HSLUILILIA IUVTUVLI BUUUUL VIRA UVUURUTAD Friherre Hugo Hamilton: Uti 42 år har jag användt benmjöl på det sätt, att det inblandats uti högar af fårgödsel och andra gödningsämnen, och sedan utsåtts i raderna, mest före rofvor och potäter, men jag har äfven användt det före råg. Imedlertid ha mina försök skett endast i mindre skala. Deremot användes detta gödningsämne uti stor myckenhet af, här ej närvarande, öfverste Anckarsvärd på Bysta, som säkerligen är den, som uti vårt lånd odlar turnips uti största skala, nemligen 4 å 5000 tunnor turnips årligen. Sådden sker på sandjord, som gödes, men svagt, med 90 proc. dy och 10 proc. gödsel, sedan användes benmjöl. Turnips och jordfrukter bli efter denna gödning särdeles vackra. — Hos mig använde jag första året 470 lisp. benmjöl. Andra året kunde blott 60 (eller 70?) tunnor erhållas. Sedan har årliga tillgången nedgått till 40 å 50 tunnor. Tillgången på ben är ej eller särdeles stor på landet, der, såsom bekant är, allmänheten ej äger råd att i särdeles mängd använda kött, men nära de större städerna bör detta gödningsämne i större mängd kunna erhållas. — Gips har jag användt blott uti ringa qvantiteter, enär den inåt landet är svår att erhålla. Imedlertid har sådant alltid skett med stor nytta. Jag har användt 4 skeppund på tunnlandet. En gång anställde jag det experiment, att så klöfver på 3:ne olika åkrar, af hvilka en lemnades utan gödsel, en göddes med kalk, en annan med gips. På den första åkern blef skörden vacker, växten var der en half aln lång; på den kalkade åkern blef den en tum längre; åter på den med gips: gödda åkern hann växten en höjd af en aln, men blef så grof i stjelken att den föll sig svår att skörda. Inåt landet är, såsom sagdt, ondt om gips, men från: Stockholm kan den i betydligare qvantiteter erHållas, särdeles från stearinfabrikerna, hvilken sednare art är så mycket bättre, som den med animala ämnen är impregnerad. Detta gödningsämne är så mycket bättre, som det icke allenast bereder en rikare skörd för året, utan äfven, genom att upplösa klöfverrötterna, bildar gödningsämne af desamma. — Hvad angår rapsmjöl, har jag blott uti smärre gqvantiteter användt detsamma. Öfverste Anckarsvärd, som begagnar det uti stor skala, låter söndermala rapskakorna och begagnar mjölet mest före igenläggning till gräsvall. Jag tror det vore nyttigt om mötets ledamöter behagade hvar i sin ort göra allmogen uppmärksam på nyttan af att taga vara på och använda de gödningsämnen, hvilka uti stor mängd nu förfaras och påträffas spridda ikring bolike såsom ben, klöfvar, horn, askhögar: och: vlikt. Hr magister Bahr, (lärare vid tecknolog. institutet), bad att få utveckla sina tankar om ett surrogat för benmjöl, hvilket till gödning, såsom man allmänt vet, faller sig nog dyrt, och, såsom den föregående talaren anmärkt, på många ställen är nästan omöjligt att erhålla till större mängd. Hr B. ville framställa frågan ur kemiska grunder. Han beskref huru söndermalen gips, strödd på gödsel, fixerar dess ammoniak, som eljest gerna förfiyger, såsom lukten i stall och fähus vitsordar, men hvilken lukt ej kännes der gips öfverströtts, hvarigenom den nyss omtalade fixationen intygas. Gips, som på detta sätt högligen förstärker gödningsämnet, är icke så dyr att bekomma, i synnerhet som den kan bekommas vid åtskilliga slags fabriker såsom biprodukt. Också med fartyg hitkommer ej sällan gips som barlast; och denna utväg skall säkert ökas, om fartygens förare allt mer finna afgång på denna sin barlast. Att bruket af gips ej heller numera