifvit oriktigt uppfattade, nvarföre jag får anhålla, att de så, som de af mig fgifvits och här nedan finnas antecknade, måtte oenäget rättas och intagas. Vid 3:dje frågan yttrade jag: Utan alt yttra nig om bränvinets nytta eller skada, som jag icke inser tillhöra frågan, får jag anföra, att uti den kogiga, backiga och stenbundna trakt af Småland, ag bebor, nemligen emellan Jönköping och Eksjö, ler hvarje ny odling är så dyr, att ingen annan ikerjord kan användas till foderväxter, anser jag vära nog bränvinsbränningen nödvändig i och för Iranks erhållande till utfodringen. Såsom bevis härvå får jag andraga, att flera mina grannar, som för ; å 7 år sedan bortlade bränvinsbränningen, har endast f denna orsak nu måst med densamma åter börja. Uti 5:te frågan yttrades af mig: Uti det pastoat af Småland, nemligen Flisby och Solberga, jag j;ebor, hafva magasinen sedan 4808 varit inrättade, wvilka kostnadsfritt skötas af en dertill vald direkion. Sädesfonden har grundlagts genom viss insats er hemman. Utlåningar mot ränta, nu utgörande n mark på lispundet, hafva årligen skett, och maasinet härigenom nu mera vunnit den tillväxt, att cke allenast de i säd vanligen utgående fattigstaerna af dem utgöras, utan ock uti svåra år, som etta, lån till de behöfvande, mot borgen af de ättre lottade, blifvit räntefria utlemnade. Någon jelfägande jordinnehafvafe har då icke erhållit lån, örrän de förstnämndes behof blifvit fyldt. Magainer, som hunnit till denna höjd, kunna motsvara itt ändamål; också har, under de 24 år, jag beolt pastoratet, aldrig någon verklig nöd bland de attigare förefunnits. Säden, som före inlevererinen torkas uti ugn, eller på plåt, är mycket tjeng till brödföda, men ej tiN utsäde, i anseende till ess sammanpackade läge. Om rörliga kapitaler yttrade jag intet, men väl tt uti alla de förslag, jag här hört omnämnas till ya magasinsreglementen, har så väl intägt och uteverering som räntans erläggande blifvit beräknadt fter mål, hvilket jag anser vara någonting orätt, tan att allt detta bör beräknas efter vigt, den ena säkra måttstock för Tr godhet. Stockholm en 9 Juli 1847. H. Key, Kapten,