gare försök, och äfven jag gjorde sådana, strandade dels emot de föga sympathier saken ännu bland det allmänna egde. dels mot otillräckligheten af befintlige medel. År 4800 skedde väl ett försök: men det är egentligen den store Konungen Carl Johan, som man har att tacka för den lyftning denna sak nu mera erhållit. Vid 4823 års riksdag gjordes det förslag, att sälja kronoparkerne och dela allmänningarne. Jag var då icke riksdagsman, författade imedlertid ett anförande, som uti ett stånd upplästes, och förslaget föll. Skogarne voro imedlertid genom intägter så söndersplittrade, att man fann nödigt vid afvittringen afstå två tredjedelar, hvarigenom allenast 50,090 tunnland bibehöllos kronan. Denna rymd var likväl tillräcklig att lemna allmänheten en föresye af huru skog bör skötas, samt gjorde anslag för underhållet öfverflödiga. Med bifall till Ständernas begäran, lät Konungen organisera skogsväsendet, ett skogsinstitut bildades och jägeristaten inrättades. Att parkerne kommit uti nitiske förvaltares händer, derom vittnar den atST TT RN kastning de lemnat. Före den så medelst vidtagna organisationen voro jägeristatens löner ringa, knappt motsvarande halfva lefnadskostnaden; fyllnaden måste sålunda tagas på skogens bekostnad, sådd och plantering var näston okänd. Kassan, som 418253 utgjorde allenzst 9690 rdr, har nu uppgått till öfver 40,000, oaktadt en mängd dels nya, dels förökade löner, samt kostnaderne så väl för skogsplanteringen som för inköp af hemman och lägenheter, belägna stundom midt uti skogarne, hvilkas vaktare ofta bodde utom skogen, medan de, för hvilka skogen bordti vaktas, uppslagit sina bopålar inuti densamma. Uti nämnde summa har likväl ingått den löseski!lling, som blifvit erlagd för aflägse, eller aut särskildt bibehållas alltför små skogstrakter. På detta sätt har skogshushållningen hos oss framskridit, jag säger med flit framskridit, ty saken kunde visserligen gålt fortare, om meningarne derom vVarit mindre delade. Afven åt vår nuvarande Konung äro vi också, hvad detta ämne för hans omsorger beträflar, tack skyldige. Såsom exempel på hans sätt att betrakta saken förtjenar anföras, att han på det påstående, att när skogsbrist uppstod, skulle man nog börja bushålla med skogen, svarade, att detta vore detsamma som att uppskjuta retablerandet af sina affärer tills benkrutten vore gjord. Inom vårt land räknar mån blott 260,000 tunnland -egentlig kronoskog; den uti Norrland förtjenar nemligen icke tagas i beräknande, enär den till större delen är disponerad till brukens behof och befinner sig, så att säga, under enskild förvaltning. Talaren uppräknade härefter tunnlandstalet af det allmänna tillhörig skog uti andra länder, såsom Preussen, Frankrike, Bäjern, Ryssland, uti hvilket sednare land kronoskogarne uppgingo till ö4 millioner tunnland, hvarest den vid Ob belägna, af skeppstimmer bestående skog, ensamt utgjorde 2 millioner 760,000. Sveriges hela skogsmerk uppgår, fortsatte talaren, till 23 millioner tunnland, hvilket visserligen är tillräckligt om den sköttes så som man utomlands lärt sig att hushålla med sin skog. Under nuvarande konjunkturer och , starka efterfrågan efter skogsprodukter, skulle Sveriges skogar kunna skänka oss landets betydligaste exportartikel, och skogen, serdeles den närmast stränderna belägna, blifva af högt värde. För närvarande räknar man årliga afverkningen af tunnlandet till några och 20 famnar; det borde likväl kunza gifva några och 60. (Jag nyttjar benämningen famn om eu 5H målt af 400 kubikfot.) För att rätt beräkna, huru med skogens värde sig förhåller, samt med hushållningen dermed, torde man böra besinna, att till ett skeppund stångjern erfordras 24 tunnor kol, hvilket gör 492 kubikfot skog. Förvandlas sådan till plankor eller bjelkar, betalas derför i Götheborg 46 sk. bko kubikfoten, hvilket gör 64 rdr, eller om hälften afdrages för huggning och transportkostnad m. m.,:! 