gare försök, och äfven jag gjorde sådana, strandade
dels emot de föga sympathier saken ännu bland det
allmänna egde. dels mot otillräckligheten af befint-
lige medel. År 4800 skedde väl ett försök: men
det är egentligen den store Konungen Carl Johan,
som man har att tacka för den lyftning denna sak
nu mera erhållit. Vid 4823 års riksdag gjordes
det förslag, att sälja kronoparkerne och dela all-
männingarne. Jag var då icke riksdagsman, förfat-
tade imedlertid ett anförande, som uti ett stånd
upplästes, och förslaget föll. Skogarne voro imed-
lertid genom intägter så söndersplittrade, att man
fann nödigt vid afvittringen afstå två tredjedelar,
hvarigenom allenast 50,090 tunnland bibehöllos kro-
nan. Denna rymd var likväl tillräcklig att lemna
allmänheten en föresye af huru skog bör skötas,
samt gjorde anslag för underhållet öfverflödiga. Med
bifall till Ständernas begäran, lät Konungen orga-
nisera skogsväsendet, ett skogsinstitut bildades och
jägeristaten inrättades. Att parkerne kommit uti
nitiske förvaltares händer, derom vittnar den at-
ST TT - RN
kastning de lemnat. Före den så medelst vidtagna
organisationen voro jägeristatens löner ringa, knappt
motsvarande halfva lefnadskostnaden; fyllnaden må-
ste sålunda tagas på skogens bekostnad, sådd och
plantering var näston okänd. Kassan, som 418253
utgjorde allenzst 9690 rdr, har nu uppgått till öf-
ver 40,000, oaktadt en mängd dels nya, dels förö-
kade löner, samt kostnaderne så väl för skogsplan-
teringen som för inköp af hemman och lägenheter,
belägna stundom midt uti skogarne, hvilkas vaktare
ofta bodde utom skogen, medan de, för hvilka sko-
gen bordti vaktas, uppslagit sina bopålar inuti den-
samma. Uti nämnde summa har likväl ingått den
löseski!lling, som blifvit erlagd för aflägse, eller aut
särskildt bibehållas alltför små skogstrakter. På
detta sätt har skogshushållningen hos oss framskri-
dit, jag säger med flit framskridit, ty saken kunde
visserligen gålt fortare, om meningarne derom vVa-
rit mindre delade. Afven åt vår nuvarande Konung
äro vi också, hvad detta ämne för hans omsorger
beträflar, tack skyldige. Såsom exempel på hans
sätt att betrakta saken förtjenar anföras, att han på
det påstående, att när skogsbrist uppstod, skulle
man nog börja bushålla med skogen, svarade, att
detta vore detsamma som att uppskjuta retableran-
det af sina affärer tills benkrutten vore gjord. Inom
vårt land räknar mån blott 260,000 tunnland -e-
gentlig kronoskog; den uti Norrland förtjenar nem-
ligen icke tagas i beräknande, enär den till stör-
re delen är disponerad till brukens behof och be-
finner sig, så att säga, under enskild förvalt-
ning. Talaren uppräknade härefter tunnlandstalet
af det allmänna tillhörig skog uti andra länder, så-
som Preussen, Frankrike, Bäjern, Ryssland, uti hvil-
ket sednare land kronoskogarne uppgingo till ö4
millioner tunnland, hvarest den vid Ob belägna, af
skeppstimmer bestående skog, ensamt utgjorde 2 mil-
lioner 760,000. Sveriges hela skogsmerk uppgår,
fortsatte talaren, till 23 millioner tunnland, hvilket
visserligen är tillräckligt om den sköttes så som
man utomlands lärt sig att hushålla med sin skog.
Under nuvarande konjunkturer och , starka efterfrå-
gan efter skogsprodukter, skulle Sveriges skogar
kunna skänka oss landets betydligaste exportartikel,
och skogen, serdeles den närmast stränderna beläg-
na, blifva af högt värde. För närvarande räknar
man årliga afverkningen af tunnlandet till några
och 20 famnar; det borde likväl kunza gifva några
och 60. (Jag nyttjar benämningen famn om eu
5H
målt af 400 kubikfot.) För att rätt beräkna, huru
med skogens värde sig förhåller, samt med hushåll-
ningen dermed, torde man böra besinna, att till ett
skeppund stångjern erfordras 24 tunnor kol, hvilket
gör 492 kubikfot skog. Förvandlas sådan till plan-
kor eller bjelkar, betalas derför i Götheborg 46 sk.
bko kubikfoten, hvilket gör 64 rdr, eller om hälften
afdrages för huggning och transportkostnad m. m.,:!
