HSLUILILIA IUVTUVLI BUUUUL VIRA UVUURUTAD
Friherre Hugo Hamilton: Uti 42 år har jag an-
vändt benmjöl på det sätt, att det inblandats uti
högar af fårgödsel och andra gödningsämnen, och
sedan utsåtts i raderna, mest före rofvor och potäter,
men jag har äfven användt det före råg. Imedler-
tid ha mina försök skett endast i mindre skala.
Deremot användes detta gödningsämne uti stor myc-
kenhet af, här ej närvarande, öfverste Anckarsvärd
på Bysta, som säkerligen är den, som uti vårt lånd
odlar turnips uti största skala, nemligen 4 å 5000
tunnor turnips årligen. Sådden sker på sandjord,
som gödes, men svagt, med 90 proc. dy och 10 proc.
gödsel, sedan användes benmjöl. Turnips och jord-
frukter bli efter denna gödning särdeles vackra. —
Hos mig använde jag första året 470 lisp. benmjöl.
Andra året kunde blott 60 (eller 70?) tunnor erhållas.
Sedan har årliga tillgången nedgått till 40 å 50 tun-
nor. Tillgången på ben är ej eller särdeles stor på
landet, der, såsom bekant är, allmänheten ej äger
råd att i särdeles mängd använda kött, men nära
de större städerna bör detta gödningsämne i större
mängd kunna erhållas. — Gips har jag användt blott
uti ringa qvantiteter, enär den inåt landet är svår
att erhålla. Imedlertid har sådant alltid skett med
stor nytta. Jag har användt 4 skeppund på tunn-
landet. En gång anställde jag det experiment, att
så klöfver på 3:ne olika åkrar, af hvilka en lem-
nades utan gödsel, en göddes med kalk, en annan
med gips. På den första åkern blef skörden vacker,
växten var der en half aln lång; på den kalkade
åkern blef den en tum längre; åter på den med gips:
gödda åkern hann växten en höjd af en aln, men
blef så grof i stjelken att den föll sig svår att skörda.
Inåt landet är, såsom sagdt, ondt om gips, men från:
Stockholm kan den i betydligare qvantiteter erHål-
las, särdeles från stearinfabrikerna, hvilken sednare
art är så mycket bättre, som den med animala äm-
nen är impregnerad. Detta gödningsämne är så myc-
ket bättre, som det icke allenast bereder en rikare
skörd för året, utan äfven, genom att upplösa klöf-
verrötterna, bildar gödningsämne af desamma. —
Hvad angår rapsmjöl, har jag blott uti smärre gqvan-
titeter användt detsamma. Öfverste Anckarsvärd,
som begagnar det uti stor skala, låter söndermala
rapskakorna och begagnar mjölet mest före igen-
läggning till gräsvall. Jag tror det vore nyttigt om
mötets ledamöter behagade hvar i sin ort göra all-
mogen uppmärksam på nyttan af att taga vara på
och använda de gödningsämnen, hvilka uti stor
mängd nu förfaras och påträffas spridda ikring bo-
like såsom ben, klöfvar, horn, askhögar: och:
vlikt.
Hr magister Bahr, (lärare vid tecknolog. institu-
tet), bad att få utveckla sina tankar om ett surro-
gat för benmjöl, hvilket till gödning, såsom man
allmänt vet, faller sig nog dyrt, och, såsom den fö-
regående talaren anmärkt, på många ställen är nä-
stan omöjligt att erhålla till större mängd. Hr B.
ville framställa frågan ur kemiska grunder. Han
beskref huru söndermalen gips, strödd på gödsel,
fixerar dess ammoniak, som eljest gerna förfiyger,
såsom lukten i stall och fähus vitsordar, men hvil-
ken lukt ej kännes der gips öfverströtts, hvarigenom
den nyss omtalade fixationen intygas. Gips, som på
detta sätt högligen förstärker gödningsämnet, är icke
så dyr att bekomma, i synnerhet som den kan be-
kommas vid åtskilliga slags fabriker såsom bipro-
dukt. Också med fartyg hitkommer ej sällan gips
som barlast; och denna utväg skall säkert ökas, om
fartygens förare allt mer finna afgång på denna sin
barlast. Att bruket af gips ej heller numera blott
tillhör theorierna, utan ingått i praktiken, vet man
från flera landtbrukare, som till stor fördel börjat
begagna den.