32 rdr bko för den för smidet af ett skeppund jern erforderliga skog. Som man vet betalas nämnde jernqvantitet vid exportorten med 48 rdr, och man torde sålunda inse beskaffenheten af den hushållning, som till smide använder skog, tjenlig till bjelkar och bräder, heldst nu fråga är om vid stränderna af segelled växande skog. Vi se att man i Sverige gått långsamt på skogshushållningens bana, men det har sannerligen icke gätt fortare uti andra länder. Af en skrift: Ferstverwaltung Baierns, inhemtas, att man redan under 45:de ooh 46:de seklen ser spår efter anstalter, vidtagna för skogshushållningens införande. Saken råkade imedlertid under 30:åriga kriget i förfall. Sedan hafva åtskilliga författningar utkommit och åtgärder blifvit vidtagna; så utgafs en skogsordning 4694. 47392 til!sattes en kommittå, hvilken efter några år förenades med hofkammaren. 4789 beslöts skogens indelning uti di-ls strikter. 41799 inrättades en egen styrelse för skogsärender. 4780 anbefalldes skogarnes afmätning, hyvilken likväl uteblef, hvyadan befallningen förnyades år 4803, och skulle till omkostnadernas bestridande arvändas en del af skogens afkastning. 4842 anbefalldes taxering af skogarne, hvilken af jägarebetjeningen skulle verkställas, men regleringen hindrades genom föreskriftens alltför invecklade former. 4849 utkom en ny förordning och 4824 en ny overkställbar instruktion. Först år 4830 anbefalldes en ny och tillämplig uppmätning, hvilken grundades på den för beskattningen redan verkställda. Lithografierade kartor utgåfvos och jägeribetjeningen ålades att, hvad detaljerna beträffade. komplettera desamma. Kartornas skala är 2600 fot på en svensk decimaltum, under det åter våra kartor iunehålla dels 400, dels 800 fot på decimaltummen. I Böjern eger staten 7 millioner tunnland skog, således Z.:del af hela vidden, och lemnar Cess skogar cen årlig inkomst af 5,529,042 gyllen, hvilken summa, jemte den af jagten härflytande, stiger till öfver 6 millioner. Utgifterna öfyverstiga något 2,900,000. Öfver-: skottet uppgår således till öfver 3 millioner. 3 skogsinstituter äro här inrättade. Hela personalen yid ferstförvaltningen består af 4,259 personer, deraf 474 för tillfället antegna; för öfrigt äro vid skogsministåren anställda råder, referendarier, afritare m. fl. Talaren nämnde härefter de trädslag, som odlas i Bäjern, och till hvad höjd öfver hafsytan de förekomma; derjemte uppgafs huru långt skogarnes afmätning fortskridit. Trakthuggning, fortsatte talaren, är införd utom i Alptrakterna. Såsom nämndåt, uppgå Sveriges barrskogar utom Norrland till 50,000 tunnland; trakthuggning är der införd och resultaterna tala fördelaktigt om den nya skogens vextkraft. En olägenhet vid Tysklands skogshushållning vill jag nämna, på det att man här måtte undvika densamma. Allmogen uti nämnde land äger nemligen rätt att i Tysklands skogas till gödsel och annat upphemta barr och löf. Slutligen har man kommit till erfarenhet derom, att skogen till följe häraf blir mindre och mindre, att der ej vidare förekomma de jätteträd, som förr. Imedlertid såg man icke orsaken till detta förhållande förr än den blifvit påpekad. Dessa omständigheter har jog anselt mig böra anföra, såsom en inledning till sektionens öfverläggningar. Den 61 frågan, som nu förekom till behandling, var följande: I mm mm