32 rdr bko för den för smidet af ett skeppund jern
erforderliga skog. Som man vet betalas nämnde
jernqvantitet vid exportorten med 48 rdr, och man
torde sålunda inse beskaffenheten af den hushåll-
ning, som till smide använder skog, tjenlig till bjel-
kar och bräder, heldst nu fråga är om vid strän-
derna af segelled växande skog. Vi se att man i
Sverige gått långsamt på skogshushållningens bana,
men det har sannerligen icke gätt fortare uti andra
länder. Af en skrift: Ferstverwaltung Baierns, in-
hemtas, att man redan under 45:de ooh 46:de seklen
ser spår efter anstalter, vidtagna för skogshushåll-
ningens införande. Saken råkade imedlertid under
30:åriga kriget i förfall. Sedan hafva åtskilliga för-
fattningar utkommit och åtgärder blifvit vidtagna;
så utgafs en skogsordning 4694. 47392 til!sattes en
kommittå, hvilken efter några år förenades med hof-
kammaren. 4789 beslöts skogens indelning uti di-ls
strikter. 41799 inrättades en egen styrelse för skogs-
ärender. 4780 anbefalldes skogarnes afmätning, hyvil-
ken likväl uteblef, hvyadan befallningen förnyades år
4803, och skulle till omkostnadernas bestridande ar-
vändas en del af skogens afkastning. 4842 anbe-
falldes taxering af skogarne, hvilken af jägarebetje-
ningen skulle verkställas, men regleringen hindrades
genom föreskriftens alltför invecklade former. 4849
utkom en ny förordning och 4824 en ny overkställ-
bar instruktion. Först år 4830 anbefalldes en ny
och tillämplig uppmätning, hvilken grundades på
den för beskattningen redan verkställda. Lithogra-
fierade kartor utgåfvos och jägeribetjeningen ålades
att, hvad detaljerna beträffade. komplettera desam-
ma. Kartornas skala är 2600 fot på en svensk de-
cimaltum, under det åter våra kartor iunehålla dels
400, dels 800 fot på decimaltummen. I Böjern eger
staten 7 millioner tunnland skog, således Z.:del af
hela vidden, och lemnar Cess skogar cen årlig in-
komst af 5,529,042 gyllen, hvilken summa, jemte
den af jagten härflytande, stiger till öfver 6 millio-
ner. Utgifterna öfyverstiga något 2,900,000. Öfver-:
skottet uppgår således till öfver 3 millioner. 3 skogs-
instituter äro här inrättade. Hela personalen yid
ferstförvaltningen består af 4,259 personer, deraf 474
för tillfället antegna; för öfrigt äro vid skogsmini-
ståren anställda råder, referendarier, afritare m. fl.
Talaren nämnde härefter de trädslag, som odlas i
Bäjern, och till hvad höjd öfver hafsytan de före-
komma; derjemte uppgafs huru långt skogarnes af-
mätning fortskridit. Trakthuggning, fortsatte ta-
laren, är införd utom i Alptrakterna. Såsom nämndåt,
uppgå Sveriges barrskogar utom Norrland till 50,000
tunnland; trakthuggning är der införd och resulta-
terna tala fördelaktigt om den nya skogens vext-
kraft. En olägenhet vid Tysklands skogshushållning
vill jag nämna, på det att man här måtte undvika
densamma. Allmogen uti nämnde land äger nem-
ligen rätt att i Tysklands skogas till gödsel och an-
nat upphemta barr och löf. Slutligen har man
kommit till erfarenhet derom, att skogen till följe
häraf blir mindre och mindre, att der ej vidare fö-
rekomma de jätteträd, som förr. Imedlertid såg
man icke orsaken till detta förhållande förr än den
blifvit påpekad. Dessa omständigheter har jog an-
selt mig böra anföra, såsom en inledning till sek-
tionens öfverläggningar.
Den 61 frågan, som nu förekom till behandling,
var följande:
I mm mm