Hr ordföranden framställde den begäran till hr
Bahr, att han ville för sällskapet uppgifva den ke-
miska proportion, hvari tillblandning af gips bör
ske med gödsel.
Hr Bahr genmälte, att han ej nu genast vore be-
redd att säga precisa proportionen häraf; så myc-
ket kunde han dock nämna, att gipsqvantiteten i
förhållande till det öfriga behöfver vara ganska
ringa.
Hr Roos omförmälde ostronskal såsom surrogat.
Hr Arrhenius ville, då hr baron Hamilton på
Boo varit den ende, som hittills praktiskt anfört och
skildrat bruket af gips, omtala, huruledes detta bruk
äfven inom Upsala län begynt, samt att hushåll-
ningssällskapet derstädes redan förehaft det i sina
löfverläggningar. Hr A. hade i år gipsat sin klöf-
ver, och den växte så frodigt, att han nödgades af-
slå den innan den gick i blom; stjelkarna befunnos
ytterst grofva och nästan osmakliga. Hr ÅA. har
nöjt sig med 42 å 14 lisp. gips på tunnlandet. Be-
träffande hr Bahrs anförande om sättet, att ej blott
gipsa åkerfåltet, utan strö gips på sjelfva gödseln
för att stärka den medelst ammoniakens fixerande,
ville hr ÅA. blott nämna, att detta varit en i ut-
llandet bekant sak. Stallen i Mögelin gipsbeströs,
och betagas derigenom den specifika lukten. Slut- ,
ligen önskade hr ÅA. nämna några ord om guano,
Idetta i Sverge ännu så litet använda gödningsämne,
men som nu brukas vid Upsala, och hvaraf största
nytta skördats. För att utröna saken, har hr ÅA.
Idertill anslagit 4 åkrar, hvaraf han gödt tvenne med
Iguano, och lemnat två utan, för att bedöma skill-
naden. Men resultatet kan ej fås förrän i höst. Den
Istarka verkan af guano inskränker sig icke allenast
ltill årets skörd, utan äfven till kommande. TI Hal-
land, der guano hittills också brukats, och hvarifrån
man i Upsala fått den, berömmes den högligen.
Guano är egentligen också ej dyr; på många stäl-
llen förmäles den redan första året hafva betalat sig
genom ökad gröda. Huru mycket mera då, när
Idess verkan genomgår flera efterföljande år? Hr ÅA.
lanser 48 lisp. vara lagom på tunnlandet.
Hr Edman hade funnit gips vara ett nyttigt göd-
Iningsmedel.
Friherre Tamm anförde från Gestrikland och
norra Helsingland exempel på nyttan af benmjöls
lanvändande. På ett med detta ämne gödsladt klöf-
verfält hade ännu på åttonde året efter gödningen
Istora tofsar af klöfver uppskjutit bland timotej.
) Hr Howing: Jag har funnit aska vara ett godt
Igödningsmedel. Då jag tillträdde den egendom jag
.linnehar, funnos der stora odlingar att göra, bland
annat ett fält fullt af tufvor, albuskar, stubbar o.
Is. Vv. Sedan jag flåhackat fältet, kom jag i förlä-
genhet om rötterna, emedan jag ansåg skadligt att
bränna dem på stället. Jag uppmurade då en ugn
af gråsten, som är afritad i hr Arrhenii tidskrift,
brände deri stubbarne, Samt lertorf, som var till-
gänglig, och utförde 4400 lass aska deraf på det
nämnda fältet, som först besåddes med hvete och
gaf god skörd, samt derefter med timotej och klöf-
ver. Detta skedde för fyra år sedan, och ännu i
år bär denna jord ovanligt mycket timotej; äfven-
som mycken klöfver är qvar. Detta exempel torde
j förtjena uppmärksamhet i skogstrakter.
-I Hr Moberg: Vid Sjögestads landtbruksskola an-
.Iställdes i fjol försök med olika gödningsämnen på
vy några, kappland sandig jord, som besåddes med klöf-
ver. Ämnena voro gips, aska, kalk samt bränd och
-lförmald skiffer. En del af jordstycket lemnades. äf-
ven ocödslad. Skiffermjöl och aska gåfvo bättre re-
(ee Sv - Ja mma 1 ON