blott tillhör theorierna, utan ingått i praktiken, vet man från flera landtbrukare, som till stor fördel börjat begagna den. Hr ordföranden framställde den begäran till hr Bahr, att han ville för sällskapet uppgifva den kemiska proportion, hvari tillblandning af gips bör ske med gödsel. Hr Bahr genmälte, att han ej nu genast vore beredd att säga precisa proportionen häraf; så mycket kunde han dock nämna, att gipsqvantiteten i förhållande till det öfriga behöfver vara ganska ringa. Hr Roos omförmälde ostronskal såsom surrogat. Hr Arrhenius ville, då hr baron Hamilton på Boo varit den ende, som hittills praktiskt anfört och skildrat bruket af gips, omtala, huruledes detta bruk äfven inom Upsala län begynt, samt att hushållningssällskapet derstädes redan förehaft det i sina löfverläggningar. Hr A. hade i år gipsat sin klöfver, och den växte så frodigt, att han nödgades afslå den innan den gick i blom; stjelkarna befunnos ytterst grofva och nästan osmakliga. Hr ÅA. har nöjt sig med 42 å 14 lisp. gips på tunnlandet. Beträffande hr Bahrs anförande om sättet, att ej blott gipsa åkerfåltet, utan strö gips på sjelfva gödseln för att stärka den medelst ammoniakens fixerande, ville hr ÅA. blott nämna, att detta varit en i utllandet bekant sak. Stallen i Mögelin gipsbeströs, och betagas derigenom den specifika lukten. Slut, ligen önskade hr ÅA. nämna några ord om guano, Idetta i Sverge ännu så litet använda gödningsämne, men som nu brukas vid Upsala, och hvaraf största nytta skördats. För att utröna saken, har hr ÅA. Idertill anslagit 4 åkrar, hvaraf han gödt tvenne med Iguano, och lemnat två utan, för att bedöma skillnaden. Men resultatet kan ej fås förrän i höst. Den Istarka verkan af guano inskränker sig icke allenast ltill årets skörd, utan äfven till kommande. TI Halland, der guano hittills också brukats, och hvarifrån man i Upsala fått den, berömmes den högligen. Guano är egentligen också ej dyr; på många ställlen förmäles den redan första året hafva betalat sig genom ökad gröda. Huru mycket mera då, när Idess verkan genomgår flera efterföljande år? Hr ÅA. lanser 48 lisp. vara lagom på tunnlandet. Hr Edman hade funnit gips vara ett nyttigt gödIningsmedel. Friherre Tamm anförde från Gestrikland och norra Helsingland exempel på nyttan af benmjöls lanvändande. På ett med detta ämne gödsladt klöfverfält hade ännu på åttonde året efter gödningen Istora tofsar af klöfver uppskjutit bland timotej. ) Hr Howing: Jag har funnit aska vara ett godt Igödningsmedel. Då jag tillträdde den egendom jag .linnehar, funnos der stora odlingar att göra, bland annat ett fält fullt af tufvor, albuskar, stubbar o. Is. Vv. Sedan jag flåhackat fältet, kom jag i förlägenhet om rötterna, emedan jag ansåg skadligt att bränna dem på stället. Jag uppmurade då en ugn af gråsten, som är afritad i hr Arrhenii tidskrift, brände deri stubbarne, Samt lertorf, som var tillgänglig, och utförde 4400 lass aska deraf på det nämnda fältet, som först besåddes med hvete och gaf god skörd, samt derefter med timotej och klöfver. Detta skedde för fyra år sedan, och ännu i år bär denna jord ovanligt mycket timotej; äfvensom mycken klöfver är qvar. Detta exempel torde j förtjena uppmärksamhet i skogstrakter. -I Hr Moberg: Vid Sjögestads landtbruksskola an.Iställdes i fjol försök med olika gödningsämnen på vy några, kappland sandig jord, som besåddes med klöfver. Ämnena voro gips, aska, kalk samt bränd och -lförmald skiffer. En del af jordstycket lemnades. äfven ocödslad. Skiffermjöl och aska gåfvo bättre re(ee Sv Ja mma 1 ON